lördag 28 maj 2016

Ännu en dag, ännu en kränkt hijabist


I den svenska debatten återkommer samma resonemang och samma argument med jämna mellanrum och jag står då inför ett dilemma. Jag känner samma behov av att bemöta ett påstående oavsett hur många gånger det har upprepats, men ska läsaren verkligen behöva höra mina motargument om och om igen? Det händer att jag av detta skäl ibland nonchalerar händelser och uttalanden, men ofta blir behovet av att ventilera frustrationen över samtiden större än oron för att uppfattas som förutsägbar och repetitiv. Idag har en sådan artikel dykt upp, där vi har sett både skeendet och argumentationen många gånger förut, men jag väljer att kommentera det ännu en gång, även om den flitige läsaren sannolikt redan har hört mina tankegångar kring ämnet.

Expressen kan idag berätta om ännu ett av dessa hjärtskärande fall där en kvinna säger sig ha blivit nekad ett arbete på grund av sin slöja. Som så ofta innehåller historien också en del märkligheter:

"Det var en videoinspelad intervju, sen skickades den vidare till Santa Maria. Jag fick sms om att det gick jättebra, att de var jättenöjda och att jag kunde räkna med att börja jobba vecka 23."

Då har Santa Maria alltså sett denna Rüya El Hattawi och hennes slöja, för att sedan erbjuda henne ett jobb. De verkar inte vara särskilt övertygade rasister och islamofober. Detta nämner hon själv:

"Santa Maria hade dubbelkollat sin hygienpolicy, och slöjan bröt mot den. Men de såg ju på videon från början att jag hade slöja. Varför blev jag accepterad från början? Jag har ju tackat nej till andra erbjudanden, de sa att de inte kunde göra något, att det är en policy de har."

Det låter ärligt talat som att företaget faktiskt har invändningar som gäller hygienen. Det skulle naturligtvis ha varit mycket lättare att helt enkelt säga nej till Rüya direkt, vilket de också skulle ha gjort om de såg etnicitet eller religion som ett hinder. När företaget kom med ett förslag uppstod den där känslan som idag är vanlig, inte minst i vissa grupper:

"Under hela telefonsamtalet försökte jag vara lugn och förstå. Sen ställde de frågan om jag inte kunde ta av mig slöjan under arbetstiderna. Jag blev ganska kränkt av det. Det är ingen modeaccessoar, det är min identitet."

Det är naturligtvis ingenting att bli kränkt av, även om förslaget var något naivt, men Rüya nämner i förbifarten en viktig aspekt, som alltför många svenskar varken förstår eller vill förstå. Slöjan är ingen modeaccessoar och inte heller "bara en tygbit", vilket svenska dhimmis gärna vill påstå. Den är en symbol för en ideologi som för de flesta européer är motbjudande och den är dessutom tämligen iögonfallande.

Expressen har även haft en liten videokonferens med Rüya:






Det blir tämligen surrealistiskt när hon talar om att hon trodde att avslaget och dess grunder "inte fanns kvar i Sverige längre". I verkligheten var det inte länge sedan dessa oändliga konflikter kring slöjor, badtider, skolavslutning i kyrkan och handskakningar saknades i vårt land. Lika bisarrt blir det förstås när Rüya påpekar att det minsann är 2016 och att vi borde ha kommit längre, som om slöjan och påbud från 600-talet innebär någon sorts modernitet.

Anledningen till att jag inledningsvis skrev om dilemmat med återkommande argument och händelser är att jag nu, för inte första gången, ska förklara för Rüya och andra kränkta personer några aspekter av arbetslivet. För att fungera på ett företag måste man ta en mängd hänsyn och göra vissa anpassningar, även om det går emot ens personlighet och lust. På många arbetsplatser har just klädseln stor betydelse, där man kanske tvingas eller förväntas bära exempelvis kostym, uniform eller någon form av skyddsklädsel. På samma sätt kan en viss klädsel eller vissa attribut vara rent olämpliga. Denna Rüya menar att slöjan är en del av hennes identitet, vilket hon får lov att känna, men hon kan då inte heller kräva att få vilket arbete som helst. För någon annan kanske nationalsocialismen är en viktig del av identiteten, men det finns få företag som skulle acceptera den ideologins attribut på arbetsplatsen. Detsamma gäller nudisten, som inte kan kräva att hans speciella livsstil manifesteras på kontoret. Om man verkligen vill ha ett arbete, bör man vid anställningsintervjun inte heller bära kycklingdräkt.

