Kvinna till kvinna förnedrar sig själva ännu en gång

För en vecka sedan tittade vi på hur en Facebook-sida som presenterade en föreläsning, genomförd av biståndsorganisationen Kvinna till kvinna, svämmade över av hat mot organisationen på grund av att de föredragande kvinnorna var vita. I sin fixering vid ras verkade dessa "antirasister" helt ha missat att föredraget handlade om kvinnornas arbete i respektive område, och gick istället direkt till attack mot alla vita, eftersom de på något sätt tänkte sig att det hela var en fråga om representation. De menade att, eftersom arbetet skedde i Mellanöstern, kunde endast kvinnor med etnisk bakgrund i denna region ha någonting att säga. Sannolikt skulle de ha nöjt sig med någon form av "rasifiering", där en svart person född i Västerås skulle ha varit oändligt mycket bättre än en vit person från samma stad.

Så småningom fick Kvinna till kvinna stänga ned sidan, eftersom det skulle ha dykt upp inlägg som stred mot deras kommentarspolicy. Det bisarra är att det inte var de hatiska antivita kommentarerna som var problemet, utan vi som ifrågasatte denna uppenbara rasism. Kvinna till kvinna bemötte artigt och ursäktande varje hatisk kommentar om deras hudfärg, trots att dessa var både osakliga och rasistiska. Idag krälar organisationen återigen igen i stoftet, genom att förtydliga vilka kommentarer som var problematiska:

Observera att man inte ens sätter "antirasister" inom citationstecken. Det är synd att sidan inte finns kvar, för då skulle var och en kunna se att vi som försvarade de föredragande kvinnorna inte en enda gång uttryckte oss rasistiskt eller ägnade oss åt "personpåhopp". Vi kände förstås inte dessa "antirasister", utan attackerade det hat de i kommentarsfältet gav uttryck för. Det närmaste jag själv kom ett sådant påhopp var när jag ironiskt påpekade att en av hatarna själv var vit, och alltså inte borde kunna säga någonting i frågan. Låt mig påminna om hur några av de tydligen helt godkända inläggen såg ut:

Eftersom min egen rastillhörighet gör att jag egentligen inte borde få uttala mig om någonting, och framför allt inte i denna fråga, kan vi avslutningsvis läsa det som en Bawar Ismail skriver i Hallandsposten under rubriken "Den goda trollfabriken". Han skriver bland annat:

"Tänk att jobba med att stärka kvinnors rättigheter i länder där de är under attack och plötsligt här på hemmaplan anklagas för att vara rasister? Hur ska man reagera då?" 

Han konstaterar också mycket riktigt:

"Det var inte rasisttrollen som organiserade en hatstorm mot Kvinna till Kvinna. Det var så kallade 'antirasister' med sina urlöjliga teorier om vithetsnormer och rasifiering."

Just därför är det desto märkligare och fegare att organisationen försöker utmåla några andra som ansvariga för sidans urspårning. På sätt och vis är organisationens undfallenhet ett utmärkt exempel på hur den europeiska ödmjukheten och självkritiken blir vår civilisations undergång. Det gäller särskilt när denna relativistiska hållning ställs mot aggressiva och absoluta ideologier, som islam eller det antivita hatet.