Liberalens märkligt tomma valkampanj

Morgan Olofsson visar här upp sig
framför sitt drömmål.

Morgan Olofsson är en tidigare chef på SVT, som nu vill komma in i riksdagen för Liberalerna. Hans strategi är inte alldeles unik i dessa dagar, men ändå speciell genom att i stort sett enbart handla om hur hans egen godhet ska bekämpa Sverigedemokraternas ondska.

I februari i år fick Olofsson in en text med rubriken "SD växer – nu måste vi skydda demokratin" på Aftonbladet, där det konkreta förslaget var en särskild författningsdomstol:

"Det är dags för oss verkliga demokrater att inse allvaret i det hot som partiet utgör. Vårt rättsväsende är i många avseenden svagt och vi måste göra mer för att skydda demokratin.
Två förslag är särskilt viktiga och bör införas omgående: stärkt grundlagsskydd och en rättssäker författningsdomstol."

I sig är inte en författningsdomstol någonting märkligt, då flera länder har en sådan, men det lite speciella är att Morgan Olofsson alltså vill instifta en sådan enbart för att ett invandringskritiskt parti ligger högt i opinionen. Lite roligt då var att han i samma text ville motsätta sig det där "vi-och-dom-tänkandet", för att snart skriva:

"Vi demokrater suddar tvärtom ut gränserna mellan människor."

I dag blir det så Expressens tur att agera anslagstavla för Olofssons personvalskampanj, där rubriken blir "En riktig Sverigevän röstar inte på Åkesson". Vi ska inte kryssa honom främst för att han eller partiet skulle vara någonting speciellt, utan för att framtiden är så skrämmande:

"Men det är av dig och ditt parti som demokratin idag utmanas på allvar. Dina förslag är en attack mot den demokratiska frihet som långsamt byggts upp under flera sekel. Och metoderna känns så väl igen från när jag har sett demokratier förtvina förut. Det är i de första slagen tillvägagångssätten såväl går igen. Först ifrågasätts, beskylls och attackeras medier för att stoppa granskningen av makten."

Hur Åkesson utmanar demokratin redovisas inte riktigt, men den sista meningen är intressant, eftersom beskrivningen är direkt felaktig. När vi vanliga människor kritiserar medierna är det i själva verket när de inte granskar makten för medborgarnas räkning, utan granskar medborgarna för maktens räkning. Ett av de tydligare exemplen är förstås när Expressen hängde ut privatpersoner bara för att de hade kommenterat på sidor som dåvarande Avpixlat. 

Här får Morgan Olofsson krama om
Expo:s styrelseledamot Kerstin Brunnberg.

Olofssons framställningar är ofta provocerande i sin förljugenhet:

"Inom område efter område som har kännetecknat vårt land och byggt Sverige starkt vill du ta stora kliv tillbaka mot den avgrund vi liberaler sett till att vi lämnat bakom oss."

Vilken avgrund har ni sett till att vi lämnat? Vi får anta att det i vanlig ordning på något sätt handlar om Tredje riket, vilket gör att Olofssons intryck är att Tyskland antingen besegrades av svenska liberaler, eller att svenska liberaler efter krigsslutet mödosamt såg till att detta rike inte återuppstod. Det mest irriterande med ovanstående passage är förstås att en liberal massinvandringspolitik skulle vara motsatsen till avgrunden, när det i verkligheten är svårt att tänka sig någonting som mer effektivt bryter ned ett starkt land och dess sammanhållning. 

Denne liberals argumentation sker nästan uteslutande med kodord som "frihet" och "öppenhet", och Sveriges utveckling har förstås skett tack vare våra "olikheter". Han vänder sig sedan till Åkesson själv för att förklara vad denne står för, självklart kompletterat med hänvisningen till de där orden i principprogrammet:

"Du vill se ett isolerat stagnerande land med stängda gränser där bara 'riktiga' svenskar är välkomna. I förra veckans utfrågning i Sveriges Radio P1 hävdar du att man måste se den svenska historien som sin egen för att vara svensk. Du och ditt parti inför begreppet 'mänsklig essens' som du hävdar är nedärvd hos varje människa – snarlikt rasbegreppet."

Detta resonemang är så enormt tröttsamt, men vi får väl bemöta det igen. Ett land som bedriver internationell handel och både skickar och tar emot besökare blir inte plötsligt "ett isolerat stagnerande land" för att asylinvandringen stoppas. Gränserna är inte "stängda" så snart man inte maximerar asylinflödet. När Olofsson ska räkna in hur gott vårt land är blir den bristande logiken uppenbar:

"Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi hade tidigt en av världens bäst utbyggda barnomsorger. Idag har vi en av världens främsta förskolor. Sedan länge är Sverige ett av de bästa länderna att bli förälder i med en välutbyggd föräldraförsäkring. Vi har särbeskattning och en abortlagstiftning som grundar sig i kvinnans rätt till sin egen kropp." 

Är då en omfattande muslimsk invandring ett framgångsrecept för att bevara och utveckla välfärd, jämlikhet och "kvinnans rätt till sin egen kropp"? Nej, den är förstås ett påtagligt hot mot alla dessa värden, men liberaler av Olofssons snitt vill helt enkelt stå på alla goda sidor samtidigt, och aldrig ta ansvar för negativa konsekvenser. 

Faktum är att allt som han för fram i själva verket bättre kan användas som argument mot hans linje och hans "öppenhet". Han kommer plötsligt in på EU och motståndet mot medlemskapet, vilket egentligen borde vara av marginellt intresse sett till att SD tydligen för oss till självaste avgrunden. En mening, som ska förklara nyttan av handel med EU, är trots allt värd att lyfta:

"Sverige är ett litet exportberoende land långt uppe i norr."

Absolut, och vi ska fortsätta att exportera, men en viktig fråga är varför detta lilla land längst upp i norra Europa ska utgöra den naturliga destinationen för personer som lämnar andra världsdelar, och varför ett land med 10 miljoner invånare ska dela ut i storleksordningen 100 000 uppehållstillstånd varje år. När han ändå är inne på EU, är det lika bra att löpa linan ut:

"Och med dina invandringspolitiska förslag skulle vi också vara tvungna att lämna FN."

Vi får naturligtvis ingen förklaring till varför, men vi får föreställa oss att Olofsson lite löst tänker på de där "internationella fördragen" som gör att Sverige bara måste ha EU:s största asylinvandring. Att ett stoppat inflöde skulle tvinga oss att lämna FN är förstås en ren lögn. Till och med Nordkorea, vars "frihet" och "öppenhet" man kan ifrågasätta, är medlem, liksom EU-staterna Ungern och Polen. Det verkar, försiktigt sagt, inte som att omfattande asylinvandring är ett krav för medlemskap i FN.

Hela Olofssons kampanj är märklig. Om han får ett mandat bland Liberalernas kanske 20, kommer han att vara den ende garanten för att SD med sina då kanske 80 mandat inte kan avskaffa demokratin och alla mänskliga rättigheter, vilket partiet i hans värld strävar efter. Detta ska han dessutom åstadkomma genom att upprepa "frihet" så många gånger som möjligt. I den senaste kampanjfilmen avslutar han verkligen, efter att ha uppmanat till personkryss, med "Men framför allt, rösta inte på SD". Jag kan inte påminna mig om någon valkampanj som på detta sätt har blivit en folkomröstning om ett enda parti, men det blir ju knappast Liberalerna som går vinnande ur den situationen.