Historien om Rüya tas även upp av Aftonbladet och Nyheter24, vilket hon själv nöjt konstaterar på sin Facebook-sida. Självklart har hon anmält Santa Maria till DO, vilket är den vanliga rutinen i dessa fall. Som så ofta måste jag också ställa frågan om varför dessa artiklar skrivs. Att en person nekas ett arbete har inte något större allmänintresse och det är också svårt att se vad ett underliggande motiv skulle vara. Svensken blir ju knappast mer positiv till muslimsk asylinvandring efter varje artikel som berör dessa konflikter. Att se dessa återkommande krav, artiklar och skadestånd är förvisso tröttsamt, men låt oss vara optimistiska och hoppas att allt fler, om än oändligt långsamt, får upp ögonen för vad som sker och vad som kommer att ske.

För övrigt anser jag att företag ska få anställa vem de vill och uttryckligen ska kunna säga att de inte vill ha iögonfallande islamiska attribut i sina lokaler.




17 kommentarer:

  1. "Jag känner samma behov av att bemöta ett påstående oavsett hur många gånger det har upprepats, men ska läsaren verkligen behöva höra mina motargument om och om igen".

    Ja, tyvärr är det så polisk debatt fungerar i Sverige. De s.k. antirasisterna fortsätter i evighet att felcitera FN-deklarationen med sitt imbecilla mantra "alla människor har ett lika värde". De tycks ge blanka fan i att det ska vara "värdighet" och inte "värde" och då får man ju med samma dåres envishet upprepa att de felciterar FN-konventionen och att t.ex. talibaner inte har ett lika högt värde som övriga befolnkningen i Afghanistan. Seriemördare har inte samma värde som läkarna och sjuksköterkorna som försöker rädda livet på deras offer osv.

    Alla dessa ständigt kränkta muslimer är som felprogrammerade robotar som ständigt upprepar hur kränkta de känner sig över att ha bosatt sig i ett land där de inte ens passar in som turister. Ändå stannar de kvar som om de inte alls kände till begreppet "återvända till hemlandet" vilket man givetvis bör göra när man är helt oförmögen att ta seden dit man kommer.
    Att slöjan inte är en modeaccessoar begriper nog de flesta precis som en röd armbindel med hakkors inte heller är det. Slöjan och hakkorsarmbindeln har ungefär samma symbolisk innebörd och även en nazist kan precis som Rüya hävda att hakkorsarmbindeln är en del av hans identitet... Trots det är det ganska begripligt att en arbetsgivare inte vill ha brunskjortor bland sina anställda.

    Rüyas medvetet lögnaktiga svammel i videoklippet om att hon förvägras att tro på och hylla den blodtörstige pedofilen Muhammed är sååå tyyyypiskt!!! Det var ju hennes suspekta religiösa klädsel som inte var passande för jobbet och inte hennes religiösa tvångsföreställningar. Även en medlem i frälsningsarmen hade kanske fått jobbet under förutsättning att denne lämnar uniformen hemma.

    Många företag är otroligt naiva när de frågar om en fanatisk muslim kan tänka sig att inte bära slöja under arbetstid. Fattar de inte att slöjan i sig visar vad för sorts fanatisk personlighet som döljer sig under slöjan och att de kan räkna med att bli anmälda för DO och får betala skadestånd. Det vore smartare att tiga och hålla god min och istället anställa någon icke-muslim med motiveringen att denne är mer kvslificerad, har större arbetslivserfarenhet etc.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En expert på EU-rätt hävdade för något år sedan att religionsfriheten som finns inskriven i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna,som de länder som vill bli medlem i EU måste ha ratificerat, också innebär rätten att slippa religion och religiös påverkan. Det vore intressant att få det juridiskt prövat.

      Sedan måste vi svenskar bli lika listiga som de som praktiskt taget invaderar landet. Jag kommer ihåg en frisörska i Malmö, vill jag minnas, som tog emot en praktikant som då hon efterfrågade praktikantplats kom "avslöjad" för att sedan dyka upp beslöjad. Istället för att säga som det är att en med huckle inte kan jobba på damfrisering skulle hon anfört något svepskäl eller vägrat kännas vid praktikanten ifråga.

      Radera
    2. Ja, många svenskar verkar inte fatta att det inte alltid är lämpligt med den gamla svenska uppriktigheten som fungerade fram till 80-talet innan landet invaderades av sluga ormar som i sina hemländer är vana vid att ljuga, bedra och bluffa för att klara sig. Ibland tvingas man att spela ett fult spel när man har med bedragare och bedrägliga parasiter att göra som utnyttjar religionsfriheten, möjligheten att anmäla för DO och vänder våra demokratiska soelregler mot oss själva.

      Radera
  2. Från Fritjof Nilsson Piratens horisont lade han märke till skrivandets vågspel och sa: ”Skriver man om synålar så är det alltid nån enögd jävel som känner sig träffad.”

