måndag 23 maj 2016

Nämndemän, Anne Ramberg och Henrik Arnstad




Steffen Martinsson var nämndeman för SD i Södertörns tingsrätt och sedan det framkommit att han hade patrullerat med Soldiers of Odin startade ett mediedrev, som snabbt ledde till att han fick lämna detta uppdrag. Denna händelse resulterade idag i en mycket märklig artikel på vänstersidan Dagens Arena.

En av dem man väljer att intervjua om situationen är Anne Ramberg, vars medverkan för en gångs skull är någorlunda motiverad, då händelsen rör det juridiska området. Hon verkar numera annars ägna mest energi åt asylfrågan, där hon använder sin titel för att posera på bland annat Twitter. Den stadiga strömmen av små politiskt korrekta meddelanden, som alltid går ut på att Europa ska öppna portarna för asylinvandring, har fått mig att misstänka att hon har politiska ambitioner. Tragiskt nog har hon också mycket riktigt nämnts som ett ministerämne inför Stefan Löfvens stundande regeringsombildning. Även för henne kan alltså lite aktivitet på Twitter löna sig ordentligt, precis som det har gjort för Malena Ernman, vars tweets leder till både priser och uppdrag.




I dagens artikel får vi veta:

"Men Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet, menar att händelsen visar på en stor problematik med dagens nämndemannasystem. Hon anser att det är principiellt fel att nämndemännen, som även fungerar som domare, är tillsatta av politiska partier."

Det håller jag med om, även om ett jurysystem med vanliga medborgare knappast skulle vara mycket bättre. Visst är det positivt att vanliga människor får insyn i rättsväsendet, men jag skulle hellre se att beslut och domar fastställdes av enbart jurister. Det ska dock visa sig att Anne Rambergs invändningar inte alls är särskilt principiella:

"Tidigare har det inte varit några större problem, men när Sverigedemokraterna kommit in och fått allt större inflytande så blir det mycket problematiskt. De ger uttryck för hårresande åsikter som inte alls är förenliga med rollen som domare, då man måste stå upp för grundläggande rättsliga principer."

Därmed lämnade vi direkt alla principer för att i stället hamna bland Rambergs personliga preferenser. Det som för henne är en "hårresande åsikt", är för någon annan förstås förnuftigt, vilket rimligen bör vara principen bakom politisk representation. Även jag är alltså skeptisk till dagens nämndemannasystem, men Rambergs resonemang leder i förlängningen till att SD, med sina "hårresande åsikter", inte heller bör sitta i riksdagen, där lagarna faktiskt stiftas.

Den här speciella oron för just SD:s nämndemän är fullständigt ologisk. Dessa nämndemän må vara politiskt tillsatta, men tanken är förstås att de ska förhålla sig till gällande lagstiftning. Skulle just sverigedemokratiska nämndemän bedöma mål efter politiska åsikter, medan alla andra gör strikt juridiska överväganden? Som exempel nämns ofta asylmål, där sverigedemokrater antas genomgående förespråka avslag, men finns det i så fall inga problem med nämndemän från exempelvis Miljöpartiet och Vänsterpartiet, partier som vill ha en enorm invandring? Det är lite oroväckande att Anne Ramberg utgår från att alla gör bedömningar efter politiska åsikter, och att det dessutom inte är något problem när det gäller alla andra partier.

Anne Rambergs medverkan i artikeln hade som sagt någon form av relevans, men sedan blir det av någon anledning Henrik Arnstads tur och dags för det totala vansinnet. Arnstad är som bekant varken särskilt begåvad eller kunnig, och verkar därtill psykiskt lite ur balans, men hans fokus på "fascism" har visat sig vara ett lyckokast. Genom att dessutom koppla begreppet till ett av etablissemanget hatat parti, säkrade han stöd av ledande politiker och fick fler föreläsaruppdrag än han hinner med, samtidigt som ingen med självbevarelsedrift kan kritisera hans "forskning". I Dagens Arena presenteras han som "journalisten och författaren som analyserar fascistiska rörelser", en skrattretande beskrivning för den som är ens lite bekant med mannen och hans gärning.




