Drevet mot Lennart Matikainen

I mitt vänsterflöde är idag Lennart Matikainens medverkan i TV4:s ”Skilsmässohotellet”, där par som bestämt sig för att skiljas tydligen ska få tips om att hantera konflikter, den stora nyheten. Det som upprör är att han i sociala medier uttryckt sig kritiskt mot fenomenet "ensamkommande flyktingbarn" och "feministers" oförmåga att ta ställning mot hedersrelaterat våld. Vänstern följer nu sin vanliga impuls och vill stoppa hans medverkan, eftersom endast personer med rätt värdegrund överhuvudtaget ska få synas i medier. Att han ska tala om relationer, och inte om invandringspolitik, spelar ingen roll, en hållning vi känner igen efter att drevet mot att en person som en gång använt ordet "neger" fick ge träningsråd i just TV4. I dagens Sverige går det utmärkt att låta kommunister och islamister framträda kring alla frågor, men en enda invandringskritiker som syns i ett helt opolitiskt sammanhang blir för mycket. Vi ska komma ihåg hur TV-tablåerna brukar se ut, här en sändning från SVT:s "Gomorron Sverige":

Tydligen var jag också den ende i Sverige som noterade att en islamist helt oproblematiskt fick baka kakor i SVT, med hijab och allt.

Nåväl, bakom dagens drev ligger DN, som presenterar det stora avslöjandet under rubriken "TV4-profil kränker på Facebook". Tidningen försöker hävda att hans kommentarer på Facebook gör honom olämplig att diskutera relationer, genom krystade jämförelser:

"TV4 presenterar honom som en lugn och trygg relationsexpert.
'Använd aldrig barnen i era vuxna konflikter', säger Lennart Matikainen vänd mot kameran.
Själv använder han ensamkommande flyktingbarn som slagträ i samhällsdebatten."

Det är faktiskt två helt olika saker. "Skäggbarn" är ett ganska vulgärt uttryck, som jag inte använder själv, men det handlar ju tvärtom om att de inte skulle vara barn. Enligt den vanliga dramaturgin kontaktar DN också TV4 med syftet att han ska sparkas och då dyker ännu en märklig jämförelse upp:

"Är det inte märkligt att ni har en relationscoach som tycker att feminister bör utvisas till Sydpolen?"

Hans uttalande handlade alltså om vänstermänniskor som Rossana Dinamarca, som vägrar att befatta sig med hedersproblematik, uttryckligen för att det inte passar in i "den socialistiska analysen". DN:s artikel har fått de önskade reaktionerna från twittervänstern:

Politisms Margret Atladottir, som i princip saknar språk, uttrycker sig på sedvanligt sätt:

Genom att reagera på detta sätt bekräftar vänstermänniskorna ett uttalande som Lennart Matikainen själv gjorde i DN:

"Skäggbarn är faktiskt ett ganska humoristiskt uttryck. Jag kan vara provocerande i mitt snack, men det handlar inte om att jag tycker illa om människor. Jag tycker illa om när det helt plötsligt kallas för rasism för att man utmanar dogmer."

Ett annat uttalande, där han svarar på frågan om folk inte kan uppfatta honom som främlingsfientlig, har blivit särskilt hånat:

"Ja absolut, men jag känner inte igen mig i den bilden. Jag har varit i 34 länder, jag har vänner i Afrika. Jag är väldigt rakt på och kan vara ironisk, jag provocerar medvetet ibland för att folk ska vakna till liv."

Att ha rest och träffat människor i olika delar av världen tycker jag faktiskt ger lite mer tyngd åt ens åsikter, oavsett om det har gjort en till icke-rasist eller rasist, vilket jag inte tror att Matikainen egentligen är. På samma sätt finns det större anledning att respektera kommunister som till exempel har varit på Kuba, och kommit fram till att de där har ett utmärkt system, än de som aldrig har lämnat Södermalm. Identitetsvänsterns Kawa Zolfagary har snabbt fått upp ett inlägg på vänstersidan Politism. Även han vill förstås att Matikainen ska förpassas från TV och menar något ohederligt att han "använder ett nedsättande högerextremt språkbruk om barn". Återigen, poängen som görs är ju att det ofta inte handlar om barn. 

Om SVT kan låta en hijabförsedd islamist som hyllar Al Qassam-brigaderna, den första palestinska grupp som genomförde självmordsattentat mot civila, ge tips om vad man ska äta efter ramadan, borde det gå bra att låta en invandringskritiker ge relationsråd i TV4.