lördag 2 juni 2018

SVT:s magiska intervju




I förrgår bjöd Aktuellt på en intervju som direkt blev mycket omtalad. Den är fantastisk på många sätt och den som ännu inte har sett inslaget bör absolut göra det. När SVT:s Lotta Bouvin ska ställa frågor till nationalekonomen Joakim Ruist, som hade fräckheten att visa att asylinvandring innebär en kostnad, är det två olika världar som möts. Bouvin slänger ur sig agendadrivna och infantila frågor, vilket gör Ruist så perplex att frågorna möts av flera sekunders tystnad innan ett logiskt svar levereras. Man kan föreställa sig hur absurt det måste kännas för en person, som alltså på heltid letar data och analyserar verkligheten, att möta den mediala inställningen till ren fakta.

Det är befriande att se denne person, eftersom han inte är medietränad och inte försöker göra politiska poänger, utan framstår som rakt igenom ärlig och närmast oskuldsfull. Om istället exempelvis Annie Lööf hade intervjuats, skulle varje fråga omedelbart ha mötts av ett innehållslöst och oändligt ordflöde. Paradoxalt nog gör Ruists eftertänksamhet och bristande medievana att SVT:s beteende helt enkelt inte fungerar.







Joakim Ruist kommenterade snart intervjun på sin egen blogg, där han bland annat skriver:

"Men en dum fråga får man hantera. Ibland ställer journalister dumma frågor, inte för att de är dumma själva, utan för att genom att ställa den dumma frågan låta mig ge ett bra svar, som är upplysande för de som lyssnar. Ställs den dumma frågan på att rakt sätt som visar att vi är två personer som hjälps åt att sprida kunskap, framstår inte journalisten som dum, utan hjälpsam."

Detta följs av den roliga slutsatsen:

"Problemet i den här intervjun var inte en dum fråga. Det var att den var den åttonde dumma frågan i rad."

I samma inlägg kallas Sandro Scocco för "låtsasforskare", vilket inte är märkligt då denne genom roller hos allt från LO till Arena snarare kan ses som en socialdemokratisk propagandist. Hans huvudargument, att kostnader i själva verket handlar om asylinvandrares låga löner, är också nonsens. Det är egentligen inte ens ett argument, eftersom det ändå skulle innebära att inflödet skapar större kostnader än intäkter. Att Ruist besvarar Bouvins tal om "kritiken" med "Jag ser inte att det skulle funnits någon i kritik i det han sade där" är också roligt och alldeles sant. Det viktigaste svaret var sannolikt:

"Jag tror att det är svårt att säga att det finns en samhällsekonomisk vinst med flyktinginvandringen."

Den sista frågan, där Bouvin alltså menar att en forskare bör fundera över politiska konsekvenser när han redovisar resultat, skildras av tecknaren och twitterprofilen Steget Efter på ett träffande sätt:





Om man ska säga någonting positivt om SVT, är det att de överhuvudtaget har bjudit in Ruist, eftersom det ju faktiskt ständigt görs försök att utmåla den som en vinst. Ofta används rentav en enskild kommun, där "vinsten" i själva verket är de statliga överföringar som sker under asylantens första två år. Asylvurmarna bör helt enkelt hålla sig till känsloargumenten och flosklerna, för när ekonomi blandas in förlorar de direkt.




5 kommentarer:

  1. "I samma inlägg kallas Sandro Scocco för 'låtsasforskare', vilket inte är märkligt då denne genom roller hos allt från LO till Arena snarare kan ses som en socialdemokratisk propagandist. Hans huvudargument, att kostnader i själva verket handlar om asylinvandrares låga löner, är också nonsens."

    Via Aftonbladet lyssnade jag på en pod där Sandro Scocco intervjuades och där han lade fram sin kritik mot Ruist och Sanandaji. Scocco argumenterade där för att om inte invandrare utförde ett antal lågbetalda jobb i Sverige skulle, p.g.a. att det är samhälleligt nödvändigt att de utförs, infödda svenskar utföra dessa jobb. Hans poäng var därför att om vi inte hade invandrad arbetskraft skulle de genomsnittliga lönenivåerna för infödda svenskar vara lägre än de är idag.

