Wikström, Federley och Post förklarar för er

Vi noterade igår att Cecilia Wikström (fp) blivit kränkt över att människor, till och med miljöpartister, ifrågasatt de stora gruppernas manöver för att beröva EU-kritiska gruppen EFDD en ordförandepost och istället ge den till henne själv. Enligt vedertagen praxis, och ett matematiskt system, stod det redan klart att ordföranden för petitionsutskottet skulle gå till erkänt kompetenta Eleanora Evi, från italienska Femstjärnerörelsen, men socialdemokratiska PES, kristdemokratiska EPP och liberala ALDE valde alltså att frångå normalt förfarande och istället placera ALDEs Cecilia Wikström där.

Idag har Wikström fått med sig Fredrick Federley (som genom Centerpartiet också tillhör ALDE) och Soraya Post (som av någon märklig anledning blivit insläppt i PES) i ett inlägg, där de vill förklara att manövern minsann inte alls var en kupp, utan en demokratisk omröstning. Det kan man ju kalla det, men faktum kvarstår att man valt att göra upp på ett helt nytt sätt just därför att en post nu skulle tillfalla en grupp utanför detta etablissemang. Om posten matematiskt skulle ha gått till en liberal eller socialist, skulle denna "demokratiska omröstning" aldrig ha hållits. Deras verkliga motiv avslöjas dock även i detta försvarstal:

"Europaparlamentet rymmer efter det senaste valet allt från uttalade nynazister och fascister till hämningslösa populister och bokstavstroende kommunister. Nu krävs det att de av oss som står för de värden på vilka det Europeiska samarbetet är grundat visar att vi kommer att ta fajten mot populism, rasism och extremism under den kommande mandatperioden.
Mot den bakgrunden har de tre stora grupperna, konservativa, socialdemokrater och liberaler gått samman för att skapa en koalition för att fortsätta reformera och förbättra det Europeiska samarbetet. Även om det finns mycket som skiljer oss åt i olika sakfrågor vill vi vara en aktiv del i att fortsätta bygga ett starkt Europa och ett starkt Sverige."

Exakt, de stora grupperna gick samman för att hålla borta de som inte delar dessas värderingar, här kallade "populister". Att sedan ta med en representant för Feministiskt Initiativ, samtidigt som man ondgör sig över populism, är naturligtvis stort hyckleri, då det är ett parti som saknar både genomtänkta förslag, lösningar och finansiering av sådana. Att alstrets tre författare skulle vara för ett starkt Sverige är en ren lögn.

Isabella Lövin (mp)

Som vanligt tycker dessa personer att det räcker att nämna namnen på våra partier för att förklara hur hemskt det skulle vara att följa spelreglerna:

"Koalitionen av dessa tre grupper har hittills beslutat att ledamöter från den populistiska och främlingsfientliga grupp som kallas EFDD och som bland annat inkluderar Sverigedemokraterna och en representant från franska Nationella Fronten inte ska ges uppdrag att leda parlamentets olika utskott.
[...]
 Det är ett parti som fattat ett medvetet beslut om att organiserat samarbeta med både Sverigedemokraterna och en ledamot från den franska Nationella Fronten."

Det roliga är att Sverigedemokraterna, för att inte tala om Front National, är större än Folkpartiet, Centerpartiet eller Feministiskt Initiativ. Mest arga är de tre på Miljöpartiet, som de antagligen tycker skulle ha struntat i principerna och följt etablissemanget:

"Att detta är personer som Miljöpartiets ledamöter ser som föredömen är närmast absurt.
I riksdagen är det helt annorlunda, där har Miljöpartiet nämligen varit med och blockerat Sverigedemokraterna från att få inflytelserika positioner i riksdagsutskotten. Tack vare detta är det i dag inte någon Sverigedemokrat som sitter som ordförande eller vice ordförande i något av riksdagens utskott."

Om det är någonting som är absurt så är det att slå sig för bröstet för att man blockerar SD i riksdagsutskotten. Det är också fullständigt absurt att SD skulle vara så förfärligt, medan man inte har någon beröringsskräck inför en person som Soraya Post eller ett parti som FI. Avslutningsvis måste man förstås spela ut rasistkortet en sista gång:

"Miljöpartiet vill i stället tvinga denna majoritet att rösta fram populister med svagt stöd som organiserat samarbetar med öppet rasistiska partier. Besynnerligt är bara förnamnet."

Trions inlägg blir dock bara ett i raden som ytterligare visar maktfullkomligheten i EU, efter valet av Schulz och Juncker, och förstås placeringen av Cecilia Wikström. Att hon nu är en av de mest föraktade svenskarna i Bryssel, i konkurrens med partikollegan Malmström, kan nog inga debattinlägg i världen förändra.