torsdag 18 december 2014

KDs förslag till skärpningar av asylpolitiken




Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund efterlyser idag på DN Debatt ett antal skärpningar av reglerna kring asylinvandring och dess hantering. Ett par av förslagen skulle faktiskt leda till reella minskningar av volymerna, även om Hägglund naturligtvis inte kan tala i de termerna och måste framhålla att syftet är att en stor invandring ska kunna fortgå:

"För de som betalar priset är dagens nyanlända som fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap. Och morgondagens asylsökande som riskerar att möta en stängd dörr. En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet. När politiken tappar legitimitet riskerar kraven på åtstramningar så småningom att förverkligas."

Det är en riktig iakttagelse att de enorma volymerna också leder till utanförskap för de invandrade individerna, eftersom det årliga inflödet ser till att arbetslösheten upprätthålls och antalet utanförskapsområden ökar. Det är just åtstramningar som behövs och det är oerhört fegt av dessa borgerliga debattörer att inte våga tala om volymer. Det blir sedan dags för den där förståelsen för människors oro, vilket en lite bättre människa ibland kan kosta på sig:

"Är de onda, de som röstar och mejlar och pratar? Nej, jag tror att många är högst vanliga och anständiga medborgare. De är oroliga. De tycker inte att politiken ger svar på de samhällsproblem som de möter i sin vardag. Det finns inget vaccin. Men det finns ett val att göra. Vi kan fortsätta med handfallenhet och etiketter. Eller så kan vi lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig." 

Eller så kan vi låta bli att skaffa oss dessa "utmaningar" och inte insistera på en kraftigt ökad invandring. Därefter bjuder Hägglund på det obligatoriska stycket, som i ett slag visar att vi inte ska förvänta oss några stordåd från hans parti:

"Kristdemokraterna har länge kämpat för en migrationspolitik som bygger på öppenhet, respekterar asylrätten och värnar de värden och principer som skyddsgrunderna bygger på. Det kommer vi att fortsätta med. Det är viktigt att Sverige, i dag och i framtiden, ger skydd till de som flyr undan förföljelse, krig och förtryck. Men vi som står för öppenhet och generositet behöver ge bättre svar på hur vi möter problem med flyktingmottagandet."

"Öppenhet och generositet" brukar vara eufemismer för massinvandring, men här kanske det främst handlar om posering och en markering för att överhuvudtaget kunna framföra konkreta förslag. Ty så länge volymerna är enorma, kommer även "utmaningarna" att vara det. Hägglund väljer att fokusera på kostnaderna för flyktingmottagandet, vilket trots allt är en intressant linje, eftersom även den aspekten tidigare har varit strängt förbjuden. Vi har fått lära oss att man inte kan blanda in pengar i detta sammanhang, och eftersom det på någon högre nivå ändå är berikande och på ett magiskt sätt skapar "dynamik", så är alla kostnader irrelevanta och kan lika gärna döljas.

En mening i Hägglunds inlägg är fantastisk i all sin ärlighet:

"Det är ett självändamål att ha en human migrationspolitik."

Låt oss då titta på de konkreta förslagen:

1. Lägre bidrag och ett nytt etableringsavdrag. Jag tror att de allra flesta nyanlända kan och vill arbeta. Men även nyanlända påverkas av ekonomiska incitament. Om bidragen är för höga och möjliga arbetsinkomster för låga kommer det att bli mindre arbete utfört. 

Detta är den vanliga borgerliga tanken; att det handlar om "integration" och att allt löses med uppluckrade regler på arbetsmarknaden. Jag vill då påminna Göran Hägglund om att vi talar om runt 100 000 människor varje år, som dessutom kommer från länder som Somalia och Afghanistan, och där många saknar de elementära kunskaper som krävs på svensk arbetsmarknad. Nu vet vi att borgerliga debattörer har en sorts hemlig dröm om en stor okvalificerad sektor, där de tänker sig att dessa människor ska bli deras hembiträden och trädgårdsmästare, men det är troligen få svenskar som vill skapa detta Brasilien eller Sydafrika.




