söndag 20 augusti 2017

Den lilla folkliga protesten och mediernas mobilisering




Jag blev glad av att se gårdagens lilla manifestation på Medborgarplatsen, inte minst för att den såg ut att huvudsakligen bestå av vad vi kan kalla "vanliga människor", även om medier och asylaktivister, som vanligt hand i hand, ändå vill tala om "rasister" och "nazister". Vi är sedan år tillbaka förvisso vana vid att fel hållning i invandringsfrågan direkt kopplas till rasism, men i detta fall är det särskilt missvisande.

Huruvida människor som har tagit sig in i landet illegalt, sedan inte accepterar ett eller tre avslag på en asylansökan och ockuperar ett torg för att framföra ett antal krav, ska stanna i landet, är sannerligen inte en fråga om rasism eller antirasism, utan ännu ett bevis för att ordet "rasism" numera är helt sammanvävt med invandringspolitik. På samma sätt är knappast aktivism för ett inflöde av afghanska män utan asylskäl "antirasism".

Att det var trevligt att se lördagens protest beror främst på att det är så ovanligt i landet där man "knyter näven i byxfickan" och har en sorts automatisk tillit till auktoriteter, som i dag huvudsakligen utgörs av medier. Som vanligt gjordes ett stort nummer av att den andra sidan var fler till antalet, men att endast kravallvänstern i Sverige kan samla 1 000 personer till vad som helst, när som helst, är välkänt, och speglar inte på något sätt opinionen i stort.

Det är förstås lite ledsamt att inte ens ett så slående exempel på Sveriges asylhaveri kan locka fler än ett hundratal personer att protestera på plats, men vi har ingen historia av stora folkliga revolter eller revolutioner. När Gustav Vasa säger att vi ska bli protestanter, så blir vi det, och när medierna proklamerar att asylinvandringen måste vara omfattande, eftersom det är en fråga om godhet och människosyn, blir det för många människor svårt att gå emot den påbjudna linjen och placera sig själv bland de förkastliga. Man vill ju höra till, inte klanen eller familjen, utan staten.


Mot vanliga människor med flaggor finns det resurser.


Jag tror definitivt inte att denna lilla manifestation visar att "måttet är rågat" eller att "nu vaknar svenskarna", utan helt enkelt att så få sympatiserar med illegal afghansk invandring att ett hundratal vanliga människor för en gångs skull vågade sig ut. Mer än så blir det knappast, för i Sverige skulle Ceauşescu aldrig ha fördrivits. Ungerns premiärminister Viktor Orbán förklarade att han "skulle ha hängts i en lyktstolpe" om han hade accepterat EU:s migrantkvoter, men här kan Fredrik Reinfeldt gång på gång håna svenskarna och ändå få applåder. På sätt och vis har vårt lugn och vår konflikträdsla också tjänat oss väl, men undergivenheten inför auktoriteter är ändå något osund.


Många rumäner hade långt tidigare fått nog av överhetens
påbjudna värdegrund, men en dag nådde motståndet också makten.


Medierna har också gjort en stor sak av vad som ropades från den protesterande sidan. Jag kan hålla med om att alla slagord inte var under av saklighet eller fyndighet, men vi talar alltså om vanliga människor utan vidare koordination eller demonstrationsvana, som för en gångs skull ville höja sina röster. Rent patetisk blir mediefigurernas falska upprördhet över "inga afghaner på våra gator", där de låtsas aldrig ha hört något så förfärande förut. I sig skulle ett sådant slagord kunna kallas rasistiskt i ordets rätta bemärkelse, men de flesta på den invandringskritiska sidan inser förstås att det var en drift med kravallvänsterns eviga "inga rasister på våra gator", som varje sverigedemokrat eller deltagare på Folkets demonstration har hört till leda.

I morse bjöd som så ofta TV4 på det kanske mest förljugna inslaget, där man lyckas få en protest mot illegal afghansk invandring att handla om nazism och rentav judar. Observera den fantastiska inledningen, där den enkle tittaren inte behöver bilda sig en egen uppfattning:





Här skulle man vilja ställa så många frågor. Språkbruket är närmast orwellskt, där människor som vill säga någonting som avviker från maktens linje på ett märkligt sätt "verkar mot yttrandefrihet". När man väljer att intervjua Jean-Pierre Barda, av alla människor, om denna situation, blir det så bisarrt att jag nästan saknar ord. Festligt nog råkar han dock bjuda på några uttalanden som egentligen går emot kanalens värdegrund, då han trivs i Israel på grund av samhörighet med, hör och häpna, "identitet och kultur". Att någon just då hörs skratta i bakgrunden förtar inte heller inslagets komiska aspekt. Dessutom nämner han att israeler är luttrade när det gäller terrorattacker, vilket även de flesta av TV4:s tittare känner till inte beror på nazister, utan på att landet ligger i det Mellanöstern som Sverige ska bli.