    SvaraRadera
  3. Är hon född i Sverige ska hon upplysas och lära sig leva med konsekvenserna av en livsföring baserad på vidskepelse.
    Har hon flyttat hit ska det markeras att hon kommit till fel land.
    Gång på gång ser vi denna minoritets försök att flytta fram sina positioner och krav om majoritetssamhällets anpassning.
    Denna ideologiska ohyra ska bekämpas varhelst den gör anspråk på förändring av svenska normer och regelverk.

    SvaraRadera
  4. Ett dilemma blir det när muslimen blivit anställd utan huckle och sedan dyker upp på första arbetsdagen i huckle. Hävdar muslimen då att den religiösa niten helt plötsligt infunnit sig? Annars borde det ju gå bra att ta av hucklet eftersom anställningsintervjun var hucklefri. Kanske enklast att inte anställa de som kan antas tillhöra denna s.k. religion. Tyvärr så lockar ju staten i dessa fall ofta med synnerligen frikostiga lönesubventioner, men det företag som faller för denna frestelse kan få skylla sig självt.

    SvaraRadera
  5. Ärligt talat har jag en del svårigheter med att förstå upprördheter av olika grad kring slöjan...
    Uppenbarligen har beslöjandet av flickor och kvinnor sitt ursprung i att kristna nunnor, och även munkar för den delen, sågs beslöjade, i MÖ, då omkring 600 - 700 -talen, och att dessa beslöjade nunnor gavs en direkt och naturlig - respekt - från omgivningen.
    Denna respekt för kvinnor i det allmänna och offentliga rummet, som kanske sågs som ett slags beskydd av kvinnorna, ville då anammas av islam, som ville mena att det kan ses som någonting gott, och bra, genom att det kan skydda flickors och kvinnors allmänna utsatthet och minska risker för övergrepp från våldsbenägna och odisciplinerade män, (som såsom tjuvar och banditer kunde anses vilja - ta för sig - , av obeslöjade, och därmed oskyddade, flickor och kvinnor? Vem kan garantera att alla män i vilken befolkning som helst, är sunda, sansade, balanserade, artiga och belevade gentelmän...?)...
    Det var heller inte så länge sedan som kvinnor även i kristna samhällen, och även i våra Skandinaviska samhällen ansågs nödgade att bära en huvudbonad av något slag. Inom de självägande bondestånden, samt bland pigor och drängar, samt bland statarna, bar kvinnorna oftast ett huckle. Inom andra samhällsklasser bar kvinnor oftast hattar i olika format och stil. Men att vara utan hatt, huckle, keps eller sjal, ansågs inte så - klädsamt - ....

    JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Historiken är i detta sammanhang tämligen irrelevant. En kvinna som i dagens Västeuropa insisterar på att bära hijab eller niqab demonstrerar på ett övertydligt sätt sitt avståndstagande från det omgivande samhället. Den innebär också att varje person som möter kvinnan får den islamiska ideologin upptryckt i ansiktet, vilket är särskilt olämpligt när kvinnan ifråga har en yrkesroll.

      Radera
    2. Har frivilligt jobbat med mest kvinnor som lider av benskörhet. Hört läkare säga att somaliska kvinnor redan i fyrtio års åldern lider av benskörhet. Hälften av kroppens D vitamin bildas av solljus. Brist på D vitamin kan leda till en mängd olika sjukdomar och mycket lidande. Både min farmor och mormor bar sjal vid festligare sammanhang. Inte för att hindra någon karl att titta på dom. Det kommer att bli en stor kostnad för sjukvården mycket högre än rökning åstadkommit.

      Radera

    3. Tobbes medieblogg sa:....."En kvinna som i dagens Västeuropa insisterar på att bära hijab eller niqab demonstrerar på ett övertydligt sätt sitt avståndstagande från det omgivande samhället."....

      Ja, kanske det, men kanske även ett förespråkande för, eller ett väljande av, en alternativ ideologi, som tilltros om att vara bättre, ur kanske just ett överlevnadsperspektiv?....

      Men, samtidigt, hur mycken kritik framförs inte verbalt, mot - dagens Västeuropeiska samhälle - ? Mot, som det vill anses på sina håll, dess oansvariga, odugliga och omdömeslösa politiker?...

      Hur mycket verbal - kritik - framförs inte, ofta inom bloggvärlden, om och kring - det dekadenta Västerlandet - ?....

