onsdag 6 januari 2016

...och liberalen Johan Norberg säger sitt




I Metros krönikörsuppsättning av olika sorters vänstermänniskor har man också givit Johan Norberg en plats. Han tillhör de liberaler som är för fri invandring, eftersom han tänker sig att alla former av frihet och rörelse i sig är positiva och att det mångkulturella samhället på ett magiskt sätt skapar en mystisk "dynamik" som gynnar tillväxten. I dag skriver han om gränskontrollerna i Danmark, och han inleder med den där lokala aspekten, som jag faktiskt kan ha en viss förståelse för:

"De som inte bor i Öresundsregionen kan nog inte förstå att det unika med gränsen mellan Danmark och Sverige var att den inte fanns. Den varken syntes eller märktes. Man försjönk i sin mobil på tåget i Malmö och en dryg halvtimme senare tittade man upp i Köpenhamns innerstad."

I en bättre värld skulle även jag vilja ha passfrihet mellan de nordiska länderna och direkttåg mellan våra huvudstäder. Jag har själv bott i både Bryssel och Amsterdam och det är naturligtvis en trevlig upplevelse att kunna åka mellan dessa, eller vidare till Paris, utan att behöva genomgå några formaliteter vid gränserna. Även införandet av euron var på detta sätt välgörande, då man slapp hantera franska, belgiska och nederländska sedlar och mynt.

Dessvärre fungerar inte EU:s yttre gränser, vilket innebär att stora strömmar av utomeuropéer kan förflytta sig lika smidigt i jakt på de mest förmånliga av unionens länder, som råkar befinna sig i den norra delen av kontinenten. När inflödet av asylsökande började krypa upp mot 200 000 förra året, förstod till och med våra socialdemokrater att någonting behövde göras, om än alltför sent och föga välplanerat. Vi ser också hur de avskaffade gränserna har gjort att exempelvis islamister bosatta i Belgien utan några problem kan åka ner till Frankrike för att utföra terrordåd. Det finns argument för både avskaffandet av inre gränser i EU och återupprättandet av sådana, men så länge vi inte har en riktig barriär i söder förblir inre kontroller helt nödvändiga.

Jag kan som sagt sympatisera med tanken på en Öresundsregion, där man pendlar fram och tillbaka över sundet, men när Johan Norberg för sakens skull lämnar denna aspekt, blir det direkt fånigt:

"De utrikespolitiska konsekvenserna blir stora. I praktiken sätter det tidigare föregångslandet Sverige asylrätten ur spel då tanken är att hindra flyktingar från att nå gränsen för att söka asyl."

Sverige har nog framför allt varit ett föregångsland i våra politikers egna huvuden. Om så inte vore fallet skulle övriga länder glatt ha kunnat anamma den svenska asylpolitiken, vars lockelse i verkligheten inte visade sig vara särskilt stor. Hur stora de utrikespolitiska konsekvenserna blir kan diskuteras, liksom huruvida de är av ondo. Att Sverige genom dessa gränskontroller skulle bli något slags internationell paria tror jag att vi kan avfärda.

Den mest omedelbara effekten lär bli att övriga länder inför liknande gränskontroller, något som Danmark redan gjort mot Tyskland. Om länderna på kontinenten följer detta mönster kan Sverige så småningom återigen avskaffa gränskontrollerna mot Danmark, eftersom de asylsökande redan har stoppats tidigare i kedjan. Man kan framföra nationalistiska eller säkerhetsrelaterade skäl till att återupprätta nationella gränskontroller, men om vi verkligen kan skapa ett "Fästning Europa" så blir de åtminstone inte längre nödvändiga för att stävja folkvandringen från Afrika, Mellanöstern och Afghanistan. Johan Norberg fortsätter:

"En sådan kedjeeffekt kan stänga in flyktingar i några av de svagaste EU-länderna i söder, vilket kan leda till oroligheter och instabilitet."  

Det är förstås en möjlighet, men det är också sannolikt att dessa länder då också förstärker sina egna gränser. Här skulle faktiskt EU kunna göra en insats, för att hjälpa Bulgarien, Grekland, Italien och Spanien att uppföra ordentliga stängsel och patrullera Medelhavet. De europeiska länderna ska fortsätta att handla med omvärlden, samt ta emot turister från hela världen, men det är hög tid att sätta stopp för den enorma asyl- och anhöriginvandringen, som i sin tur leder till splittring, konflikter och islamisering.




5 kommentarer:

  1. Bra skrivet men bara en liten kommentar. När Europa hitintills patrullerat Medelhavet så har det ju inte varit för att förhindra flyktingtrafiken utan att hjälpa till så att den blir säker.

    SvaraRadera
  2. Jag bodde i Malmö på 70-talet. Då tog man Flygbåtarna till Köpenhamn. Man satte sig på båten, drack en öl, och så var man framme i Nyhavn. Absolut inte några problem med pass eller annat. Det var egentligen smidigare innan bron, och trevligare!

    SvaraRadera
  3. Det räcker faktiskt gott med att "det internationella samfundet" låter bli att lägga näsan i blöt vad gäller de metoder som Grekland, Bulgarien med flera väljer för att freda sina gärnser och sitt territorium och sina kustvatten mot inkräktare. Jag är övertygad om att de kan komma på en kombination av kostnadseffektivitet och avskräckning.

    SvaraRadera
  4. Jag betraktar mig själv som liberal, konservativ och nationalist.

    Liberalism definerar jag som individuella fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, privat äganderätt, religionsfrihet, jämlikhet, och demokrati men också ansvar och skyldigheter.

    Konservatism är säker utveckling, ett steg i taget med ena foten hela tiden på fast mark. Diametralt motsats till anarki och revolution.

    Nationalism är att värna ditt folk och ditt land mot yttre fiender. Det är inte att ta avstånd från allt som inte är svenskt utan en fråga om prioritering.

    Med det sagt vill jag vill jag med all kraft värja mig emot att Johan Norberg kallar sig liberal, undfallande vore ett bättre namn. Eftersom han är så positivt inställd till öppna gränser så tog jag mig friheten att kontrollera om han också har gjort ett medvetet val vad boendemiljö beträffar, om han lever som han lär?

    Ja, han har gjort ett medvetet val som vore komiskt om han inte vore ute och förespråkade nationens upplösning. Han bor på Mäster Johansgatan innaför vallgraven i Malmö i en klinisk svensk trappuppgång. Så var det med den multikulturen.

    SvaraRadera
  5. Hit till Spanien kommer bara de fattigaste, de som inte ställer några krav. Vi har inga dukande smörgåsbord. Vi erbjuder ett enkelt boende, mat och 50 Euro i månaden i fickpeng.

    SvaraRadera