torsdag 15 september 2016

Några få ord som säger allt om debattklimatet




Omni, en sorts journalistisk samlingssida som ska sammanfatta olika nyhetssajters perspektiv på samma nyheter, bjuder idag på en liten skrivning som i all sin korthet ger en mycket klargörande bild av hur svensk offentlig debatt ser ut:

"Bokmässan kommer att arrangera ett särskilt seminarium för att diskutera sitt eget agerande kring det omdiskuterade beslutet att låta Nya tider ställa ut. Det skriver TT.
Bland de medverkande finns Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, Adam Cwejman, ledarskribent på Göteborgs-Posten, Ola Larsmo, ordförande i Svenska Pen, Jonathan Leman från tidningen Expo och Maria Källsson, Bokmässans vd. Någon representant för Nya Tider finns dock inte med.
Enligt Expo har Nya Tider starka band till nazistiska Nordiska motståndsrörelsen."

Till att börja med är alltså, i vanlig ordning, Nya Tider inte själva inbjudna trots att diskussionen ofrånkomligen kommer att handla om just denna tidning. Tillställningen kommer alltså huvudsakligen gå ut på att Maria Källsson får försvara de olika besluten och attackeras av de övriga på olika sätt. Även listan på deltagare är fantastisk, liksom det faktum att man tydligen behövde så pass många från samma värld. Varför inte lägga till DN:s Björn Wiman eller Aftonbladets Anders Lindberg?

Det är inte svårt att nästan i detalj föreställa sig hur diskussionen kommer att förlöpa. Några kommer att säga, utan att veta särskilt mycket om tidningen, att Nya Tider är så förfärlig att den inte bör få utrymme någonstans. Mot detta kommer någon invända, till exempel Åsa Linderborg, att prövningen för yttrandefrihet är när man låter även dessa de mest förfärliga få delta. Med jämna mellanrum kommer Jonathan Leman från Expo att tillfrågas som den store experten och kommer då att oemotsagd få leverera utläggningar om olika kopplingar och ideologiska stämplar som främst finns i hans eget huvud.

En av de två serietecknare som protesterade mot en utställare
visar hur en riktig debatt bör se ut; mellan två kommunister
på samma redaktion.


Att ingen representant för Nya Tider får vara med skulle denna gång antagligen motiveras med att det är mässans agerande som ska diskuteras. En sådan förklaring är dock trams, eftersom hela problematiken och alla turer bottnar i vad tidningen påstås vara. Dessutom kommer även denna gång en hel del sägas om Nya Tider och varje aktör kan säga precis vad som helst, eftersom ingen av de inbjudna har något intresse av att bemöta eller ifrågasätta den bilden. Om det bara skulle handla om mässans agerande, hade man för övrigt inte behövt bjuda in Expo.

Någon kommer att fråga varför Maria Källsson inte stoppade Nya Tider redan från början och hon kommer att upprepa sina efterhandskonstruktioner om att det först handlade om yttrandefrihet, sedan om en djup ideologisk analys, följt av en lika djup juridisk utredning. Verkligheten är förstås att hon inte hade någon anledning att direkt porta en enda utställare, sedan fick backa för påtryckningar från kulturvänstern, för att slutligen inse att det skulle bli lite väl dyrt att bryta ett kontrakt. Det skulle för övrigt kunna leda till en intressant frågeställning som vi med all sannolikhet inte kommer att få höra: Bör utställare hota med bojkott om de ogillar någon annan utställare och är det då rimligt att Bokmässan viker sig för dessa hot? Blev Maria Källsson hotad personligen? Antagligen, men det lär vi aldrig få veta. Åsa Linderborg kommer inte heller att avkrävas någon förklaring kring vad hon menade när hon uppmanade till "bus" mot AlternaMedias monter.

Observera att Omnis text dessutom ser till att avsluta med en referens till Expo, som helt obegripligt fortfarande ses som oberoende expertis. Det är mycket märkligt, eftersom varje framträdande av Aftonbladet inte avslutas med att tidningen enligt Tobias Svensson är en ohederlig publikation, djupt inlemmad i det svenska medieetablissemanget och som med undermåliga skribenter driver en mångkulturell agenda. Det är ju inte så att Jonathan Leman på något sätt skulle vara mindre partisk än jag. Avslutningsvis har Nya Tider inga "starka band" till någon organisation, varken Nordiska motståndsrörelsen, Sverigedemokraterna eller Refugees Welcome.







5 kommentarer:

  1. Ytterligare ett exempel på vägen mot demokratur.

    SvaraRadera
  2. Rekommenderar att FT har en egen tribunal där man bara bjuder in fria media.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Social konstruktion15 september 2016 kl. 18:13

      En utmärkt idé!

      Radera
  3. AftonbladetK = Aftonbladet Kommunism?

    SvaraRadera
  4. Är ingen tänkare eller analytiker i klass med Tobbe här men tydligt är väl att vänsteranhopningen verkligen behöver en punkt att hetsa och hata emot.
    De är medvetna om att Nya Tider inte är en "hattidning" eller har kontakt med nazister eller liknande men att den gamla kopplingen dit är en riktigt användbar öm punkt.
    Klart som f_n att de använder den!
    De har inte många argument som håller, det gäller alltså att använda det lilla, enkla man har.
    Fult men effektivt.

    SvaraRadera