      Hur många verkar inte där vara - missnöjda - , med demokratiska formler, haranger, paroller och deviser, som många anser inte fungerar i någon större utsträckning i någon - verklighet - , osv ...?
      Hur många anser inte att majoriteter av röstberättigade medborgare är ganska så - bortkollrade - samt mer eller mindre - förledda - , av en ständigt närvarande och genomträngande MSM-propaganda - , som inte anses vilja - tala sanning - , utan föra fram - dimridåer - , förvilla, förleda och fördumma dessa röstberättigade majoriteter av medborgare, osv., osv.?...

      Där kan också underhållning och reklam-industri anses vilja degradera och demoralisera befolkningarna i - Västvärlden - , och förföra dem med sexpropaganda av olika slag samt förmå dem att strunta i familjära värden och framför allt att vilja försöka få majoriteter av unga kvinnor att strunta i att vilja bli mödrar och bilda familj, till förmån för att vilja göra yrkeskarriär osv., osv.?..

      Frågor man då kan ställa sig är ändå hur pass livskraftig, eller överlevnadskraftig, en sådan s.k. - modernitet - , eller sådana s.k. upplysta västerländska ideal, egenltigen är över en tre, fyra eller fem generationers period?...
      Kanske inte i längden så överlevnadskraftig?...
      Barnafödande går ned, familjeupplösning sker på löpande band som ger många trasiga, splittrade och olyckliga ungdomar som kan känna sig vara i avsaknad av starka familjer som håller samman över flera generationer och kan bilda släkter som kan stötta och hjälpa varandra?...

      All - modernitet - kanske inte med nödvändighet måste ses vara någonting - gott och bra - ur absolut alla perspektiv endast därför att det anses vara just någonting - modernt - ...

      JB

      Radera
    4. signaturen Anonym den ordrike,antyder att vi har modernitet som inte med nödvändighet måste ses som något gott och bra,därför skall vi ursäkta?islam den groteskt bakåtsträvande ideologin?samma skitsnack som att i gamla testamentet stenar de kvinnor,därför har vi inget att säga!

      Radera
    5. JB: Visst kan man tycka så, men det betyder fortfarande inte att vi ska acceptera islam som någon form av alternativ. Inte heller insisterar vi dissidenter på att uppvisa vår hållning genom en viss klädsel på arbetsplatsen...

      Radera
    6. Det var vanligt ända fram till 1960-talet att kvinnor hade schalett precis som pigor och statarkvinnor på 1800-talet. Men de hade inte schalett för att det ansågs lösaktigt att inte dölja håret utan för att det var ett dekorativt och samtidigt praktiskt plagg för att skydda håret från blåst, regn och för pigornas och bondkvinnornas del skyddade schaletten mot damm, jord och smuts när de arbetade på åkrarna och mjölkade korna i en smutsig ladgård. De var heller inte som muslimorna  vettskrämda för att en liten hårlock skulle synas och för den skull betraktas som lovligt byte av horkarlar och våldtäktsmän.
      Servitriser och lärarinnor hade däremot inte schalett eller någon annan huvudbonad på sig inomhus.
      Borgarklassens kvinnor bar på finare hattar (ofta vida och bredbrättade) med en massa krimskrams på (tygblommor, fjädrar och konstgjorda frukter) för att markera att de inte var någon simpel piga eller bondmora. Huvudbobaden var en statussymbol och klassmarkör ungefär som indiska kvinnors kastmärke i pannan.
      Män skulle alltid ha hatt (och långbyxor) efter att de hade konfirmerats för då hade de blivit vuxna.
      Att skandinaviska kvinnor bar schalett eller pråliga hattar hade alltså ingenting med religiösa tvångsföreställningar att göra men trots det känns det befriande att att huvudbonaden är någon klassmarkör längre men istället har vi fått in en massa muslimor med ett sorts kyskhetsbälte virat runt huvudet.

      Radera
  6. En sak törs jag lova.

    Ta en ung kvinna som ringer en arbetsgivare, söker ett jobb och kallas till en intervju.

    Visar det sig att kvinnan är gothare, har piercingar i näsa, läpp och kind, tatueringar på armar, händer och i ansikte och är iklädd trasiga jeans och lika trasig jacka över en t-shirt med tvivelaktiga motiv, samt hävdar att detta är hennes identitet hon inte är villig att göra avkall på.

    Tror någon att hon får jobbet och skulle du som arbetsgivare anställa henne som ett ansikte utåt?

    Religion ska banne mig inte stå över alla regler, inte heller klädkoder.

    SvaraRadera
  7. Varför tar hon av sig slöjan när hon först söker anställning, om den nu är en så viktig del av hennes identitet? Vågar hon inte stå för den hon är?

    V

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, den var väl på från början...

      Radera
    2. Ok, läste texten lite slarvigt. Fel av mig. :-)

      V

      Radera