Hans analys av nämndemannaproblematiken är mycket arnstadsk:

"I takt med SD:s framgångar parlamentariskt så har vi fått allt fler nämndemän som har svårt att klara sitt uppdrag på ett trovärdigt sätt. Nazismen har knutit mycket tydligare kontakter med SD bara under de senaste två åren. När nazistiska Svenskarnas Parti lade ner hänvisade man exempelvis sina anhängare till SD. Det här tillskottet av judehatare har gjort att SD blivit allt tydligare antisemitiskt och till, vilket manifesteras via samverkan med paramilitära organisationer som Soldiers of Odin."

Man önskar ofta att Arnstad någon gång tvingades utveckla sina resonemang och bevisa sina teser. Jag är mycket skeptisk till både påståendet att "nazismen har knutit mycket tydligare kontakter med SD" och att det har skett ett "tillskott av judehatare". Det är just sådant som Henrik Arnstad kastar ur sig dagligen och som aldrig ifrågasätts. Dagens Arena är förvisso en vänsterpublikation, men de är inte ensamma om att presentera Arnstads fantasier som tunga och viktiga analyser. Även ordet "paramilitär" skvallrar om vem vi har att göra med, eftersom han gång på gång visar att han tycker om den sortens ord. På Twitter har han den senaste tiden för övrigt nästan enbart talat om "terrororganistionen SD" och den "terror" partiet bedriver.

Jag tror inte heller för ett ögonblick att han har satt sig in i nämndemannasystemet och hur det har fungerat i praktiken, då det är mer sannolikt att han som vanligt bara häver ur sig vad som helst som dyker upp i hans speciella tankegångar. I detta fall råkade han helt enkelt fastna för orden "nazism", "judehatare" och "paramilitär". Vi får ännu en analys:

"Så om det handlade om enstaka knäppskallar förut så är det i dag fråga om en politisk organiserad infiltration av rättsväsendet. Samtidigt blir nazismen allt mer normaliserad och behandlad som en legitim politik i samhället i övrigt. Det är mycket oroväckande med tanke på Europas historia."

Dessa rader sammanfattar egentligen hela Henrik Arnstads budskap. Vi skulle förstås kunna ställa frågan hur denna politiska infiltration går till eller om det verkligen stämmer att nazismen behandlas som legitim politik, men är det ens meningsfullt att försöka få in förnuft i detta sammanhang? Henrik Arnstad har naturligtvis ingenting att lära någon, men att han behandlas som en auktoritet, och att Anne Ramberg föreslås som minister, säger trots allt något om vårt land och vår samtid.




7 kommentarer:

  1. Anne Ramberg klämmer ofta ur sig dumheter. Merparten av dessa är förstås PK. Jag förväntar mig mer av en advokat. Eller snarare, förr gjorde jag det. Förnuft och integritet är ord som verkar främmande för henne.

    Pernilla

    SvaraRadera
  2. I ett friskt land skulle en så sjuk person som Arnstad vara inlåst på psykiskt anstalt i isolering!!

    SvaraRadera
  3. Har länge funderat kring det här. Ibland känns allt helt bisarrt. Redan när Stefan Löven hänvisade till Arnstad som någon slags expert. Jag vet att i historikerkretsar småler man åt denna knasiga figur. Men ingen ser värdet i att gå ut och kritisera honom offentligt. I det skick landet är idag vill ju ingen få spotlightsen riktade mot sig själv i den här frågan. Tala är silver tiga är guld......

    SvaraRadera
  4. SD är det mest antisemitistiska partiet av alla!
    Soldiers of Odin patrullerar gatorna för att skydda allmänheten från rånöverfall och våldtäkter och är inga paramilitärer!
    Ina Höst

    SvaraRadera
    Svar
    1. Menade du verkligen "mest"?

      Radera
    2. Ursäkta, menar förstås att SD är det mest jude- och Israelvänliga partiet av alla!
      Ina Höst

      Radera
  5. Är inte Ramberg medlem i charta2008 ?

    SvaraRadera