söndag 19 juli 2015

"Trygga rum"


Anette Tran och Jenny Nguyen

Jag brukar här inte särskilt ofta behandla den så kallade "identitetspolitiken", helt enkelt eftersom den är så dum och jag själv inte vill diskutera samhällsfrågor ur ras- eller könsperspektiv. Igår dök dock ett litet inlägg upp i Expressen som jag ändå vill ägna ett par ord. Författarna Anette Tran och Jenny Nguyen vill inte enbart ha ett "tryggt rum", reserverat för vissa etniciteter, utan också att vi ska "respektera" deras "rätt" till ett sådant. Inlägget andas av de vanliga nyckelorden och särskilt "separatism" är viktigt:

"En av programpunkterna var en separatistisk workshop med instagramkontot MAKTHAVARNA, vars syfte var att prata om separatistisk organisering för personer som utsätts för rasifiering. Rasifiering är en benämning för den process som sker när en tillskrivs egenskaper, tilldelas en rastillhörighet på grund av ens namn, kultur, religionstillhörighet eller etnicitet som gör att en utsätts för rasism."

Det är mycket typiskt att dessa personer noggrant ser till att skriva "en" istället för "man", eftersom individer i dessa kretsar gärna tar till sig hela det identitetspolitiska paketet. Ytterligare ett litet stycke är intressant:

"Trots detta fullföljdes inte kravet på separatism fullt ut. Även om det inte var förvånande, kan det inte heller bortförklaras som en enskild händelse där separatismen har kränkts. Vad som hände är snarare ett gott exempel på varför separatism är en viktig metod för förtryckta grupper i vårt samhälle."

Vad betyder "inte fullföljdes fullt ut"? Sannolikt att personer av icke önskvärd etnicitet fanns kvar, vilket innebär att "separatismen har kränkts". Jag har försökt ta reda på för vilka det trygga och separatistiska rummet skulle reserveras, men hittar ingenting i varken denna text eller någon annanstans. Är det till för alla utom etniska svenskar, enbart asiater eller kanske rentav just vietnameser? Det finns ju folkgrupper även i Vietnam, varför man då kan undra om till exempel individer ur gruppen hmong skulle varit välkomna. Jag raljerar, men det är som sagt för att det hela är så dumt och aldrig särskilt färdigtänkt. Som symbol har initiativet valt en bild som, om det inte gällde vita, skulle uppfattas som hatisk och rasistisk:

Nu vet jag att jag som vit egentligen inte får uttala mig i denna fråga, men jag tvivlar faktiskt på att Anette och Jenny är särskilt förtryckta på grund av sin etnicitet. Anette har precis gått ut gymnasiet och arbetar idag som "antirasistisk utbildare vid Nätaktivisterna", medan Jenny läser på juristprogrammet och föreläser om, tja, rasfrågor. Ingen av dem kommer att förvägras en plats på arbetsmarknaden för att de är "icke-vita". Att man kan kallas för "antirasist" trots att hela ens verksamhet går ut på att dela in människor i raser visar att det ligger en viss sanning i det gamla slagordet "Antirasist är ett kodord för antivit". På Facebook lägger Anette Tran gärna ut bilder av nedanstående slag, där det viktiga alltid är att de avbildade personerna inte är vita:

Något rasistiskt att den svarta kvinnan endast har "motherfuckers"
att förmedla. Och nej, kvinnoförtryck i Mellanöstern har ingenting
med kolonialism att göra.

Värt att notera är att dessa åsikter får en plattform just genom insatser av vita män, som i detta fall Thomas Mattson. Även verktyg skapade av vita män, som Twitter och Facebook, går tydligen bra att använda. Vad handlar då det trygga rummet om? Jo, det handlar om "kroppar", som förstås är föremål för "förtryckande strukturer":

"Det handlar helt enkelt om den gemenskap mellan kroppar som utsätts för samma förtryckande strukturer - en gemenskap som inte kan delas av någon som är utomstående, oavsett hur mycket av en allierad du än säger dig vara. Separatistiska sammanhang handlar om trygghet och att för en gångs skull finna en känsla av självklar tillhörighet i ett rum som annars inte går att finna."

Kan man inte finna gemenskap i något annat än just sina kroppar? Jag och Anette kanske har läst samma bok, delar något obskyrt intresse, men på grund av sin etnicitet måste hon ändå ha ett separat rum.

