"Metadebatten om invandring går inte att vinna"

Kvällens avsnitt av Uppdrag granskning har skapat debatt redan innan det sänts. Det är en märklig debatt, eftersom ingen ännu sett programmet, men denna metadebatt har ju å andra sidan dragits igång av den kommunistiske skribenten Martin Aagård, som nu är rejält orolig för vad som skall komma fram om hans egen verksamhet.

Nu ger sig även statsvetaren Andreas Johansson Heinö in i denna bisarra debatt.

 "Jag skulle kunna skriva långa artiklar och rapporter där jag belägger min kritik mot att "man får inte kritisera invandringen i Sverige" och att "det pågår en anpassning till en främlingsfientlig agenda", men till vilken nytta? Avpixlat kommer inte att lyssna, inte Aftonbladet Kultur heller. Det är för många som har egna intressen för att fakta ska ha någon slagkraft."

Att han väljer att lyfta fram två motsatta påståenden är antagligen för att skapa någon sorts balans, att låta påskina att det finns två lika starka och legitima hållningar. Jag håller förstås inte alls med.

Att debatten kring invandringspolitik i Sverige är förvriden, förljugen och tystad ser vi hur många exempel på som helst, år ut och år in. Denna känsla är också väl förankrad bland vanliga människor. Att det "pågår en anpassning till en främlingsfientlig agenda" är däremot en uppfattning som delas av en mycket liten minoritet, som dock råkar ha en stark röst i medier. På vilket sätt sker denna anpassning? Möjligen skulle man nästan kunna ge politikeretablissemanget lite respekt för att de i just denna fråga envetet håller fast vid sin hållning oavsett hur verkligheten eller opinionen ser ut. Det spelar ingen roll hur många negativa konsekvenser vi ser, eller vad gemene man tycker - massinvandringen skall fortsätta ohämmat.

Denna mediala elit är troligen fortfarande i chocktillstånd efter att frågan "hur mycket invandring tål Sverige?" råkade ställas. Det är en fullt rimlig och relevant fråga, men för vår tyckarelit gick den långt över alla gränser, då den insinuerade att det skulle finnas något problem med massinvandringen.

Trots att Heinö vill likställa de båda uppfattningarna, kan han endast ge exempel på när problematisering av invandringspolitiken tystas:

"Visst, det är inte acceptabelt när hederliga medborgare blir rasistanklagade. Det är därför alldeles utmärkt att Uppdrag Granskning berättar historien om Per Brinkemo. (Ett annat likvärdigt fall som borde uppmärksammas mer är vänsterpartisten Gun Holmertz, som precis som Per jobbat lokalt med integrationsfrågor i många år, som anklagades av partikamrater för att spä på fördomar när hon uppmärksammade kvinnoförtryck.)"

Han nämner ytterligare något exempel, men kunde förstås gett oss hundra eller tusen till. När det gäller den andra hållningen, den om främlingsfientlighet, är det nog bara SVTs berömda fråga som dyker upp. Hur den nu skulle vara främlingsfientlig.