Attackerna i Köln skapar de förväntade reaktionerna

På nyårsnatten hade uppemot 1 000 män samlats i Köln, på ett organiserat sätt, för att råna och sexuellt ofreda de kvinnor som kom i deras väg. Förövarna beskrevs som "araber" eller "nordafrikaner". Händelserna rapporterades snabbt i alternativa medier, men det skulle dröja dagar innan de berördes i etablerade medier, sannolikt eftersom dessa inte visste hur de skulle vinklas, censureras, eller om man helt enkelt kunde förtiga dem. När attackerna nu har blivit allmänt kända, följer reaktionerna det sedvanliga mönstret.

"Mot sexism och rasism", där inga konsekvenser
i världen får ge en negativ bild av invandringen.

Vissa aktörer vill nu betona att det var män som attackerade kvinnor. Problemet är att det faktiskt finns en kulturell aspekt av händelserna. En tysk, eller för den delen svensk, man skulle ha haft mycket svårt att finna hundratals likasinnade för att i grupp attackera kvinnor. Om denne europeiske man skulle lyckas övertyga en vän att det var en bra idé att bege sig till stadens centrum för att angripa kvinnor, skulle han antagligen få problem med redan person tre och fyra. Att tusen europeiska män på detta sätt skulle samlas för sexuell bärsärkagång är helt enkelt en omöjlighet. Under den arabiska våren, när mängder av människor samlades på Tahrir-torget i Kairo, blev liknande attacker och rena våldtäkter en del av bilden, vilket återigen visar att det måste finnas något problem i denna regions kultur.

Steg nummer två i den västerländska mediedramaturgin följer sedan mönstret som har etablerats vid muslimska terrordåd, då man snabbt övergår från de faktiska händelserna till att oroa sig för negativa reaktioner mot de krafter som ligger bakom. Sveriges Radio skriver:

"Och oron är stor att händelserna kommer att ge nytt bränsle åt främlingsfientliga stämningar. I sociala medier har den redan tidigare utbredda hetsen mot människor med utländsk härkomst fått en ytterligare skjuts."

Köln har alltså fått en befolkningssammansättning som gör att tusen män kan samlas för att angripa kvinnor, men man oroar sig för "främlingsfientlighet". Att rörelser som i åratal har varnat för massinvandringens konsekvenser "får nytt bränsle" när exakt samma konsekvenser visar sig är inte särskilt märkligt. Tydligen saknar många människor en förmåga till abstrakt analys och konsekvenstänkande, varför konkreta händelser får mer genomslag. Idag skriver Expressens Mats Larsson att "Angreppen kan drabba oskyldiga som har flytt":

"Säkert är att idioterna som angrep nyårsfirare i Köln på nyårsafton har orsakat skador som riskerar drabba många oskyldiga som flytt krig och elände. Flyktingförläggningarna brinner även i Tyskland. Attacken i Köln riskerar nu slå på ännu mer bränsle på de eldarna."

Låt mig till att börja med då påminna om att de verkligt drabbade är de åtminstone hundra tyska kvinnorna som angreps. Sedan kommer en lite märklig reflektion, som också har uttryckts av andra:

"Det är okänt hur länge dessa män funnits i Tyskland, men de invandrarkritiker rösterna i Tyskland anser nu självklart att de fått vatten på sin kvarn. Att det är precis detta de varnat för. Där spelar det ingen roll om de inblandade bott i Tyskland ett antal år, eller om de just anlänt."

Ja, i tidningen står det faktiskt "de invandrarkritiker rösterna", men det är inte de grammatiska problemen som är intressanta, utan att medier fortfarande använder ordet "invandrarkritisk", med den vanliga insinuationen att de som är kritiska till invandringspolitiken i själva verket är kritiska mot de individuella invandrarna. Den stora märkligheten består dock i att det skulle vara viktigt huruvida förövarna just kommit till Tyskland eller har bott där i flera år. Personer som Mats Larsson oroar sig för att nyanlända asylsökande ska stigmatiseras, när det verkliga problemet är att en kultur med detta beteende överhuvudtaget importeras i stor skala. Även nyårsnattens förövare har någon gång varit nyanlända, men skulle några av dem rentav ha fötts i landet är det egentligen än allvarligare, då det visar att dessa värderingar går från en generation till nästa.

Det är också mycket intressant att svenska etablerade medier först nu berättar om händelserna, sannolikt ett resultat av att uppgifterna redan har fått stort genomslag i alternativa medier. Attackerna i Tyskland fick mig att tänka på en insändare som Metro igår publicerade. Ambulansföraren Anna Forsman skriver bland annat:

"För 25 år sedan när jag började köra ambulans fanns det inga som kissade på oss. Det fanns en form av respekt och gemene man blev faktiskt tacksam när vi kom. Givetvis hade vi aspekten säkerhet i bakhuvudet men inte på samma sätt som i dag. Då lämnade vi ambulansen upplåst och inte alltför sällan satt nyckeln kvar i bilen. Men jag skulle säga att de sista sju åren så har våldet eskalerat brutalt och det har lett till en tveksamhet hos fler än en kollega. Vansinniga människor kastar sten på oss när vi försöker komma fram till en adress för att hjälpa någon som är sjuk." 

Vad kan ha förändrats på 25 år? Ingenstans i Forsmans artikel nämns vilka områden detta gäller eller vad den bakomliggande orsaken är, eftersom inlägget då aldrig skulle ha publicerats av Metro. För säkerhets skull finns under artikeln inget kommentarsfält, där personer skulle ha kunnat fylla på med den saknade informationen.

Precis som med händelserna i Köln, gör brottens art att vi förstår vad det handlar om. Svenska politiker och journalister kan inte heller skylla på den svenska integrationspolitiken, eftersom räddningstjänst attackeras på detta sätt i andra europeiska länder och då alltid i etniska enklaver. Nyligen lockades brandmän på Korsika in i ett bakhåll av nordafrikaner i en stadsdel i huvudorten Ajaccio, för att bli attackerade med bland annat golfklubbor och flaskor.

Korsikaner tar till gatorna för att protestera mot
attacker mot brandmän. Slagorden var bland annat
"Ut med araberna!" och det identitära "Vi är hos oss!"

Det är viktigt att lyfta fram den kulturella påverkan som en omfattande invandring från Afrika och Mellanöstern innebär, eftersom vi hela tiden fyller på med dessa element och Sverige bara har sett början av de förutsägbara konsekvenserna. Anna Forsman skrev också:

"Det kommer komma en tid då vi väljer att inte åka fram till dig, då vi väljer att rekvirera polis innan vi anländer, då vi helt enkelt slutar tro att du vill oss väl, likväl som vi vill dig det bästa." 

Den destruktiva invandringspolitiken har alltså gjort att brandkår och ambulans inte kan ingripa utan poliseskort, samtidigt som kvinnor på offentliga platser blir lovligt byte. Som jag har sagt förut, är det den västerländska självkritiken, det eviga relativiserandet och den blinda toleransen som blir vår undergång, där vi alltid ska vara mer oroade för våra egna reaktioner än för de som attackerar oss, där den vända kinden är en dygd, och islamofobi alltid är värre än islamiska terrorattacker.