För säkerhets skull betonas ännu en gång vilka som inte kan debattera vad:

"den skeva maktfördelningen träder fram och återigen är det en vit person som dominerar samtalet om rasism, en man som pratar om feminism, en cis-person som diskuterar transfobi. "

Med den logiken borde dessa båda damer aldrig få diskutera något som rör Sverige eller svenskarna, eftersom deras etnicitet då skulle förhindra dem att riktigt förstå. Dessutom kan givetvis även vita utsättas för rasism, vilket Trans och Nguyens egen verksamhet är ett utmärkt exempel på.


Denna bild lägger Anette Tran upp med texten "Women of color",
omgivet av hjärtan. Sexismen i att samtliga avbildade kvinnor är
både unga och attraktiva förbigår henne helt.

Om nu separatism ska hyllas, skulle vi då kunna få göra Sverige till ett tryggt rum för svenskar? Nej, då blir det plötsligt rasism eftersom det här landet tillhör hela världen, trots att personer som Tran och Nguyen känner ett behov av egna rum som en trygghet från all "vithet".



7 kommentarer:

  1. Jag tycker att det i grunden är positivt att människor segregerar sig. De flesta människor trivs bättre omgivna av sin egen etnicitet än i ett blandat samhälle. Det här initiativet kanske är litet knäppt men kan i längden leda till att alla medborgare får rätt att segregera sig och det är det minst dåliga sättet att organisera ett multietniskt samhälle.
    /martin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Framför allt visar det att man kanske överhuvudtaget inte ska sträva efter ett multietniskt samhälle, även om jag själv fokuserar på olika kulturer snarare än raser. Ostasiatiska kulturer tenderar att skapa mindre konflikter i västerländska samhällen än vissa andra.

      Radera
    2. Min huvudpoäng är att belysa en rasism som anses helt acceptabel idag.

      Radera
    3. Jag är skeptisk till att "man" ska sträva efter någon sorts samhälle alls. Eftersom själva uttrycket antyder en centralmakt med klåfingriga sociala ingenjörer och annat parasitiskt världsförbättrande hycklande pack. "Samhället" är summan av dess medlemmar, enligt min åsikt. Det blir vad det blir.
      Dessutom förutsätter det någon form av vikänsla. Jag har överhuvudtaget ingen vikänsla med många av de personer som politikerna delat ut medborgarskap till. Alltså är vi inte samma samhälle, tycker jag. Och då är det väl bättre att vi erkänner det och har rätt att leva så?

      Och att asiater tenderar att inte sabba den socialistiska monstrositeten som politikerna har byggt betyder ju inte att jag delar mer egenintresse med dem, jag känner inte mer vikänsla med dem för det. Men det är ju en filosofisk fråga, livets mening och sådant. Personligen ser jag faktiskt vissa fördelar med mer distruptiva kulturer som gör att den ondskefulla politiska klassen kommer få se sin maktapparat raserad.
      /martin

      Radera
    4. Jo, det är en bra artikel och en bra diskussion. Jag ville egentligen bara ta upp ett annat perspektiv på det.
      /martin

      Radera
  2. Jag skulle gärna vilja ha ett "tryggt rum" där jag slipper se alla arabiska fascistsymboler som niqab och hijab och slippa höra det infantila mediebruset som ständigt handlar om rasism, islamofobi, afrofobi och HBTQ-frågor.
    Alla länder är ankdammar och Sverige har alltid varit en liten ankdam. I stora ankdammar som t.ex. Frankrike och USA finns lite större utrymme för aparta åsikter medan små ankdammar som Sverige skapar åsiktsiktskorridorer och man diskuterar en sak åt gången i åratal eller decennier. Det senaste decenniet har Sveriges debattklimat gått in i ett psykotiskt tillstånd med rasism, utanförskap och islamofobi som reba rama tvångstankarna. Det är media som triggar igång denna sjuka utveckling och den allt för snabba förändringen till ett islamiserat samhälle med enorma problem pga ohanterbara volymer och kulturkrockar har försatt landet i ett paralyserat tillstånd. Allt från "artister" som Adam Tensta till fjollor som dessa två asiatiska brudar med sina "trygga rum" är både snyltare och offer för det inflammerade debattklimatet i dagens Sverige.
    Man undrar oftanär fan ska dårskapen ta slut? När ska det svenska samhället bli normalt och friskt igen som alla andra ankdamnar, stora som små.

    Stig

    SvaraRadera
  3. Har ett förslag så att ALLA kan få ett tryggt rum!

    Nämligen att t.ex vietnameser åter till Vietnam, muslimer till mellanöstern osv.

    Problem solved samt vi vita svenskar får tillbaka VÅRT RUM som har blivit utsatt för invasion utan vårt tillstånd...

    Rum = Land

    Bra och enkelt va....

    SvaraRadera