onsdag 8 juni 2016

Kartan och verkligheten. Ett litet exempel.




Med jämna mellanrum får vi bevittna när vänstermänniskor konfronteras med en verklighet som inte stämmer överens med deras ideologiska karta, och hur de då vanligen väljer att gå efter kartan. När en rapport släpptes som visade att en stor andel av ungdomarna i vissa undersökta förorter uppgav sig vara kontrollerade av sina föräldrar, inte fick umgås med svenskar och där många av flickorna förbjöds träffa det motsatta könet, förkastades den av Vänsterpartiets feministiska talesperson Rossana Dinamarca, eftersom resultaten låg "fjärran från socialistisk samhällsanalys".

Idag finner vi i Göteborgs-Posten ett annat litet exempel på dessa svårigheter. Ardeshir Bibakabadi är en homosexuell iranier som åker runt och föreläser på skolor i Göteborg. Vid vissa skolor blir han utsatt för glåpord och det har vid ett par tillfällen varit nära att han har angripits fysiskt. I klartext handlar det om elever med muslimsk bakgrund som provoceras av att Ardeshir kallar sig både muslim och homosexuell. Han berättar bland annat:

"Varje gång jag besöker invandrarklasser utbryter konflikter. Det är som att jag vänder upp och ner på deras värld.  Tyvärr är det bara invandrare som bråkar. Jag har varit i andra skolor och klasser där de flesta är svenskar och där är det inga problem."

Nu kommer vi till detta inläggs poäng. Ardeshirs föreläsningar ingår i Rädda Barnens projekt "Kärleken är fri", men huvudprojektledaren Sara Mühling utesluter förstås alla kulturella eller religiösa aspekter av aggressionerna:

"Vi vet att unga med utländsk bakgrund kan vara särskilt utsatta. Men det finns homofobi och kränkningar mot hbtq-personer i många samhällsgrupper, bland religiösa, kristna så väl som muslimska, i högerextrema grupper och i olika delar av samhället. Utmaningen är omfattande och generell."

Observera att hon alltså här väljer att bortse från Ardeshirs egna upplevelser, för att i stället hålla sig till ideologin. Hur hon i detta sammanhang överhuvudtaget får med "högerextrema grupper" är egentligen obegripligt, men kan förstås som en del av hennes ideologiska identitet.




Hennes karta blir än tydligare när hon fortsätter:

"Att bekämpa homofobi, rasism, hedersrelaterat förtryck och våld tar tid. Vi jobbar både med detta men också med att bidra till skyddssystemen i väntan på mer genomgripande samhällsförändringar."

Hur kom rasism in i en situation där muslimer förföljer en annan muslim? Det är också värt att notera att Sara Mühling alltså "väntar på mer genomgripande samhällsförändringar", vilket sannolikt betyder någon sorts omvandling till det socialistiska paradiset, där rasism och homofobi på ett automatiskt sätt har försvunnit och vi alla förenas i en mångkulturell regnbågsvärld med blommor och kramar. En titt på Sara Mühlings Facebook-sida visar också mycket riktigt att hon ser rasism lite överallt, ogillar borgare och SD, hyllar feminism och självklart är för en ohämmad asylinvandring.

Problemet är som alltid naturligtvis att inte alla delar går ihop. Har vi en enorm invandring från Afghanistan, Mellanöstern och Afrikas horn, får vi också offra kvinnors trygghet, homosexuellas rättigheter och välfärden. Sätter man i stället trygghet och välstånd högre, måste man offra massinvandringen. Som jag har berättat många gånger tidigare, provocerar få personer mig mer än de som vill stå för allt som anses fint här i världen, och vara emot allt som anses fult, och därmed vägrar att se samband eller ta ansvar för oundvikliga konsekvenser. Vi invandringskritiker demoniseras som ondskefulla människor, men vi kan räta på ryggen, eftersom vi vet att vi är de enda som med hedern i behåll kan stå upp för jämlikhet, trygghet och välfärd.




13 kommentarer:

  1. Med en druckens envishet fortsätter jag min kamp mot felaktiga beteckningar.

    1) Det hette "Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet", SOCIALISTISKA!
    2) Benito Mussulini var framträdande medlem av det Italienska socialistpartiet innan uteslöts för att han ville invadera Albanien (vill jag minnas).

    Således är inte rassar och nassar höger utan - vänster.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst, så kan man se det, men vad har det med inlägget att göra?

      Radera
    2. Jag är bara så oerhört less på vänsterns relativiserande: "Men det finns homofobi och kränkningar mot hbtq-personer i många samhällsgrupper, bland religiösa, kristna så väl som muslimska, i HÖGEREXTREMA grupper och i olika delar av samhället. Utmaningen är omfattande och generell."

      Man försöker hela tiden klumpa ihop oss med demokratiska värderingar med dem som absolut inte har det och hoppas på att det ska stänka skit. Är inte det karta och verklighet så säg?