    Han försökte tydliggöra detta genom att jämföra män och kvinnors löner i Sverige. Män har som grupp högre löner än kvinnor i Sverige. Scocco menar att det beror på att kvinnor jobbar i sektorer av ekonomin där lönerna är lägre, att de jobbar ett mindre antal timmar än män och tar ett större (oavlönat) ansvar för hem och familj. Om kvinnorna inte ingick i ekonomin och utförde jobb som undersköterskor, städerskor, samt arbetade oavlönat i hemmet och tog huvudansvar för barns uppfostran, argumenterar han, skulle män inte kunna arbeta lika många timmar och färre män skulle kunna arbeta med jobb som ger hög lön. Det skulle sänka genomsnittslönen för män som grupp.

    Det finns säkert till del en sådan effekt och jag vet inte riktigt hur Ruist och Sanandaji bemöter den kritiken. Spontant tänker jag dock att vilka jobb som skapas i ekonomin inte är helt givna. I Sverige idag skulle jag nog säga att det finns ett överutbud av exempelvis taxichaufförer. Många som arbetar i den branschen pratar om att de jobbar allt fler timmar, får vänta längre på körningar och många har låga månadslöner baserade på utförda körningar och tjänar kanske 15 000 - 18 000 kr i månaden.

    Om de personer som kommit till Sverige hade haft en högre generell utbildningsnivå skulle kanske andra sektorer av ekonomin ha växt. Säg att vår invandring i huvudsak hade bestått av indier med en högskoleutbildning inom något IT-relaterat utbildningsfält. Skulle då inte fler arbeta inom IT-sektorn då och skulle inte lönerna för det arbete de utför ligga i nivå med genomsnittslönerna för infödda svenskar?

    Utbildningsnivå och kunskapsnivå hos de som invandrar till Sverige borde påverka vilka ekonomiska sektorer som sysselsätter de invandrade. Det finns ju utländska experter här i Sverige, exempelvis invandrade forskare, professorer och läkare, vars lönenivåer ligger högt över de genomsnittliga lönenivåerna.

    Poden jag lyssnade på via Aftonbladet:

    https://soundcloud.com/pengarpolitik/specialavsnitt-sa-luras-vi-tro-att-det-ar-dyrt-med-invandring

    SvaraRadera
  2. Västsvenska lantmän:
    "Asylvurmarna bör helt enkelt hålla sig till känsloargumenten och flosklerna, för när ekonomi blandas in förlorar de direkt."

    Att tänka kräver koncentration och fokusering, kräver ansträngning och slit. Att gnugga de små grå cellerna gör ont. Tänkandet måste man träna upp.

    Att 'känsla' sig igenom tillvaron är gratis. Känslorna har vi med sig från födseln. Känslorna har vi med oss från apstadiet. Känslorna är ursprungstillståndet.

    I skolan fick man lära sig att memorera, t.ex. stavningsregler, engelska glosor, "pluttifikationstabellen", Hallands älvar (allt för slippa slå upp saker i tid & otid). Man fick även lära att formulera sig, att skriva uppsatser, att argumentera. Man fick även lära sig att till sig själv ställa frågan: Är svaret rimligt? Helt enkelt att 'provtrycka' sina egna slutsatser! Det var stundtals extremt mentalt ansträngande.

    När 68-generationen undan för undan tog över skolan, utbildningsinstitutionerna, i förlängningen hela samhället, så segrade till slut tankelättjan och lämnade därmed "walk over" till det ständiga 'känslandet'. En förkrossande seger.

    Vi har tyvärr, alldeles för länge, haft råd med vansinnet!

    SvaraRadera
  3. "

    Det finns säkert till del en sådan effekt och jag vet inte riktigt hur Ruist och Sanandaji bemöter den kritiken. Spontant tänker jag dock att vilka jobb som skapas i ekonomin inte är helt givna."

    Det är påhitt av Scocco som saknar empirisk belägg. Om invandrare hade ökat svenskar lön hade det dykt upp i de studier som EXAKT undersöker detta.

    Därför finns 0 studier som räknar som Scocco påstår att man ska göra.

    Scocco är en mytoman, han återger inte forskningsläget rätt. Du blir bara lurad av hans svammel på poddcast om vad riktig forskning visar, det hela är manipulation.

    SvaraRadera
  4. Va, är Tino *här* och kommenterar..?!? Kul, men det har väl aldrig hänt tidigare..?

    SvaraRadera
  5. Nu kan lyssna på en längre intervju, bland annat om denna intervju, i Kvartal:

    https://kvartal.se/fredagsintervjun/gst-i-fredagsintervjun-86-joakim-ruist

    SvaraRadera