Patetiskt utspel om förorterna

För säkerhets skull visar man upp
sig vid Rinkebys torg.

Jag har inget större förtroende för Socialdemokraterna, för att inte tala om Miljöpartiet, men allianspartierna har i dagens läge sannerligen inte mycket att komma med. De vägrar att regera och de vill inte lämna seriösa besked om hur de skulle ta makten efter 2018.

När fyra borgerliga politiker i dag bjuder på en debattartikel i Aftonbladet, får vi ett antal floskler, men desto färre faktiska lösningar. Det faktum att de själva, som liberaler och moderater under Reinfeldt, är högst ansvariga för den nuvarande situationen leder förstås inte heller till någon självkritik. Tonen sätts direkt:

"Stockholm är en pulserande och mångkulturell storstad. Hit söker sig människor för att forma sina liv, möjliggöra sina livschanser och förverkliga sina drömmar. I detta finns en enorm potential, men också sådant som måste förbättras. Trots att Stockholm är Sveriges tillväxtmotor och en av de fem mest växande regionerna i Europa, finns i ytterstaden utanförskap, bidragsberoende, otrygghet och sjunkande skolresultat."

Det beror på att "tillväxtmotor" är ett helt irrelevant begrepp i sammanhanget, och vi har liknande "ytterstäder" på platser som Uppsala, Växjö och Trollhättan. Det finns individer som har potential, men ett asylinflöde av det slag som Sverige har attraherat är framför allt destruktivt. Trots att de alltså vill säga någonting om problematiken, kan de inte låta bli att samtidigt lyfta fram mångkulturen som någonting positivt, dessutom i samma mening som "pulserande". Vi får därefter lära oss:

"För att människor i Stockholm ska kunna förverkliga sina drömmar och leva självständiga liv behövs både kortsiktiga åtgärder och en långsiktig politik. Politiska mål behöver vara skarpa för att ansvar ska kunna utkrävas och förslag måste präglas av långsiktighet."

Blev någon klokare av dessa rader? Det är direkt komiskt att tala om att politiska mål ska vara skarpa, i samma andetag som man levererar den värsta sortens snömos. Vad de fyra undertecknarna vill presentera kallas för ett "framtidskontrakt" som tydligen ska sträcka sig över 30 år. Detta kontrakt har tre områden, och genom att lista dessa försöker man ge sken av konkreta och resoluta åtgärder, men vi får som vanligt ett rent önsketänkande:

"Jobbmålet: Halvera andelen som lever på försörjningsstöd i utsatta stadsdelar till år 2022. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden behöver öka och förutsättningarna för riktiga jobb skapas. För att förverkliga detta vill vi, som ett av flera förslag, ingå en integrationspakt i samverkan med näringslivet, det civila samhället och offentliga verksamheter för att få till stånd företagsetableringar i ytterstaden. Vi vill även förlägga kommunala förvaltningar och statliga myndigheter till stadsdelar i ytterstaden."

Detta är så krystat att man hoppas att de åtminstone skämdes lite när de skickade in texten. En "integrationspakt" ska alltså halvera försörjningsstöden? Resonemanget om att förorterna behöver etableringar har hörts många gånger förut, men jag tycker att det är en märklig tanke. Har man ett ärende till en myndighet får man ofta finna sig i att behöva resa till den plats där den befinner sig. Många människor i glesbygden har bra mycket längre till en myndighet än invånare i Rinkeby och Tensta. Inte heller kan man räkna med att hitta ett arbete i just den stadsdel där man bor.

Den mångkulturella stadsdelen Kronogården
i Trollhättan natten till i dag.

Nästa punkt kan ha en något större effekt, även om fixeringen vid "halvering" är lite komisk:

"Trygghetsmålet: Halvera den upplevda otryggheten i de stadsdelar där otryggheten är störst. Det behövs fler kommunala ordningsvakter och deras befogenheter måste utökas så de kan avlasta polisen lokalt. Trygghetskamerorna behöver bli många fler på otrygga platser. Vi vill inrätta en central stadsövergripande trygghetsjour dit näringsidkare kan vända sig för att få hjälp. Vi vill också skapa fler rättscentra i ytterstaden med polis, åklagare, domstolar och socialtjänst."

Att polis behövs på dessa platser är uppenbart, men varför även åklagare och domstolar måste vara där förblir oklart. Socialtjänsterna finns redan i "ytterstäderna". Egentligen är det fantastiskt att Sverige har gått in för att skapa områden där man måste öka antalet ordningsvakter och sätta upp övervakningskameror. Den tredje delen är kanske den fånigaste:

"Stadsmiljömålet: Öka andelen arbetsplatser och servicefunktioner i stadsdelar som domineras av bostäder. Vi vill tillämpa inkluderande stadsplanering som utformar offentliga miljöer med trygghet i fokus. I Stockholm ska renhållningen vara pålitlig, klottersanering ske inom tjugofyra timmar och belysningen utökas. Det ska inte finnas tomställda lokaler i stadens fastighetsbestånd, utan dessa ska upplåtas till nya hyresgäster för att motverka ödslighet och otrygghet. Upplåtelseformerna för bostäder ska vara blandade och inga stadsdelar tillåtas bli enklaver."

Ingick inte den första meningen redan under den första punkten? Vad är "inkluderande stadsplanering"? Jag vågar påstå att varken pålitlig renhållning, klottersanering eller belysning biter på bidragsberoende eller kriminalitet. Även dessa tankegångar har hörts förut, där problematiken i förorterna anses bero på arkitekturen, trots att den inte verkade skapa samma problem när områdena uppfördes på 1960-talet. Bland avslutningens tomma meningar kan nämnas:

"Hela Stockholm ska jobba, ha bra skolor, vara tryggt och präglas av attraktiva stadsmiljöer."

Jaha, varför har ingen satsat på det tidigare? Denna debattartikel, liksom hundratals andra, visar på ett grundläggande problem i politiken. Partierna attraherar karriärister, och dessa skriver debattartiklar för att positionera sig och föra fram sitt eget namn. Jag tror att de fyra undertecknarna är fullt intelligenta personer, som i verkligheten nog vet var problemet ligger och knappast tror att "framtidskontrakt" och "integrationspakter" är några lösningar. Situationen i de berömda förorterna är ett alldeles förutsägbart resultat av den enorma asylinvandringen. Det ser ut på samma sätt i Storbritannien, Frankrike, Belgien och Nederländerna, oavsett om höger eller vänster har haft makten. Eftersom dessa fyra partier inte ens nu vill stoppa asylinvandringen, ska de inte låtsas bry sig om dess konsekvenser.

En mångkulturell stadsdel i Amsterdam natten till i dag.