      Radera
    3. @ Argus

      Du hänger upp dig för mycket på partinamnen.
      DDR betydde Deutsche Demokratische Republik men det gjorde inte DDR till en demokratisk republik.
      Nazism som grundades av en bayersk låssmed var sannolikt ett arbetarparti tills Hitler blev partiledare. Ernst Röhm och hans SA var mer vänster än Hitler och befarades göra en statskupp vilket ledde till att 61 SA-män avrättades under De långa knivarnas natt. Vänsterfalangen utrotades mao och Hitler själv ville stå på god fot med tyska storföretag och industrimän. Rent nationalekonomiskt var nazism ett mittenparti medan t.ex. dagens nyliberaler ligger mycket längre till höger på höger-vänsterskalan. Ideologiskt sett kan man däremot inte ligga längre åt höger än nazism och fascism.

      Därmot håller jag med dig om att man försöker klumpa ihop alla som är kritiska till massinvandring och multikulti. Värdekonservativa, antisemiter, nazistiska diktaturförespråkare, systemkritiska demokrater, våldsbejakande grupper, parlamentariskt inriktade grupper buntas ihop till samma gäng. De kan inte ens skilja på Front National och Gyllene Gryning.

      Radera
    4. Det märks tydligt hur kraftig frustrationen är hos radikalfeministerna.
      De kommer ingen vart i debatten(när det nu verkligen blir någon debatt, det mesta blir spott och fräs), även helt vanliga människor, de som nu inte vidare följer med i det som skrivs och sägs i media och på nätet, lägger märke till de rätt förvirrade inläggen.
      Det blir ju så, teori och verklighet går inte ihop. Rätt intressant, faktiskt.

      Handling och konsekvens, ska det vara så svårt?


      Radera
    5. @Stig: Själv önskar jag dela upp ideologierna i kollektivistiska och liberala ideologier. Då kan vi konstatera att kommunism, socialism, nazism, fascism, sionism och islamism samtliga sätter kollektivet i form av elitism före individen. Om man etiketterar detta som "vänster" vilket känns naturligt och resten som "höger" blir libertarianer högerextrema då de knappt vill ha någon stat allt.

      Radera
    6. http://politikfakta.se/2016/05/ar-nazism-hogerextremism/

      Så kan ni bilda era egna uppfattningar.

      Radera
  2. Nyktert som vanligt Tobias! Inte utan man blir rädd för den "genomgripande samhällsförändring" som du beskriver. Tyvärr kan du komma att få rätt då i alla fall jag inte ser några som helst tecken på att rådande karta skrivs om. Ibland funderar man på om inte samhället i Orwell´s 1984 hade varit ett bättre alternativ!? O andra sidan kommer kanske sådana som Sara Mühling kommer att få bekänna färg inför det egna ledet. Snacka om att förminska!

    Lasse

    SvaraRadera
  3. Sara Mühling gör som så många andra vänstervridna antirasister dvs blandar korten när deras  argument och ståndpunkter inte håller pga deras totala oförmåga att tänka logiskt.
    När man som dem har "allt åt alla" som slagord och trossats uppstår oundvikligen paradoxer, absurditeter och motsättningar.
    Massinvandring av folk från en homohatande religionskultur och från ociviliserade länder där man har mycket vaga begrepp om demokrati och tolerans och betraktar humanitet som en svaghet leder oundvikligen till mer homohat, kvinnoförakt och antisemitism i Sverige.

    "Men det finns homofobi och kränkningar mot hbtq-personer i många samhällsgrupper, bland religiösa, kristna så väl som muslimska, i högerextrema grupper och i olika delar av samhället".

    Hon har ingen känsla alls för kvantitet och volymer. De verkligt högerextrema i Sverige utgör högst ett par tusen personer och alla dessa har inte homohat jögt på agendan och homofoba kristna är ungefär lika få. Många kristna anser att homosexualitet är syndigt för det står klart och tydligt i bibeln men det måste inte innebära att de förföljer och kränker homosexuella. Deras "homofobi" ligger bara på ett metafysiskt plan.
    Av de 600 000 muslimer som finns i Sverige är säkert minst 20 % homofoba (men inte pga fobi utan pga religiös övertygelse och kulturellt arv) vilket skulle innebära att här finns ca 120 000 homohatande muslimer. Vänstern vill dessutom importera ännu fler.

    Det är ju samma sak med antsemitism i Sverige. Muslimer och nyazister hatar judar och det förekommer i mycket liten utsträckning även bland andra grupper men det är muslimerna som förföljer judarna i fr.a. Malmö och judarna flyttar från Malmö pga den judehatande islamiseringen av staden. I nynazisternas fall verkar antisemitism ligga mer på det ideologiska planet (precis som med kristna "homofober") vilket yttrar sig i deras judiska konspirstionsteori men inte i attacker mot judar.

    SvaraRadera
  4. "provocerar få personer mig mer än de som vill stå för allt som anses fint här i världen, och vara emot allt som anses fult, och därmed vägrar att se samband eller ta ansvar för oundvikliga konsekvenser..."

    Bra sammanfattat!


    SvaraRadera
  5. Glöm inte att den som är väldigt pro HBT kan vara rädd för sina heterosexuella känslor dvs homofobi och heterofobi är frukt från samma träd.

    SvaraRadera
  6. Glöm inte att den som är väldigt pro HBT kan vara rädd för sina heterosexuella känslor dvs homofobi och heterofobi är frukt från samma träd.

    SvaraRadera