Därefter kommer en punkt som faktiskt skulle ha en viss inverkan på volymerna:

2. Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren. Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel ges ett uppehållstillstånd som gäller i tre år i stället för att, som i dag, få ett permanent uppehållstillstånd.

Det är närmast overkligt att det inte redan ser ut så. Den svenska asylpolitiken handlar inte om att ge människor skydd från omedelbar fara, utan om att vårt eget land ska förändras i grunden och befolkningen bytas ut. Som Hägglund också påpekar, innebär dessa permanenta uppehållstillstånd, ibland för hela länder, att vi skickar ut signaler till omvärlden, vilket i sin tur har orsakat att asyltrycket är många gånger större på Sverige än andra EU-länder.

3. Säkra länder. Ett allvarligt hinder för snabb integration är de långa väntetiderna hos Migrationsverket. Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet, men Migrationsverket bör snabbare behandla ansökningarna från länder som kan betecknas som säkra, från vilka nästan alla ansökningar avslås. Nästa år beräknas 8.000 ansökningar, framför allt ifrån västra Balkan vara uppenbart ogrundade, vilket gör att bara ett par procent beviljas.

Även detta borde naturligtvis ha införts för länge sedan. Från EU-länderna Rumänien och Bulgarien kan romer fritt resa in och uppehålla sig i Sverige i månader, men från länder som Serbien och Makedonien söker de istället asyl så att de kan uppehålla sig här under prövningstiden.

Det är fullt förståeligt att KD, med 3,9 procent i opinionen, vill göra markeringar i invandringsdebatten för att komma över riksdagsspärren, men förslagen är helt otillräckliga och retoriken fortfarande världsfrånvänd. Låt oss hoppas att väljarna ser igenom valtaktiken och fortsätter stödja det enda riksdagspartiet som tar, och alltid har tagit, frågan på allvar.





8 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. För lite, för sent och för fegt.
    /Gunnar B.

    SvaraRadera
    Svar
    1. KDs devis?
      /martin

      Radera
    2. Jag har i väldigt många år röstat på KD, men kommer inte att göra det igen. Jag upplever Göran Hägglund som fullkomligt ryggradslös. Vad skall man säga om människor som kallar sig "kristna" och som uppmanar alla att ljuga så mycket de bara kan och att dölja sanningen om det gynnar dem. Sade inte Jesus att man alltid skall tala sanningen och att "sanningen skall göra er fria". Endast 2,5 % av våra invandrare har asylskäl i FNs bemärkelse. De övriga 97,5 % bluffar och ljuger - med KDs och Göran Hägglunds goda minne. Detta är inte kristet.
      /Gunnar B.

      Radera
  3. Hägglund krattar för Skyttedal eftersom han inser att KD annars försvinner ur rikspolitiken. Hägglund kan inte själv genomföra detta men han på detta sätt undvika att underminera sin efterträdare.

    SvaraRadera
  4. Inser inte Hägglund att hans politik sen länge saknat legitimitet ? Det har ju hela tiden handlat om irrationell, oförnuftig och naiv smörja som för alltid förvandlat Sverige, mot svenskarnas vilja..

    SvaraRadera
  5. Människor är oroliga för den ohanterliga mängd araber och afikaner som söker livstidsförsörjning i Sverige och vad säger Hägglund? Jo, "att lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig."
    Man måste lida av en enorm hybris parad med folkförakt om man som Hägglund tror att människor i all evighet kommer att nöja sig med att PK-maffian bara lyssnar och samtidigt klampar på med samma självmordspolitik.
    Så länge vi pursvenskar utsätts för folkmord kommer oron, avskyn och hatet mot 7-klöverns politiker och medias mytomaner att öka och det i en accellererande fart, sedan kan Hägglund och hans folkmördarkollegor inom den politiska adeln låtsas lyssna så mycket de vill.
    Hägglunds desperata valfläsk är bara patetiskt och pinsamt.

    Stig

    SvaraRadera