fredag 3 juli 2015

Moderaterna under tryck




Idag är det Moderaternas dag i Almedalen och Anna Kinberg Batras tur att hålla sitt tal. Partiet, liksom Socialdemokraterna, läcker till Sverigedemokraterna av helt naturliga skäl. Det ska faktiskt bli intressant att höra detta tal, men vi ska inte nödvändigtvis förvänta oss några klargöranden kring invandringspolitiken, varken åtstramningar eller formuleringar om att öppna hjärtan.

Missnöjet jäser ute bland landets moderata väljare och företrädare. Att Fredrik Reinfeldts migrationsuppgörelse med Miljöpartiet dessutom hyllades av Gustav Fridolin igår gör sannolikt få glada. Många moderater vill se ett samarbete med Sverigedemokraterna, något som direkt skulle kunna ge Moderaterna makten åter. En av dessa moderata företrädare är kommunalrådet Peter Kovacs i Höganäs, som till SvD säger:

- Jag tycker absolut man kan göra upp med SD även på riksplanet.

Han gör dock en reservation, vars uppriktighet man kan ifrågasätta:

- Sverigedemokraterna har blivit ett stort parti. Man måste ta dem på allvar. Jag ställer inte upp på deras flyktingpolitik. Men vi har ett släktskap i andra frågor. SD är ett högerparti, 

Nja, de flesta seriösa bedömare, samt partiet självt, menar att SD är ett mittenparti. Självklart kan Alliansen få stöd i kammaren i ett antal frågor, men om man ska ta SD på allvar, och ingå ett mer formaliserat samarbete, måste man också göra upp om invandringspolitiken. Jag är övertygad om att en överväldigande majoritet av moderaterna hellre ser en sverigedemokratisk invandringspolitik än en miljöpartistisk.

På SVT Opinion resonerar den moderata före detta riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson kring ämnet. Hon framhåller att det idag förutom vänster-högerskalan också finns en skiljelinje i invandringsfrågan, samt inom kort tre jämnstora enheter; M, S och SD. Pålsson ser en viss omläggning inom Moderaterna kring invandringsfrågan och bekräftar det många av oss misstänkt:

"För moderaternas vidkommande kan man peka på ytterligare en förklaring till omläggningen. Reinfeldts utspel var inte förankrat i partiet lika lite som den överenskommelse alliansregeringen träffade med Miljöpartiet 2011 om att införa Europas mest generösa invandringspolitik."

Angående Kinberg Batras linje skriver Pålsson:

"Hittills har AKB tassat försiktigt fram. I huvudsak har hon fört Reinfeldts arv vidare. Så också vad gäller DÖ som hon energiskt försvarar. Men i praktiken positionerar hon sig för att DÖ ska falla."

Ärligt talat, och här är jag nog inte den ende, har jag en mycket diffus uppfattning om vad Kinberg Batra vill och står för. Varje gång hon uttalar sig är det mekaniskt och intetsägande, framför allt i jämförelse med de mer engagerade Annie Lööf och Ebba Busch Thor. Om Moderaterna överhuvudtaget vill ha någon relevans i svensk politik får de nog se till att utmana DÖ tämligen omgående. Rykten gör gällande att moderata lokalpolitiker under dagen kommer att bära t-shirts med texten "Riv upp DÖ" som en protest mot partiledningen. Undersökningar visar att sex av tio moderata väljare vill lämna DÖ.

Anna Kinberg Batra själv kommenterar missnöjet i Expressen:

- Det finns ett antal röster som försöker komma till tals här i Almedalen.

Ja, det var ju också ett svar. Sedan blir förljugenheten och bristen på verklighetsanknytning än tydligare:

- Jag känner brett stöd. Framför allt när vi diskuterar hur alternativen ser ut. Vi vill inte vara stödparti för Socialdemokraterna och inte regera med Sverigedemokraterna. Vi vill kunna leda alliansen till starkare förtroende än vad vi fick i höstas.

