tisdag 19 januari 2016

Lisa Magnusson vill säga något om kultur och rasism




Det finns som bekant många krönikörer i svensk etablerad media som håller en anmärkningsvärt låg nivå, enligt principen att politisk korrekthet alltid ursäktar alla tankemässiga och stilistiska svagheter. Aftonbladets uppsättning av skribenter är usel. Metros är förbluffande nog ännu sämre, och bland de svagare i denna grupp återfinns Lisa Magnusson. Idag vill hon säga någonting om rasism, Sverigedemokraterna och händelserna i Köln. Det är inget vidare inlägg, och jag hade idag hoppats finna något bättre, men vi får nöja oss med Magnussons. Hon inleder med ett samtal som hon skulle ha fått:

"Dolt nummer och i luren en namnlös man, han lät arg redan när han hälsade. Han ville veta om jag tror att alla som röstar på Sverigedemokraterna är rasister. Nej, sa jag, det tror jag inte. Däremot är det ju ett parti som för en rasistisk politik."

Det här är ju inte ett ovanligt påstående, men det utvecklas aldrig. Det är svårt att inte misstänka att det som vanligt handlar om att partiet vill minska invandringsströmmen, något som verkar ha blivit själva definitionen av rasism hos den yngre generationen. Det är på grund av denna märkliga förvridning av ordets betydelse som personer ur identitetsvänstern kan mala på om vita, hur "vita kroppar" tar för mycket plats och om hur de struntar i "vita tårar", samtidigt som de upprörs av regeringens panikåtgärder eftersom de skulle innebära en "rasistisk" politik. En invandringspolitik skulle kunna vara rasistisk, om man till exempel gjorde distinktionen att man välkomnade vita kanadensare, men inte svarta.

Lisa Magnussons text är inte särskilt stringent, men med ovanstående stycke verkar hon ansluta sig till den i vänsterkretsar populära idén att, eftersom de inte vill alienera någon miljon svenskar, det inte är något fel på väljarna, men att de på något sätt har lurats av en partiledning som består av rasister med en rasistisk agenda. Dessa väljare anses egentligen efterfråga vänsterpolitik, men förstår detta inte själva, varför politiker och skribenter från vänstern måste bli bättre på att förklara. Trots att hon själv är långt ifrån briljant, vill hon ändå gärna se ned på de oupplysta invandringskritikerna:

"Och på detta den där växande rörelsen som tycker att allt är invandrarnas fel. För du vet den där skaviga känslan du har, den som gör att du går runt och är retlig jämt och har svårt att sova om natten? Så läser du att ett stort antal män med arabiskt/nordafrikanskt utseende trakasserade kvinnor i tyska Köln på nyår. Att liknande saker hänt på svenska festivaler. Du vet ju vad du vet. Det är klart att du inte är rasist för det. Det är ingen."

Det är få, om någon, som tycker att "allt är invandrarnas fel". Jag tycker inte ens att begreppet "invandrare" är särskilt lyckat, då det ju avser en mycket heterogen grupp, och jag håller med om att "andra generationens invandrare" är något bisarrt. Något uttryck behövs dock för dem som inte tillhör den etniska ursprungsbefolkningen, där kanske exempelvis nederländskans "allochtoon" (med utländsk bakgrund) och "autochtoon" (purflamländare eller purholländare) är bättre.

Att en mängd negativa konsekvenser följer av den enorma asyl- och anhöriginvandringen till Sverige är inte samma sak som att allt skulle vara "invandrarnas" fel. Problem som arbetslöshet eller höga kostnader för landets socialtjänster skulle inte försvinna om asylinvandringen stoppades, men det är en grundförutsättning för att vi överhuvudtaget ska kunna arbeta med och åtgärda en mängd problem i landet. Att vi har hamnat där vi nu befinner oss, är inte den enskilde invandrarens fel, utan det mediala och politiska etablissemangets. Att invandringskritikern skulle gå runt och vara retlig jämt, eller ha svårt att sova, är förstås en grotesk karikatyr, men det tillhör nog de där märkliga men uppriktiga tankarna som eliten har om varför människor överhuvudtaget kan vara kritiska mot invandringspolitiken.

Det finns faktiskt en hel del personer som är uttalade rasister, vilket man får lov att vara, men det börjar bli dags att ta oss på allvar som menar att vi inte är det. Nåväl, Lisa Magnusson tycker förstås att det även är suspekt att tala om kulturer:

"Den magkänslan handlar inte om raser, utan om kultur som ett slags kollektiv natur; något djupt rotat som är mycket svårt att ändra."

