söndag 31 januari 2016

Kristendomen och islamiseringen


Ett inslag från ryska RT om kristendomens ställning i Storbritannien fick mig att ännu en gång fundera lite kring kyrkan, islam och sekularitet. Vi får också se bilder från en av Britain Firsts aktioner och den modiga Jayda Fransen, ett inslag som jag tidigare har lagt upp här.




Att islams utbredning i Europa måste stoppas är vi många som menar. För min del har motviljan inte religiösa förtecken, då jag främst ser islam som en ideologi som i praktiken är destruktiv i alla samhällen, och inte minst i de europeiska. Svaret blir därför inte heller teologiskt, utan ligger i förhindrandet av lärans anhängare att bosätta sig i våra länder.

Själv ser jag sekularitet och upplysningsideal som motpolen, medan andra menar att det är just kristendomens undanträngning i Europa som har banat vägen för islam och försvagat oss. Ämnet har berörts då jag har diskuterat med en fransk vän, som är troende katolik och medlem av Front National, för att förstå varför motståndet mot äktenskap för homosexuella kan samla hundratusentals människor i Paris. Eftersom jag själv varken är troende eller tillhör någon kyrka, så får homosexuella för min del gärna kalla sig för gifta om de vill, och jag menar att det är en närmast irrelevant fråga, då det stora hotet mot Europa ligger i kontinentens demografiska utveckling. Han menar å sin sida att vi inte kan göra något verkligt motstånd om vi inte också omfamnar de kristna värderingarna och motsätter oss feminisering och en uppluckring av äktenskapets betydelse. 

Till detta kommer då Svenska kyrkan, som istället för att presentera kristendomen som en identitet och en motpol till islamiseringen, tvärtom tillhör de främsta tillskyndarna och försvararna av muslimsk expansion. 



Varför de agerar på detta sätt är inte alldeles tydligt, men själv misstänker jag att det beror på att de ser all form av tro som bättre än frånvaron av den. Kanske kommer acceptansen ur principer om att värna "de svaga", berättelsen om "den barmhärtige samariten" och tanken att man ska "vända andra kinden till", ett uttryck som dessutom gärna hånas av just muslimer. Vi vet att ärkebiskop Antje Jackelén har kallat islam för "en annan tradition", istället för en helt annan tro, och dessutom som valspråk antagit "Gud är större", ett uttryck hon försvarar genom att säga att det finns i Bibeln, men som naturligtvis är ett sätt att närma sig muslimerna. Genom detta agerande sviker Svenska kyrkan inte bara de kristna och Sverige, utan försitter också ett tillfälle att bli relevant som en bastion mot islamisering och kulturmarxism.

Jag har inte mycket mer att säga om detta, utan är framför allt nyfiken på hur ni läsare ser på dessa frågor. Har kristendomen en roll att spela för vår identitet och vårt motstånd, eller ska vi lämna kyrkorna bakom oss och istället se sekularism som ett ideal och en motpol när en främmande religion flyttar fram positionerna?




9 kommentarer:

  1. För mig som Kristen så är min tro såklart EN del av min identitet.
    Trots detta så har jag lämnat in mitt utträde ur Sv Kyrkan då jag inte längre kan stå för det Kyrkan gör.

    Det som egentligen var den springande punkten var när Jackelén inte kunna svara ja på frågan om Jesus gav en sannare bild av Gud än Mohammed. Varje präst i en Kristen kyrka borde kunna ge ett mycket rakt svar på detta.

    Vad gäller Kristendomens roll i vårt samhälle så är det ju ändå så att den har spelat en mycket stor roll i vår historia.
    Hela vår kultur präglas av Kristendomen i allt från helgdagar till vår lagstiftning som till inte liten del bygger på Kristen etik.

    Därför så är det såklart extra bekymmersamt när Kyrkan är behjälplig i att en främmande religion flyttar fram positionerna.

    Minskad invandring tillsammans med ett försvar för det sekulära samhället är nog dock det bästa försvaret mot detta.

    SvaraRadera
  2. Som kristen invandringskritiker är jag livrädd för islam då de kristna värdena inte återfinns inom islam alls. Våra märkliga kyrkoledare verkar tro att islam är som kristendomen, eftersom den anses vara en religion. Vi ska inte bråka religionerna emellan, sa en anställd i svenska kyrkan till mig. Den ena religionen är inte bättre än den andra, fortsatte hon. Då insåg jag att det är kört för svenska kyrkan, det finns inga kristna normer värda att försvara längre.

    Jag är uppväxt inom pingströrelsen och där har man varnat länge för islam, men jag tror de har släppt det helt nu. Jag har ingen kontakt med någon pingstkyrka längre, inte heller de av mina släktingar som lever kvar inom pingströrelsen, därför får jag inte någon information som sådan. Däremot vet jag att de satsar hårt på att skaffa fram boenden för ensamkommande barn, vilket jag inte kan förstå. De måste tro att de gör en god gärning, men de binder ris åt sin egen rygg.

    Islam är anti-krist, eftersom allt som finns i islam är motsatsen till kristendomen som talar om nåd, befrielse och glädje. Islam talar om underkastelse, straff och andlig bundenhet i alla otäcka förtryckande regler som finns, särskilt för kvinnor och barn. Det finns ingen Jesus som älskar barnen inom islam. Det finns en profet som älskade barn genom att ha sex med barn, det är islams förebild och det får genomslag i det muslimska samhället.

