Våra kvällstidningar försöker analysera jihadismen

Sveriges förste självmordsbombare kom
som flykting från Irak och anses ha
radikaliserats i Storbritannien.

När ledarskribenter i Expressen och Aftonbladet ska skriva om ämnen som terrorism blir det direkt tämligen inskränkt och förutsägbart, eftersom de måste hålla sig till någon form av mall och undvika de blindskär som kan förpassa dem från den mediala värmen. Låt oss först titta på Karin Petterssons alster i Aftonbladet, där redan rubriken "Utan fred i Syrien får vi leva i skräck" visar att hon inte har förstått islamismens bakgrund eller bevekelsegrunder. Beskrivningen passar både islamisterna och dess apologeter, då båda grupperna gärna vill hävda att det är Västvärlden som självt är ansvarig för radikal islamism, genom kolonialism, stöd till Israel, stöd till odemokratiska arabregimer eller krig i regionen. Visst finns det skäl att misstänka att USA:s invasion av Irak skapade nya terrorister, men det är långt ifrån hela sanningen.

Till att börja med är det meningslöst att försöka analysera jihadismen om man inte förstår att den har sin grund i islam. Jihadisterna finner stöd för sin världsbild och sina aktioner i de religiösa texterna. Den senaste islamistiska vågen uppstod inte heller vid USA:s invasion av Irak, utan brukar anses ha startat med den islamistiska revolutionen i Iran 1979 eller mordet på Egyptens president Anwar Sadat 1981. Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1980 drog till sig en mängd utländska jihadister, vilket visar att personer med denna utgångspunkt redan fanns i den muslimska världen. Jihadister behöver inga ursäkter från den moderna världen, återigen eftersom grunden är religiös och går långt tillbaka i tiden. Även återerövringen av södra Spanien, på arabiska Al-Andalus, 1492 av en kristen armé, hör till islamisternas sorg. Framför allt är det viktigt att inse att islamisterna vill göra hela världen islamisk, något de dessutom menar oundvikligen kommer att ske. Fred i Syrien skulle knappast göra världen fri från terrorister eller attacker i Europa, särskilt eftersom terrorister inte bara kommer från Irak och Syrien, utan också från stater som Jordanien och Saudiarabien.

Karin Pettersson tvingas också ansluta sig till ännu en idealistisk tanke, när hon kommentarer Rysslands roll i konflikten:

"Syftet är att stärka Assads ställning och sedan tvinga världen att välja: om ni vill besegra IS måste Assad få sitta kvar. Bland diplomater i väst börjar det nu muttras om att detta kanske vore det minst dåliga av två usla alternativ. Det är ett kortsiktigt synsätt. Assad är roten till den fruktansvärda situation som i dag plågar Syriens folk och har skapat ­kaos i regionen. Med honom kvar finns ingen chans till fred."

Dessvärre visar de senaste årens utveckling att striden knappast står mellan diktatur och västerländsk demokrati. Särskilt inte om vi ska se till Europas intressen eller motverka terrorattacker på vår egen kontinent. I verkligheten förefaller muslimska länder i arabvärlden antingen vara diktaturer, eller präglas av kaos och islamism. Saddam Hussein var en brutal, men sekulär, ledare, som höll islamisterna, liksom andra oppositionella, kort. Hans regim skickade inga jihadister till Europa.

I dagens Syrien är det än tydligare. Om vi enbart ser till Europas egna intressen, är regimen Assad oändligt mycket bättre än kaos, islamism och IS. I en socialdemokratisk publikation som Aftonbladet går någonting sådant förstås inte att uttrycka, eftersom man måste klamra sig fast vid tanken att hela världens människor egentligen vill ha och behöver liberal demokrati.

Syriens president Bashar al-Assad
i en tweet två år före attackerna i Paris.

I Expressen skriver "ledarredaktionen" att "Vi måste sluta exportera död", med vilket man avser jihadturister som avreser från Sverige. Det är att börja i fel ände. Det absolut viktigaste för Sverige är att sluta importera död, vilket i förlängningen också innebär att vi slutar exportera den. De avresande jihadisterna blir ännu en bild av hur "mångkulturellt", det vill säga muslimskt, Sverige har blivit:

"Sveriges andra största stad är den stad i Europa som per capita levererar flest personer till islamistiska terrornätverk." 

Vad kan det bero på, frågar sig experterna. Orsaken är naturligtvis att Göteborg har en stor muslimsk befolkning, varav de flesta inte är jihadister, men där det räcker att en minoritet är det. Om vi återigen fokuserar på enbart vårt egenintresse, är naturligtvis det bästa scenariot om dessa individer åker iväg för att aldrig komma tillbaka. Låt mig påminna om denna holländska video: