onsdag 24 augusti 2016

Äntligen kommentar från Henrik Arnstad





Jag brukar här inte kommentera Henrik Arnstads utspel, eftersom de alltid är så bisarra att de snarare blir en form av humor. Inte heller hade jag planerat att säga någonting mer om Bokmässan, men när nu denne "historiker" analyserar situationen på SVT Opinion kanske det ska bemötas med några ord, särskilt då han fortfarande verkar åtnjuta någon form av anseende i etablissemanget. Det blir förstås tämligen rubbat omedelbart:

"Nazismens politik är och förblir densamma: alla Europas judar ska mördas. Det är ingen svartmålning, utan en historisk realitet. Under Förintelsen 1941-1945 dödades sex miljoner judar, vilket inte räcker för nazismen."

En del av de som ifrågasätter den vedertagna historieskrivningen kring dessa år, brukar hävda att den används på just det sätt som Arnstad gör här; nämligen för att för alltid demonisera all europeisk patriotism. Han gör det dessutom på ett ovanligt naket och ett i sammanhanget helt irrelevant sätt, eftersom det handlar om ett bokförlags närvaro på en bokmässa. Det är ett oblygt utnyttjande av andra världskrigets offer, oavsett etnicitet. Detta är dessutom hans enda argument, så det måste upprepas:

"Vi vet hur nazismen tänker. Sex miljoner mördade judar borde räcka, även för den mest förhärdade cyniker. Hur många extra miljoner mördade judar krävs, innan vi återigen blir överens om att måttet är rågat, angående nazismens värde för demokratin?"

Hela Arnstads resonemang är meningslöst, eftersom Nya Tider helt enkelt är en nyhetstidning, där knappast någon i redaktionen är nationalsocialist. Även om just Arnstad har ovanligt många skruvar lösa, och aldrig kan argumentera på ett intelligent sätt, är hans linje inte unik. Nya Tiders mål är i själva verket att rapportera om sådant som mer etablerad media undviker, vilket självklart gör att bland annat invandringspolitikens konsekvenser belyses. Att alla sådana ansatser i Sverige direkt beskrivs som "rasism" vet vi sedan länge, men denna gång har fler än Arnstad rentav lyckats få det till "nazism". Alla som nu hoppar på Nya Tider med detta epitet grundar sig på desinformation från Expo, eftersom få av dem faktiskt har läst tidningen. Det gör även Arnstad, trots att det ska vara hans forskningsämne, och det roligaste är att hans beskrivning av aktivistgruppen inte ens är ironisk:

"En rasistisk publikation som präglas av antisemitism och 'har en pro-nazistisk profil', enligt expertisen på Expo, skulle tillåtas delta med monter på mässan."

Det skulle vara mycket rimligare och mer trovärdigt om han kunde ge egna exempel från tidningen, men då skulle allt trams om "pro-nazistisk profil" omedelbart falla. Framför allt kan var och en själv gå in på Nyatider.nu för att bilda sig en uppfattning, även om jag förstås rekommenderar en prenumeration på papperstidningen.




Vi får sedan några lika irrelevanta rader om hur författare hotas och även här tas det hela till en ny nivå:

"Att tillåta en pro-nazistisk organisation på bokmässan skulle innebära att utsatta författare tystas, då de inte vågar dela lokal med den politik som vill mörda dem. Nazismen är inte utsatt för censur."

Om vi bortser från just Henrik Arnstad och hans eventuella hälsotillstånd, har en påstådd "otrygghet" använts av fler. Som ni förstår hade ingen av Nya Tiders deltagare tänkt mörda några författare eller ens propagera för det, och jag måste ännu en gång påpeka att denna "otrygghet" är ett vanligt svepskäl bland vänstermänniskor. Det är andras åsikter som gör dem otrygga, inte något reellt hot. Efter lite sedvanligt nonsens om att en privat aktör få bjuda in vem de vill, får vi en mycket paradoxal beskrivning:

"Rasismens hatiska närvaro i offentlig debatt får utsatta människor att huka i skräck. Den tystar. Den dödar yttrandefrihet och demokrati."

Eftersom ett par serietecknare alltså "hukar i skräck" av ett bokförlags monter, bör tydligen just yttrandefrihet och demokrati inskränkas, vilket på något sätt gynnar dessa friheter? När vänstermänniskor genom hat och hot får en utställare avstängd, är det i själva verket den avstängda parten som är förövare? Arnstad vill ha någon sorts samhällskontrakt om "allmän respekt", där diskussioner om vem som får närvara vid vad inte behöver föras, eftersom, enligt ett citat:

"när denna överenskommelse förmedlas effektivt så märks den knappt. Den är något samtliga kan lita på, ungefär som luften vi andas eller vattnet vi dricker."

Detta är en bild av ett ytterst totalitärt samhälle. Till viss del är det så även i Sverige, där vi vanligen kan lita på att människor som får förekomma i medier, och nu också på bokmässan ifråga, delar godkända åsikter. För någon som ska vara expert i ämnet, blandar Arnstad begreppen ganska obehindrat:

"Fascismens idéer har ingenting i demokratin att göra – det vet vi efter 1945. Närvaron av nazism fyller ingen funktion på bokmässan. Eller någon annanstans."

Visst, en bok om Estonia eller en tidning som bland annat granskar asylinvandringens konsekvenser skulle alltså ofrånkomligen leda till krig och massmord. Men vad har då kommunismen i demokratin att göra, före eller efter 1945? Har islam någonting positivt att bidra med i Europa?

Även jag inser att det är något fel på Henrik Arnstad och att det nästan är oetiskt att bemöta hans utspel på ett seriöst sätt. Detta inlägg handlar dock egentligen inte om denne person, utan om den plattform han får och hur dessa fantasier och lögner obehindrat kan spridas i Sverige. Hur kan vi här ha organisationer som Expo och Researchgruppen och vad säger det om vårt land att deras påståenden ständigt sprids av aktörer som borde ha större seriositet? Ska vi verkligen acceptera att en liten kulturvänster tillåts sätta alla agendor och avgöra vilka röster som ska få höras?





11 kommentarer:

  1. Det är så man baxnar. Bra Tobbe att du tar upp utnyttjandet av andra världskrigets offer, en företeelse som sker alltför ofta av varumärkesbyggare som Arnstad. De senare är just inte bättre än de nazister som profiterade på förföljelserna.

    En annan sak är Arnstads förvirrade och amatörmässiga ihopblandning av nazism och fascism, två ideologier med betydande skillnader. Ett okritiskt anammande av sovjetiskt språkbruk som benämnde nazisterna som just fascister. Och att de sovjetiska apparatjiksen gjorde detta är ju förståeligt eftersom de från hösten 1939 fram till sommaren 1941 varit allierade med nazisterna. Att då senare fördöma nazisterna blir ju då lite knepigt, enklare då att kalla dem för fascister så går det bra att fördöma dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I rättvisans namn skall sägas att Sovjetledarna Stalin och Molotov hela våren och sommaren 1939 försökte få till stånd en pakt -"Trippelalliansen" - med Frankrike och Storbritannien, i avsikt att stoppa Nazityskland.
      Regeringarna i de båda västmakterna vägrade dock en sådan uppgörelse och då fann sovjetledningen för gott att underteckna non-aggressionspakten med tyske utrikesministern von Ribbentrop i augusti 1939 ("allierade" var man alltså inte!),eftersom Sovjetunionen vid denna tidpunkt var alltför militärt svagt för att kunna stå upp mot det välrustade Tyskland.
      Saken har beskrivits av brittiske statsmannen Churchill, som själv var med vid denna tid, och man kan ana en viss förståelse från honom för sovjetledningens agerande och han betecknade också Sovjetunionen som en neutral stat fram till midsommartid 1941.

      Historiker

      Radera
    2. I samförstånd styckade de upp Polen och bedrev omfattande handel, ett Tyskland under handelsblockad från västmakterna erhöll livsmedel och olja från Sovjet i utbyte mot vapen(!), allierade eller inte? Beträffande Churchill fanns ju helt klart ett behov av att rättfärdiga att han tagit hjälp av Belsebub för att besegra djävulen. Inte så trovärdigt från Churchill. Att ursäkta Molotov-Ribbentroppakten med realpolitiska överväganden är knappast riktigt, det var Polen som var under hot vid denna tidpunkt, inte Sovjetunionen.

      Radera
  2. Detta säger ju mer om Arnstad själv. En totalt meningslös person är precis vad han är.

    SvaraRadera
  3. Det är självklart att kulturvänstern inte ska få sätta ramarna för vem som tillåts delta i det offentliga samtalet eller i det offentliga rummet. Vad detta dock visar är att nu etablerade organisationer och institutioner är så pass påverkade av denna högljudda vänsterpöbel att man aldrig kan påräkna något utrymme. Hur ska man förhålla sig till den situationen?

    Jag anser att så länge situationen är som den är bör Sverigedemokraterna med all kraft verka för kraftiga besparingar på kulturens och pressens område. Presstödet måste bort liksom den myriad av statliga och kommunala bidrag som idag dimper ner i måste bli ett slut på det. Även omfattande besparingar bör göras inom humaniora. Något tusental forskartjänster på universitet och högskolor inom ämnen som genusvetenskap, sociologi och kulturantropologi m.fl. bör sopas bort i ett huj.

    Public service bör också få kraftigt mindre anslag så att stora delar av dess personal får lämna sina anställningar. Semioffentliga organisationer som Folkets hus bör få kraftigt nedskurna driftbidrag.

    Det socialistiska och vänsterliberala etablissemanget kommer inte att vika en tum eller millimeter för att ge utrymme åt andra röster än deras egna. Gott så. Men då ska vi också verka för att så många vänsterliberala och socialistiska aktörer som möjligt blir utan driftstöd till sina verksamheter eller får sluta sina offentliga anställningar p.g.a. resursbrist.

    Så länge situationen är vad den är måste vi skoningslöst bekämpa alla offentliga bidrag till verksamheter som finansieras av det offentliga och som har en aldrig så vag socialistisk eller vänsterliberal profil. Kungliga slottet och vissa kvalitetsmuseer ska alltså inte bommas igen. Men det finns gott om verksamheter att slå undan benen för där socialister och vänsterliberaler idag frodas och lever gott på offentliga medel.

    Presstödet bör definitivt slopas. Det kanske innebär slutet för tidningen Nya Tider. Men samtidigt skulle detta också effektivt slå undan benen för publikationer som Arbetaren, Proletären, ETC, Fria Tidningar m.fl. tydligt vänsteranstrukna publikationer. Det vore helt klart värt det att därför kraftfullt angripa den offentliga finansieringen av diverse verksamheter.

    Jag vill också uppmana alla att ta med vuvuzuelor och visselpipor och göra allt vad ni någonsin kan för att skrika ner och förstöra alla offentliga framträdanden som socialistiska och vänsterliberala politiker gör. Det är dags att sluta ta den här jävla skiten nu och istället slå tillbaka med kraft och med samma metoder som de brukar mot oss!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I detta sammanhang, om politisk censur i Sverige, kan påminnas om att i slutet på 1990-talet Maj-Britt Theorin och Margareta Ingelstam att parabolantenner skulle förbjudas i Sverige!
      De menade att det inte var lämpligt för svenskar att se/höra andra program eller nyheter än de från svenska godkända media......

      Radera
    2. Helt inne på samma linje: KRAFTIGT slopade bidrag till kulturvänstern på flera områden: film, tv, teater, utbildning, övriga medier etc etc. Presstödet fungerar i dag som garant för regeringstrognen rapportering. Under sina många år i regeringsställning har socialisterna byggt upp en enorm maktbas där de utsett sina egna på positioner överallt i samhället (och där dessa i sin tur anställer likadana vilket förstärker situationen). Dessutom innebär denna strategi att (S) styr även under de år som de tappar regeringsmakten - dessa personer sitter ju kvar ändå. I dag har vi politiskt tillsatta "filter" på poster som SOM-institutet, inom landets högsta polisledning, pressombudsmannen, SVT/SR etc etc.
      Och varje år matas vi med det glädjande budskapet att Sverige har mycket låg grad av korruption.

      Radera
    3. Situationen var till för inte allt för länge sedan densamma i Polen vad jag förstår. Nuvarande regeringen har där grundligt stampat ut högprofilerade socialister och vänsterliberaler inom polsk public service och offentlig förvaltning. Ett liknande "räfst- och rättarting" vore också Sverige betjänt av. Det finns här en hel del myndighetschefer som låtit käften gå och som p.g.a. detta gjort sig olämpliga för sitt ämbete. De som ska snöpas och plockas bort från sina befattningar är de höga chefer som bär upp dagens vänsterdominans genom att endast rekrytera "sitt folk" och i andra delar av sitt värv verkar för att säva av och inskränka debatten. Vad jag förstår finns en hel del av den sorten i toppen av organisationer som SR och SVT. De ska bort från dessa positioner!

      Radera
  4. Inte att förglömma att momsen på dagstidningar måste upp till normalnivån 25%. I dag har dagstidningarna en kraftig subvention genom en moms på ynka 6%. En muta från politikerna som villigt tas emot av dagspressen. Inte underligt att halvfigurer som Jan Helin och Tomas Mattsson kunnat uppbära årslöner på flera miljoner.

    SvaraRadera
  5. Ja nog är det egendomligt att vår regering, tidningar och SVT ger Arnstad utrymme. Han borde väl närmast beredas vård
    för sina fascistiska och nazistiska hallucinationer. Samtidigt visar det ju nivån på dem som låter honom spy ut
    sin galla.

    SvaraRadera
  6. Han är rätt festlig i sina tokerier, den.
    Men, allvarligt talat, åtminstone bör det finnas någon i hans bekantskapskrets som kan kontakta en psykolog för att hjälpa denna förvirrade person. Jo, han är förvirrad en masse.

    SvaraRadera