måndag 16 maj 2016

Genomskinligt försvar av islamisk hälsningsnorm




På vänstersidan ETC skriver idag den beslöjade Zaheda Zahed med anledning av historien kring miljöpartisten Yasri Khan och hans vägran att skaka hand med kvinnor. Detta är inte första gången hon lyckas synas i medierna, då hon tidigare har figurerat kring populära ämnen som slöjan och muslimers utsatthet.

Hon försöker i detta inlägg ge sken av en intellektuell hållning, och texten är anpassad för nyvänstern, men agendan lyser förstås igenom. Inledningen lyder:

"Handskakningsdebatten rasar vidare. Yasri Khans avgång från Sveriges politik kan tänkas vara milstolpen för framtida muslimers engagemang i politiken. Många lyfter frågan huruvida en hälsning utan handskakning är ett bakslag för jämställdheten."

Jag menar att just handskakningsproblematiken inte har särskilt mycket med jämställdhet att göra, men Zaheda ska komma att bjuda på ett mer omständligt resonemang, som vi kan anta är utformat för att vädja till nyvänsterns funderingar kring "intersektionalitet", det vill säga att olika förtryck verkar parallellt och överlappar varandra. Enligt denna tes är en vit kvinna förtryckt genom sitt kön, men är själv förtryckare genom sin ras, medan situationen är den omvända för den svarte mannen. Mest förtryckt av alla är då den svarta, muslimska kvinnan.

I det aktuella fallet har jämställdhet blandats in i debatten därför att det råkade vara en man som inte ville ta en kvinnas hand, men samma regel gäller för kvinnor, som inte förväntas ta den främmande mannens hand. Snarare än könsmaktsordning, vilket islam förstås bjuder på i stora mängder, handlar denna fråga om sexualisering av en vardagssituation, i en ideologi som överhuvudtaget är mycket sexualfixerad. Det är också den bakomliggande orsaken till Zahedas slöja, eftersom hon utan den skulle vara ett objekt för männens lustar. Sedan inleder texten sin resa mot Zahedas huvudsakliga försvar av den muslimska hälsningen:

"Av den orsaken är det viktigt att vi även låter vår syn på jämlikhet ta sitt uttryck på olika sätt. I annat fall uppstår en maktrelation i förhållande till den som inte får uttrycka sin syn på jämlikhet och jämställdhet. I fallet av dagens debatt om handskakning kan man skönja nyanser av ett etnocentriskt perspektiv i frågan."

Här ser vi varför det är så svårt för vänstern att stå upp för "förortens" kvinnor och att ens tala om till exempel hederskultur. Det skulle nämligen innebära en maktutövning gentemot en grupp som enligt nyvänsterns grundläggande principer är förtryckt. Resten av inlägget kommer att fokusera på just det "etnocentriska perspektivet" och budskapet blir successivt allt tydligare:

"Statsministern och de som är av samma mening, utgår ifrån sina egna värderingar och sina egna traditioner om att man tar alla i hand i Sverige. Redan här uppstår en nyans av 'vi' och 'dem'. Man utgår från en version av svensk kultur och allt annat stigmatiseras och tillåts ej passera."

Vad Zaheda inte vill låtsas om, och som jag därför tydligen måste påpeka här, är att vi alla befinner oss i Sverige. Liksom i hela västvärlden, har handskakningen varit en oproblematisk del av vår kultur i århundraden. Observera att hon ovan lite lömskt skriver "en version av svensk kultur", vilket alltså är vad hela vår kultur nu ska reduceras till. Den förljugna argumentationen fortsätter:

"Detta i ett land som till resultat av globaliseringen utgörs av mer än en kultur och att 'svensk kultur' i detta sammanhang, likt all kultur också präglas av föränderlighet.  Det är följaktligen här som frågan om integration eller assimilation uppstår. Får mångfald i Sverige existera? Svaret torde vara ”ja”, dock får vi bevittna att detta måste ske på bekostnad av kulturer som själva mångfalden utgör. Så länge dessa kulturer underkuvar sig vad den svenska kulturen kräver får mångfalden plats i samhällets arenor, däribland politiken."

Det är just denna förändring som vi motsätter oss, där svensk kultur sätts inom citationstecken och möjligen, än så länge, kan få vara ett inslag bland andra. Vad Zaheda eftersträvar är dock inte någon sorts förändring i bred mening, utan helt enkelt islamisering. När den har nått tillräckligt långt är det också slut på tal om "mångfald", eftersom även detta begrepp här endast används för att gynna den större saken.

Därefter följer några rader som i sina misslyckade försök att framstå som djupsinniga och intellektuella i stället blir närmast parodiska. Självklart kröns stycket av en omotiverad referens till en bok, men där budskapet fortsätter på samma spår:

"På samma sätt ser man handskakningsnormen som en sanning i Sverige medan avvikelsen blir något irrationellt och traditionellt till följd. Oförmågan av att inse detta kan förklaras med Stuart Halls (1995) formulering om hur demoniseringen av den Andre, framförallt den islamiska fundamentalismen har dolt framväxten av fundamentalism hos oss själva, det vill säga Västerlandet."