    Det går att peka ut så många skillnader mellan kristendomen och islam, att jag inte kan förstå hur en kristen präst kan glädjas åt att profeten blev född. Och att vi kristna gläds med muslimer att de har en förtryckare, våldsam pedofil som rättesnöre. Svenska präster är något jag inte begriper mig på alls, men de lallar väl med i begreppet, en allmännelig kyrka och tror att eftersom islam kommer med den muslimska befolkningen, ska man respektera deras tro. Eller något annat.

    Jag kan inte begripa mig på dem som vurmar för islam, bara pedofilin inom islam borde få folk att hoppa högt. Men skrapa lite på F! och hitta vurmen för pedofili där också, för att inte tala om en massa vänsterfolk som värnar alla "sexualiteter". Kulturmarxism kanske är den rätta benämningen på hela företeelsen. Människofientlig och skadlig är den iallafall!/V

    SvaraRadera
  3. Hej Tobbe!

    Jaså, det är här vi samlas
    vi kristna som gått ut SvK, ha-ha

    Som jag ser det, så är Sverige byggt på
    kristendomens principer och t.o.m i Lagbokens
    första sidor står det mycket om Gud.
    Det är ju därför muslimerna kommer hit
    för de ser ju att vår Gud, Bibelns Gud
    är suverän över deras Allah Akbar!

    Jag håller med din franska vän ang. omfamna kristna värderingar och t.ex det här med äktenskapets uppluckran
    Jag gillar inte homosexualitet men har inget emot homosexuella.
    De jag har träffat är trevliga, känsliga och snälla människor

    Kul att du tar upp ett sånt här ämne Tobbe, och roligt att du välkomnar kristna på din blogg.

    mvh Lennart "church-ill" Svensson

    SvaraRadera
  4. Svk styrs av vänstern och har tagit till sig hela paketet.

    SvaraRadera
  5. Vid val till ärkebiskop i Sverige för något eller några få år sedan fick biskoparna svara på frågan vem som var sannare väg till Gud - Jesus eller Muhammed.

    Endast en (1) svarade Jesus! och denne blev inte vald.

    Föreställ Er samma fråga till biskopar på 1960-talet exempelvis, högst sannolikt hade samtliga svarat Jesus.

    Tänk er en motsvarande fråga riktad till imamer idag, samtliga säger nog Muhammed, tror jag.

    Är det inte denna moderna "gränslöshet" och uppluckring av identiteter som är en allvarlig sjuka bland så många västerlänningar idag?

    Och gör det så mycket lättare för islam att flytta fram sina positioner?

    SvaraRadera
  6. Lustigt, jag visste inte att kristendomen håller Mohammed för "profet". Men ärkebiskopen har nog en annan bibel än jag.

    //Andreas

    SvaraRadera
  7. Hej igen!

    Jag har gjort ett litet klipp där några friska röster i publiken äger en av SvK:s företrädare totalt.
    Klippet är taget från en längre video "Sharia i kyrkan" av Jan Sjunneson
    https://www.youtube.com/watch?v=JBV-MEOFqM8
    Sharia i svenska kyrkan:https://www.youtube.com/watch?v=wjDx61qvDl0

    mvh L.S

    SvaraRadera
  8. Att ersätta ett religiöst ok med ett annat löser intet. Tyvärr är det den idiotiska idén om att alla ska få följa sin egen väg som försvagat västvärlden. Eller, idiotisk är den inte, men människor i stort behöver en ledstjärna, något starkt att enas bakom. Kristna och muslimer har sin respektive tro, men vi sekulära, vad har vi?

    Emedan jag skulle vilja se att vetenskapen och dess framgångar blev Sveriges nya ledstjärna så hsr jag inga illusioner om att det skulle fungera. Inte tillräckligt många människor som bryr sig om varför saker fungerar som de gör, bara de fungerar. Men en återgång till en stark konung som enar svenska folket och återger dem hoppet i form av nationalism (en stark tro på att ditt eget land är värt att slåss för att bevara tror jag enar folket mycket väl) är nog den lösning jag skulle föredra. Annars har vi nog inbördeskrig och anarki eller en brutal polisstat stt vänta. Eller ja, ett nyutropat kalifat.

    SvaraRadera
  9. Jag är uppvuxen i ett ateistiskt hem, men vi hade inte mindre än tre biblar ståendes i bokhyllan. När jag frågade varför, om gud ändå inte fanns, fick jag svaret att vad man än trodde, så var bibeln en del av vårt samhälle och kultur, och man borde således vara något så när bekant med den. Nu när jag är vuxen förstår jag vad mina föräldrar menade. Jag tror benhårt på ett sekulärt samhälle, där lag och religion hålls åtskilda, men jag känner samtidigt en vördnad för våra kristna traditioner, våra vackra gamla kyrkor. De är en del av vårt kulturarv. För mig existerar det ingen konflikt mellan de båda.

    Jag har stött på argument liknande de din franska vän framför ganska ofta, men de gör mig ofta lite illa till mods. Jag får ibland intrycket att dessa människor i hemlighet beundrar och avundas muslimerna deras starka patriarkala tradition, deras medeltida värderingar, och att de gärna skulle införa något liknande, om än med kristna förtecken. Men för mig är det sekulära samhället västvärldens största triumf. Det är det samhället jag vill försvara, i all sin spretighet.

    SvaraRadera