måndag 17 november 2014

...och Lars Lindström har själva lösningen!




Ja, faktum är att Expressens Lars Lindström idag skriver ingenting mindre än "Så kan vi lösa flyktingmatematiken". Det är ju oerhört intressant, med tanke på den brist på bostäder, brist på arbetstillfällen och desperata kommuner som vi känner till. Lindströms betraktelse utgår från en promenad han genomförde i Vaxholm:

"Här i Vaxholm äger staten två gigantiska kaserner som stått tomma i nio år, samtidigt som staten fått nej av Vaxholm att ta emot flyktingar på grund av att det inte finns någonstans att bo."

Det är naturligtvis lätt att raljera kring de där två kasernerna, när inflödet i år kommer att hamna kring 80 000 - 105 000 personer, men Lindström tänker sig att det skulle kunna se ut så på fler platser. Om man ska försöka sammanfatta hans något spretiga inlägg, kan man säga att det ingår i gruppen "alla kommuner måste ta sitt ansvar":

"Lika obegripligt är det senaste argumentet för att vi måste säga nej till människor som flyr från förföljelse i Syrien, Eritrea och Somalia. Det är lönlöst, får vi veta, att kräva mer solidaritet av kommuner med hjärtan av sten."

Så kom då känsloargumenten tämligen snabbt. Kommuner har alltså inte ekonomi, skolor, och så de där bostäderna, att ta hänsyn till, utan framför allt har de "hjärtan av sten". Många skulle nog inte heller använda just ordet "lönlöst" om massinvandringen från Afrika och Mellanöstern, utan kanske snarare destruktivt eller ohållbart. Lindström presenterar sedan ytterligare ett argument, som tydligen används för att begränsa siffrorna, men som jag måste erkänna att jag aldrig har hört:

"Det rent statistiska skälet är att om de sju kommuner som tar emot lägst antal flyktingar i landet skulle lägga sig på rikssnittet blir det bara några hundra platser extra."

Ovanstående exempel känns lite som när Erik Ullenhag brukade bemöta "myter", händelsevis sådana som han hade skapat själv och som inte nödvändigtvis var tongivande i debatten. Lars Lindström lyckas också bemöta sin egen myt (som i och för sig sägs komma från en utredare) och han är inte blyg med statistiken:

"Med statistik kan man säga mycket. Varför just sju av 290 kommuner ska visa lite mer hjärta står skrivet i stjärnorna. Varför inte de 50 sämsta, eller 100? Kanske för att siffran sju i flera tusen år har ansetts ha magisk kraft, för att regnbågen har sju färger eller för att veckan har sju dagar?"

Forskaren som hänvisas till visar sig vid något tillfälle ha kritiserat islam, vilket får Lindström att komma in på ett fullständigt lösryckt spår till försvar för denna ideologi. Resonemanget kring siffran sju är möjligen någon speciell form av ironi, men det blir sedan dags att ta till det tunga artilleriet, för rent matematiskt kan Sverige naturligtvis ta emot precis hur många som helst:

"Eller varför inte vända på allihop, titta på den kommun som borde vara ett föredöme för alla och räkna ut hur många fler platser för flyktingar vi skulle få om alla kommuner i hela Sverige tog emot lika många som lilla Sorsele i Västerbottens län?
Sorsele har tagit emot flest flyktingar per 1 000 invånare åren 2006-2013, mer än dubbelt så många som tvåan Södertälje. Om samtliga svenska kommuner under nästa år skulle ta emot lika många - procentuellt sett - som Sorsele har gjort sedan 2010, var skulle vi hamna då?"

Ja, om samtliga kommuner tog emot dubbelt så många flyktingar per invånare som Södertälje, skulle vi kunna uppnå helt underbara resultat. Eftersom Lars Lindström har utlovat själva lösningen på flyktingproblematiken, har han räknat på det och bjuder på det oförblommerade vansinnet:

"Ett snabbt överslag som bygger på Migrationsverkets senaste siffror ger svaret: Om alla kommuner var lika bra skulle det resultera i över 200 000 nya platser över hela landet. Om alla kommuner blir hälften så bra som Sorsele löser vi flyktingmatematiken. 100 000 nya platser är en bra start."

En bra start, gott folk. I nästa krönika skulle vi gärna vilja höra huruvida dessa 200 000 platser får några följder för det övriga samhället, exempelvis för skatter, vård och skola, som verklighetens kommuner måste hantera.





8 kommentarer:

  1. Om Expressen propagerar för detta borde det väl ingå i deras ansvar att stå för kostnaderna?
    Rune

    SvaraRadera
  2. När P1 morgon hade en panel med sådana som Dahlberg och någon mer som ville prata om antal ,då var det kommunist och kulturskribent och hans lösning var fred på Jorden så ingen skulle behöva komma hit,

    SvaraRadera
  3. Jag förstår inte om Lindström verkligen tror på vad han skriver eller om han bara vill att folk som vaknat ska somna om igen med hjälp av dylika alster.
    Sedan undrar jag också varför ingen av dessa vänsterpropagandister någonsin skriver om att samtliga kommuner, där det brister, också måste hjälpa svenska hemlösa, fattiga pensionärer och andra svaga grupper i samhället. Varför är det alltid gruppen "flyktingar" som är untouchable medan alla andra får stå tillbaka? Jag är nyfiken på hur detta motiveras av solidaritetstanken.
    Skönt att du är tillbaka, Tobbe!
    Mvh
    Anna

    SvaraRadera
  4. Lasse, honom kan man lita på när det gäller Sveriges ödesfrågor. Tänk att han har hittat LÖSNINGEN. När det gäller en så stor och viktig fråga som massinvandringen kanske det vore klokt med en second opinion. Den bör helst var av samma kvalitet. Mitt förslag är att vi kontaktar Peter Dalles figur - Uppfinnaren från Sundbyberg!

    SvaraRadera
  5. Lars Lindström är inte bara rejält korkad i sina försök att "analysera" politik och samhällsfrågor. Jag kan dessutom av personlig erfarenhet berätta att han är en dryg, arrogant och allmänt otrevlig typ.

    SvaraRadera
  6. I min hemkommun och även grannkommunen har vi blivit rejält "berikade" och det märks på försäljningen av hänglås, kättingar digitala nyckelskåp etc. I min lilla by är vi strax över 500 röstberättigade och vi har i dagsläget ett flyktingboende med 180 boende ( ursprungligen var det plats för 100) och till nyår öppnar en till förläggning med plats för 200 så snart är vi i minoritet!

    SvaraRadera
  7. Välkommen tillbaka, Tobbe! Vi har saknat dig, även om vi förstår att du naturligtvis måste vara på annan plats ibland.

    SvaraRadera