En socialdemokrat lämnar och poserar

Regeringen, ledd av Socialdemokraterna, har efter påstötningar från Migrationsverket sent omsider bestämt sig för att åtminstone införa gränskontroller. Sannolikt stödjer de flesta socialdemokrater det beslutet, om inte annat för att de glatt hänger med på allt vad partiet gör av tradition, men vissa socialister har en finare värdegrund och människosyn än så. En del har säkert misstänkt att Anders Lindberg skulle bli den allra siste att krampaktigt hålla fast vid massinvandringens välsignelse, men det finns förstås ett par till. En av dessa är tydligen en Linn Svansbo (bilden), som säger sig gå ur det socialdemokratiska partiet efter gårdagens besked och skriver ett litet alster om det i Expressen. Inledningen är kanske inte särskilt intressant, men den ligger i linje med vad en del andra posörer nu säger, vilket vi senast tittade på angående Metros förstasida:

"Jag sitter på ett tåg mellan Göteborg och Stockholm. Innan jag satt mig på tåget har jag mött upp en vän och druckit ett glas rödtjut på Hotel Post i Göteborg. Vi har diskuterat hur viktigt det är med en välförankrad vision, för att organisationer ska lyckas.
Bredvid mig på tåget sitter en kvinna med en väska som kostar 20 000 spänn. Min egen är värd 10 000. Framför mig har jag min dator som kostar 13 000 kronor. Häromdagen diskuterade jag med min mamma i telefonen om huruvida hon ska åka utomlands över jul eller inte. Förra veckan köpte jag snittblommor på Hötorget för 300 spänn."

Syftet med ovanstående lilla berättelse är förstås, precis som i fallet Metro, att påpeka hur rika svenskarna är och att de gott kan bekosta sitt eget utbyte. Ett problem är naturligtvis att långt ifrån alla svenskar har möjlighet att leva på det sätt som Linn beskriver. Själv skulle jag aldrig köpa en väska för 10 000 kronor. Hur kan då en person med en så fin värdegrund som Linn köpa väskor, istället för att skänka till någon biståndsorganisation på plats? Svaret ligger i den där synen som socialister ofta har; det är ni andra som ska betala. Sedan får vi festligt nog ännu en gång ta del av hur snabbt politikerna helt bytt fot:

"För drygt ett år sedan knackade jag hundratals dörrar och lovade människor att min partiledare Stefan Löfven skulle göra Sverige bättre. För alla. Så sa vi, om ni minns? "Ett bättre Sverige. För alla." Med en socialdemokratisk regering får alla det nämligen bättre. Fler jobb och minskade klyftor. Mer jämlikhet och mindre rasism. I våras fördömde vi Danmarks socialdemokrater för att de gick rasistiska krafter till mötes. För två månader sedan stod Stefan Löfven och skanderade ”Refugees welcome” på Medborgarplatsen i Stockholm. ”Mitt Europa bygger inte murar”, sa han. ”Jag tror att det är nu det vänder på riktigt.” "

Visst är de hycklare och kappvändare, från kristdemokrater till socialdemokrater, men vad hade hon förväntat sig av en partiledare av Stefan Löfvens kaliber? Djupa analyser och noggrant avvägda framtidsscenarion? Nej, naturligtvis står han och säger "refugees welcome" när det anses rätt i offentligheten och naturligtvis ändrar han sig lika hastigt efter de senaste nyheterna från Migrationsverket. Det ligger ingen som helst ideologi bakom. När vi lämnat rödvinet blir retoriken än infantilare:

"Nej, systemet pallar inte. Ja, myndigheterna är överbelastade. Nej, lärarna räcker inte till. Ja, det blir svårt att skapa jobb. Men folk dör. Varför förväntar vi oss att vårt liv ska få rulla på som vanligt samtidigt som världen brinner? Allt är tillåtet i krig och kärlek. Vad vi ska göra? Allt, såklart. Vända upp och ned på hela landet. Bara döda barn slutar spolas upp på badstränder."

Jag vill hävda att Linn nog själv vill se sitt liv rulla på som vanligt, eftersom hon trots allt valde den där väskan och de där blommorna. Svenska folket däremot, de ska se sitt land "vändas upp och ned". Det kan man ju absolut gå till val på och se vad utslaget blir. Det är också en missuppfattning att folk dör på Medelhavet för att europeisk asylpolitik inte är tillräckligt generös. Om vägen till Europa var stängd skulle ingen heller försöka ta sig över Medelhavet. Idag räddar europeisk kustbevakning sjunkande båtar och för dem till europeisk mark, istället för till ursprungshamnen. Slutligen vill jag återigen  påpeka att världen alltid innehåller konflikter och förtryck och att det finns 50 - 60 miljoner flyktingar i denna värld. Vi kan "vända upp och ned" på Sverige, förstöra det fullständigt, och världen skulle ändå inte vara lagad. Det skulle bara finnas ett land mindre som fungerar och då kommer Linn vara en av de första som lämnar det.