Ja, i Sverige är vägran att ta någons utsträckta hand avvikande. Orsaken till denna vägran är också allt annat än rationell. Att vi vill behålla svensk, eller europeisk, kultur handlar varken om "demoniseringen av den Andre" eller någon sorts fundamentalism, en etikett Zaheda lite listigt försöker föra över till den sekulära majoritetsbefolkningen. Hyckleriet och förljugenheten kulminerar, som sig bör, mot slutet:

"Samhället har kommit så pass långt att olika människor ska kunna mötas utan behöva underkuva sig andras normer."

Det är inte vad du vill, Zaheda. Att muslimer ska kunna hälsa som de vill, och att svenskarna helt enkelt ska acceptera det, innebär inte någon sorts möte på mitten eller samförstånd. Då blir det, precis som ni önskar, svenskarna som underkuvas av era normer. Vi måste komma ihåg att, varje gång som det propageras för slöjor och mot handskakningar, eller begreppet "islamofobi" används, det från denna grupp endast handlar om att flytta fram ideologins positioner. Varje eftergift, även kring något så skenbart banalt som badhustider, noteras förtjust och med ett hånleende av de som leder framryckningen.




12 kommentarer:

  1. Att se ett huckle är så motbjudande att man som svensk omedelbart lockas av tanken på emigration. Och det kanske är det som är avsikten hos hucklebärarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart de inte vill bli av med oss, vem ska då försörja dem?

      Radera
    2. Där har du en poäng.

      Radera
  2. Om inte Zaheda kan eller vill underkasta sig till svenska seder står det henne fritt att bosätta sig i ett muslimskt
    land t ex Pakistan eller Saudiarabien.

    SvaraRadera
  3. Det stora problemet är att sådan här strunt ens diskuteras. Bara detta innebär att landet inte är vad det borde vara. Mångkulturen är inte bra på något sätt utan den är bara dyr och omständlig. Tänk om man kunde knäppa med fingrarna och så skulle det vara slut på tramset. Vad skönt det vore.

    SvaraRadera
  4. Zahedas fula och motbjudande huckle är vad hon lever för och längtar att alla andra ska ta efter.

    SvaraRadera
  5. Karl-Olov Arnstberg, professor emeritus i etnologi vid Stockholms universitet, om svenskhet: “Det som jag vet att du vet att jag vet”.

    Jag ser ofta TV-program och videoklipp från utlandet och även om jag måste anse mig bättre orienterad än många andra så får jag ofta googla inte minst när det gäller egennamn. Men så är jag inte britt eller amerikan. Nu är det lika extremt som när vi hade Hyland i den enda TV-kanalen och även om vi fått många subkulturer så brukar det vara relativt enkelt att förklara för en svensk då vi har många gemensamma referenser.

    Med närliggande kulturer kan man många gånger hitta referenser men när det gäller kulturerna som våra dyra politiker släpat hit är det som om vi varken har samma karta, kompassriktningar eller koordinatsystem.

    På samma vis som när man gästar någon så gäller; My house, My rules.

    SvaraRadera
  6. När jag ser dessa muslimska kvinnor i sina patetiska huvudbonader, ställer jag mig frågan:Vill de överhuvudtaget integrera sig i det svenska samhället?

    Har ni sett dessa kvinnor på uteserveringar bland samhällets övriga kulturer? Har ni sett dem på era arbetsplatser? Har ni sett dem tagit kontakt med någon icke-muslim, i synnerhet män? Har ni överhuvudtaget sett kvinnor i dessa löjliga munderingar skratta och le? Möjligen kan man se små flickor i 5-10 årsåldern leka och skratta som barn ska, trots att de mitt i sommaren klätts så man bara ser litet av ansiktet och möjligen händerna.

    SvaraRadera
  7. Jag har dessvärre sett en på en statlig arbetsplats. Som traskade runt hela dagarna med sin provocerande oförskämdhet med ett självbelåtet illa dolt flin.

    SvaraRadera
  8. När jag kom återvände till Stockholm från Frankrike senast och skulle gå genom passkontrollen på Arlanda arbetade där enbart muslimer - inga svenskar - varav den ena av de två dessutom var en hucklekvinna.
    Som svensk förväntas man alltså finna sig i att denna myndighetsroll, som kanske mer än andra definierar svenskheten, överlämnas till utlänningar (och dessutom till människor som så öppet demonstrerar att de inte inte vill vara en del av det svenska samhället).
    En provokation om något.

    SvaraRadera
  9. I vårt land gäller svensk kultur, vårt samhälle bygger på den. Svensk kultur är överordnad alla andra subkulturer.

    SvaraRadera
  10. Ju mer man tar del av resonemang med sådana religiöst kuvade tankar som Zahedas, desto mer "islamofob" blir man, och en STOLT sådan till på köpet!
    Hade jag haft pengar så hade jag tryckt upp en t-shirt med texten: "STOLT ISLAMOFOB!"

    SvaraRadera