Har man verkligen "ett brett stöd" om sex av tio av de egna väljarna är emot ens egen linje? Verkligheten idag är att varken "De rödgröna" eller "Alliansen" kan samla en majoritet och sannolikt inte heller kommer att kunna göra det i framtiden. Samma verklighet visar också att Moderaterna antingen får se till att just samarbeta med SD eller bli ett stödparti till Socialdemokraterna, vilket de genom DÖ har gjort sig till.

Jag misstänker att Anna Kinberg Batras tal ikväll kommer att bli lika intetsägande och förljuget som hennes övriga framträdanden. För att hennes parti överhuvudtaget ska kunna bryta SDs framgångar krävs att de kopierar politiken rakt av, då tiotals "integrationsåtgärder" förblir meningslösa om man inte vågar tala om volymer.




4 kommentarer:

  1. Tja, Ebba Busch Thor är ju riktigt uppfriskande, jämfört med den handfallna
    AKB...men en sak kan ni vara säkra på, Ebba kommer inte att driva frågan
    om IS-krigarna i Riksdagen, vilket alltfler besvikna Kd-väljare snart kommer
    att inse, och veliga M-väljare kommer också att fatta galoppen, allt medan
    SD fortsätter plocka begåvade Alliansväljare.

    SvaraRadera
  2. Jag har röstat på KD sedan mitten av 1970-talet men kommer inte att göra det igen. 2014 röstade jag på SD, ville jag borde gjort redan 2010, men Reinfeldt hade då ännu inte avslöjat vem han var och är.
    Jag kommer aldrig någonsin mera att rösta på något sjuklöverparti. De har alla spelat ut sin roll. Det får bli SD även nästa gång.
    Vad som dock bekymrar mig är att SD försöker bli ett sosseparti - fast med sossarnas gamla inställning till invandringen.
    Men sossepolitiken är ju det som lett fram till invandringskatastrofen. Jag kan förstå det taktiska - men de bör också tänka nytt, vilket jag inte är säker på att de klarar.
    /Gunnar B

    SvaraRadera
  3. "Ärligt talat, och här är jag nog inte den ende, har jag en mycket diffus uppfattning om vad Kinberg Batra vill och står för."

    Detta kan vara en ledtråd:

    https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Fri-invandring_GP02Sf333/?text=true

    Klas

    SvaraRadera
  4. Hon är nog uppvuxen med teletubbies eller så har hon väldigt bra betalt för att spela dum.

    "Avslutning

    Fri invandring står inte i motsättning till att skapa ett dynamiskt, välmående samhälle. De regioner som kommer att bli framtidens mest dynamiska områden kommer att som en av sina grundstrategier ha en mycket liberal invandringspolitik och en generös, humanistisk flyktingpolitik. Den stora utmaningen för oss, som för varje annat land och region, är inte hur vi stänger gränserna för människor som söker sig en bättre tillvaro, utan hur vi tar tillvara deras skaparkraft och gör det möjligt för alla som vill att av egen kraft skapa sig och de sina ett gott liv.

    Denna öppenhetsprocess är inte enkel att genomföra. Många är de som kommer att motverka öppenheten, eftersom de förlorar makt och särställning eller riskerar att förlora ekonomiskt när deras verksamheter utsätts för verklig global konkurrens.

    I denna kamp, som vi tror blir en av 2000-talets stora strider syns redan de första striderna, både intellektuellt och rent fysiskt. Seattle, Nice, Prag, Göteborg och Genua visar att motståndet inte skall underskattas. Märkliga koalitioner bestående av allt från militanta tokvänstermänniskor till bidragsstinna företagare kommer att finnas bland motståndarna. Det är nog inte sista gången vi sett militanta veganer gå armkrok med franska köttproducenter. Vår uppgift är att stå på den andra barrikaden och övertyga människor om att öppenhet och global marknadsekonomi är både moraliskt och ekonomiskt bättre än slutenhet och socialistisk planekonomi."

    Klas

    SvaraRadera