Programledare Anders Pihlblad är dock inte den som låter verkligheten komma för nära, utan för åter in frågan på "nazister". Vad han verkar ha velat höra från Barda, är att denne var tvungen att lämna Sverige på grund av all nazism, men det bjuder denne inte på. Det som förblir outtalat, själva elefanten i rummet, är förstås att i Sverige och Europa är det inte främst nazister som utgör ett hot mot judar, utan givetvis muslimer och alltså anhängare av samma ideologi som de omhuldade afghanerna.


Bilden är från Malmö, där det av någon
anledning är särskilt problematiskt att vara jude.


Observera hur Pihlblad sedan sammanfattar Bardas kommentarer helt enligt den berättelse han själv vill se, men som aldrig sades av Barda. För säkerhets skull har man också bjudit in Willy Silberstein, som inte heller vill vara riktigt ärlig om situationen, men varför judar känner sig särskilt otrygga i Malmö kanske några tittare ändå förstår. Han drar sig inte för att helt enkelt ljuga om manifestationen på Medborgarplatsen, där tämligen vanliga människor utan vidare stämplas som "nazister". Lite roligt är också att han ifrågasätter att dessa personer ska få demonstrera "mitt i stan", alltså exakt samma plats där personer som inte ens ska vara i landet kan slå sig ned dag efter dag. I denna snedvridna framställning blir de som i själva verket pläderar för att afghanska män utan asylskäl ska fortsätta att söka sig till Sverige, på något sätt motståndare till förföljelser under andra världskriget.

Detta inslag var groteskt även med TV4:s mått mätt, men jag tror att också denna överdrivna propaganda i viss mån fungerar. Man inarbetar en koppling mellan invandringsmotstånd och nazism, vilket sedan leder till att man kan breda ut sig om förintelse och saknade släktingar. För övrigt gjorde hans syster Margit Silberstein exakt samma sak, där en text med detta tema hyllades av hela medieetablissemanget, i vanlig ordning med formuleringar som "oerhört starkt" och "viktigt". Då ska man komma ihåg att hennes text riktades mot den duktige skribenten Johan Hakelius, som hade haft mage att påstå att han inte upplevde att NMR dominerade hela Almedalen. Det räckte för att klassas som ett brott mot värdegrunden.


I verkligheten utförs brott med antisemitisk prägel främst av den muslimska miljön,
följt av vänstern. Här en demonstration i Kungsträdgården i Stockholm,
där fyra deltagare greps för att ha attackerat polisen. Ändå försöker medierna
att utmåla gruppen på inläggets översta bild som mest hotfull.


Sverige kallas ibland för en demokratur, vilket inte minst beror på hur de likriktade medierna agerar. Här fängslas människor inte för sina åsikter, men debatt kvävs och förvrids, och propagandan kring frågor om nation och invandring ligger inte långt ifrån en verklig diktaturs. För övrigt kan ju den homosexuelle Anders Pihlblad fundera ett varv till kring om en omfattande muslimsk invandring verkligen är fördelaktig för honom själv.




10 kommentarer:

  1. "Här fängslas människor inte för sina åsikter ännu, men ..."

    FTFY.

    V

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, troligen kommer redan beprövade, "mjukare", metoder först att tillämpas. Man kan exempelvis sätta Expo och Researchgruppen på att identifiera samtliga deltagare på Medborgarplatsen, varpå Expressen kan publicera namn och bilder "Här är nazisterna som hetsade mot flyktingbarnen". Att stigmatiseras offentligt, motta hot från vänstern och kanske förlora arbetet är också ett kännbart straff. Man har ju både medier och dessa organisationer till sitt förfogande, så man behöver inte direkt lagstifta bort yttrandefriheten.

      Radera
    2. Yepp, är av samma åsikt. Eftersom jag själv sitter i just den situationen, som sökande i detta nu till en högre befattning, och med bruntungorna snurrande omkring mig, så vet jag exakt vad som står på spel. Men jag kommer igen när jag har fått mitt avslag på den sökta tjänsten. De kommer inte att kunna tysta mig. Först måste de i sådant fall döda mig. Och det tror jag inte att de vare sig eller vågar. De gillar inte att se blod nämligen.

      V

      Radera
  2. Ja det var verkligen groteskt av TV4 o Silberstein- han talar ju verkligen emot sig själv. Han som jude borde väl känna till vad islam går för, eller?
    Bra skrivet Tobbe!