Naturligtvis är det vi kan kalla för kultur djupt rotat. Ett utmärkt exempel är hederskulturen, där släktens heder i hemlandet är viktigare än svenska värderingar och rentav lagstiftning. Vi ser också hur islamisk tro och identitet ofta överförs till en generation född i Sverige. Kultur spelar roll och det är ett rejält självmål varje gång personer av Lisa Magnussons snitt i detta sammanhang talar om att pojkars uppfostran bör ses över, eller till och med talar om en manskultur. Avslutningen bjuder på ännu ett sådant exempel:

"Du tror förstås inte på raser. Men likväl resonerar du rasistiskt om du hävdar att alla från Mellanöstern är en och samma, att de alla är ansvariga för vad några illdådare gör."

I verkligheten är det nog få som hävdar just det, men jag skulle vilja påstå att det faktiskt finns en svensk eller skandinavisk kultur, där vi kan se tydliga skillnader mot kulturen i till exempel Nordafrika. Såvida man inte hävdar att dessa mönster är genetiskt betingade, handlar det inte om rasism. Det roligaste, och stora, självmålet är förstås att de flesta av de som nu förnekar alla kulturella förklaringar till händelserna i Köln samtidigt menar att just alla män har ett ansvar för vad som skedde.





4 kommentarer:

  1. Jag har ända sedan 80-talet, dvs 25 år innan jag blev Sverigedemokrat ansett att svensk lagstiftning är för mesig när det gäller grova brott och att fängelserna inte ska bara några femstjärniga hotell. Vandalisering av det offentliga rummet med graffitti, tags och sönderslagna busskurer är också ett otyg som retat mig sedan 90-talet. Tobaks- och bensinskatten är för hög, för att inte tala om energiskatten och det är fel att inte satsa på den tredje generationens kärnkraftverk, som man gör i Finland eftersom alternativa energikällor är för outvecklade för att kunna ersätta kärnkraften.
    Jag har däremot aldrig haft en föreställning om att ovanstående problem är invandrarnas fel. Och hur många sverigedemokrater anser det??? Vänstern är flitiga på att upprepa att man inte ska generalisera men deras egna generaliseringar vilka resulterar i rena nidbilder av oss SD-sympatisörer är så grova att de skulle passa in i den gamla skämttidningen Svenska Mad.
    Det banala uttrycket "allt är invandrarnas fel" använde ju även Reinfeldt och Ullenhag väldigt ofta som ett dåraktigt exempel på hur invandringskritiker tänker. Jan Björklunds kritik av flumskolan skulle på samma sätt kunna tolkas som att "allt är elevernas, deras föräldrars och lärarnas fel"... En urspårad skolpolitik och en extrem invandringspolitik är naturligtvis i första hand politikernas fel, i andra hand hela journalistkåren som styr politikerna och i tredje hand väljarna som röstar på partier som förstör Sverige.

    Stig

    SvaraRadera
  2. "Du tror förstås inte på raser. Men likväl resonerar du rasistiskt om du hävdar att alla från Mellanöstern är en och samma, att de alla är ansvariga för vad några illdådare gör."

    Om de inte har vissa gemensamma kulturella drag i Mellanöstern och andra gemensamma kulturella drag i Nordafrika och ytterligare andra gemensamma kulturella drag i östasiatiska länder hur ska vi då kunna bli kulturberikade av massimporten av folk från dessa länder. Om det är så "intressant med främmande kulturer" som vänstern och flumliberalerna hävdar borde väl dessa spännande, främmande kulturer ha någonting som är karaktäristiskt och ganska homogent inom respektive kultur som avsevärt skiljer sig från vår egen kultur.
    Vänsterns och "antirasisternas" ologiska tänkande kommer i dagern när stora problem uppstår och de ska försöka försvara och förklara sin ideologi. Det ger ett förvirrat och nästan mentalsjukt intryck när paradoxerna i deras retorik står som spön i backen.

    Stig

    SvaraRadera
  3. Dessa tyckare oftast kvinnor är inte de vassaste knivarna i lådan.

    SvaraRadera
  4. Det värsta är inte att Lisa Magnusson och hennes åsiktsfränder är naiva och bekymmerslösa, det värsta är att de själva är övertygade om sin klokskap och intellektuella skärpa. Att verkligheten går helt på tvärs med deras egen världsbild bekymrar dem inte överhuvudtaget. Deras mediala privilegium ger dem hybris och därför kan de också avfärda alla åsiktsmotståndare som mindre vetande och rasister. Dom har dock ett par problem som de aldrig kan bemästra - VERKLIGHETEN och INTERNET.

    SvaraRadera