    SvaraRadera
  3. Märkligt.
    TV4 brukar ju i vissa andra fall gilla motdemonstrationer som sker utan demonstrationstillstånd där folk skriker otrevliga saker... :)

    /
    kk

    SvaraRadera
  4. Att kalla vanliga svenskar som protesterar mot "sittstrejkande" utländska lagbrytare som framför bisarra krav för nazister och rasister är ren förföljelse och förtal.
    När hot, utpressning, stigmatisering och lögner har blivit PK-medias och i detta fall i synnerhet TV4:s värdegrund kastar de sten fast de sitter i glashus. Frågan är bara om de själva ser sin fascistoida attityd eller om de är totalt förblindade av sin hemsnickrade "värdegrund".
    Det var ju samma lögner och propagande mot Pegida och Folkets demonstration. All form av aktivitet hos värdekonservativa försöker de svartmåla och hota till tystnad. Även om det så vore en filatelistklubb för samlare av svenska frimärken kommer rasiskortet fram.
    Personligen måste jag erkänna att jag avskyr och äcklas så intensivt av det svenska samhälls- och medieklimatet och dumsvenskens självvalda underdånighet att jag inte passar in i dagens Sverige och borde emigrera. I DDR och övriga östblocket hade de inte den möjligheten vilket är i stort sett den enda skilladen mellan en totalitärstat och den svenska demokraturen.

    SvaraRadera
  5. Enligt Johan Westerholm är "islamofobi" en vedertagen diagnos bland vissa psykologoger: https://ledarsidorna.se/2017/08/islamofobi-en-asikt-som-nu-fors-in-i-patientjournaler/

    För att vederlägga Jean-Pierre Barda så är väl Israel det mest, av naturliga orsaker, säkerhetsorienterade landet i världen men också det med flest "incidenter" om man bortser från rena krigszoner. Visst judar är utsatta i de stora tätorternas närområden men, skulle jag vilja påstå, inte mer än unga svenska flickor.

    Det här är naturligtvis helt åt helsingland men man ska då också komma ihåg att det finns element inom diasporan som arbetar aktivt för "mångkulturen". Så på samma sätt som jag fördömer alla svenskar som aktivt arbetar emot mig och alla andra svenskar saknar jag den flodvåg av vrede som borde skölja över George Soros och hans vasaller. Hur kommer det sig att den uteblivit? Är det så att åsiktskorridoren är ännu trängre där än här?

    SvaraRadera
  6. Jag lägger in två länkar från lite neutralare utländska medien om judars situation i Malmö:
    Jag sparade dem när diskussionen blossade upp för några år sedan så de har numera några år på nacken.

    http://www.3sat.de/page/?source=/kulturzeit/themen/144953/index.html
    Citat: "Aus der südschwedischen Stadt Malmö ziehen sie zu Dutzenden weg und fliehen vor Anfeindungen und Übergriffen radikaler Moslems.
    Und die Schweden? Sie gucken weg."
    och
    https://www.welt.de/politik/article13853559/Malmoe-verdraengt-sein-neues-Antisemitismus-Problem.html
    Citat:"Vertreter der jüdischen Gemeinde in Malmö erklärten, der Hass stamme nicht mehr in erster Linie von Rechtsextremen und Neonazis, sondern von Einwanderern aus muslimischen Ländern. Es ist eine Art von Antisemitismus, der mit ihnen nach Malmö gekommen ist – und damit fällt es schwedischen Politikern und Journalisten offenbar schwer, Stellung zu beziehen."

    Alltså: Man ser problemet huvudsakligen inte hos "högerextrema" !

    Tjalle

    SvaraRadera
  7. Journalister är visserligen riktiga flumskallar men att de även är blinda och bara har ledsyn är ju ett allvarligt handikapp inom denna yrkeskår. Det är uppenbarligen en sorts arbetsskada som borde utredas. På de två översta bilderna med pursvenskar kan jag inte se en enda nazist. Nazisterna inom NMR är alltid klädda i vita skjortor och svart slips och bär på sina grön-vita flaggor. Eller så är de alla klädda i svarta jackor. Precis som vår tids svartskjortor Afa är sådana politiska grupper enhetligt klädda och ofta maskerade.
    Av en grupp på hundra "nazister" borde väl ändå en enda av dem göra hitlerhälsning och någon vifta med en hakkorsflagga.
    Rasister kan se ut hur som helst även om många av dem är anslutna till t.ex. NMR och Afa eller jobbar som journalist. Då får de bedömas efter sina uttalanden av typen "kasta ut svartskallarna".
    Att som i detta fall protestera mot att ett stort gäng illegalier som bryter mot lagen helt öppet sittstrejkar utan att de grips och utvisas har inget med rasism att göra. Om de "rasistiska" motdemonstranterna vore svarta rasister från t.ex. Afrosvenskarnas förbund hade de aldrig kallats för "rasister" eftersom journalisterna, trots sitt synfel, inte är färgblinda. Bara vita kan vara rasister enligt deras "värdegrund".
    Förtal och grov förolämpning är tyvärr bara åtalbart när det gäller enskilda personer och inte en hel grupp, i detta fall på ett hundratal vanliga svenskar. Men de blir ju lika utsatta som en enskild person när medierna kablar ut sina lögner i hundratusentals exemplar. De kan ju ha grannar, arbetskamrater etc som är lika förblindade och dumma i huvudet som journalisterna själva och går på de enklaste propagandaknep.

    SvaraRadera