Medievänstern jublar över Bokmässans senaste beslut

Efter två år, och en stor mängd gratisreklam, har då Bokmässan i Göteborg beslutat att AlternaMedia och förlagets tidning Nya Tider inte ska få delta 2018. Den högljudda kulturvänstern hade sannolikt hellre sett att beslutet motiverades med högtravande ideologiska principer, men enligt Bokmässans egen förklaring handlar det helt enkelt om att den lilla montern tar uppmärksamhet från evenemanget i helhet, vilket festligt nog är samma kulturvänsters eget fel.

Så snart utestängningen meddelades utbröt jubel bland mediernas vänsterfigurer och ännu en gång hördes samma förljugna resonemang. Eric Rosén, redaktör för tämligen misslyckade Politism, krystade under den lakoniska rubriken "Nya Tider stoppas – ett bra beslut av bokmässan" fram samma nonsens som vi redan hört ett otal gånger:

"Det rör sig om ett privat evenemang där arrangören fritt kan välja att säga ja eller nej utifrån vad de tycker är acceptabelt."

Detta har varit ett vanligt "argument" från denna vänster och förblir ett fullständigt hyckleri. När den privata aktören Bokmässan fattade det egna beslutet att upplåta utrymme för Nya Tider var det tydligen helt oacceptabelt och kulturvänstern krävde att tidningen inte skulle få delta, och då med argumentet att de som privat aktör kunde säga nej, men tydligen inte ja. Det går inte att tolka på ett annat sätt än att dessa vänsterfigurer helt enkelt vill stoppa en röst man ogillar och bland halmstråna har hittat "privat evenemang". Eric Rosén kunde förstås inte heller låta bli att uttrycka sin glädje på Twitter:

Allt är märkligt i ovanstående lilla utrop. Det enda som möjligen har med förnuft att göra är att Bokmässan gjorde en kommersiell bedömning och tror sig få in mer pengar om Nya Tider uteblir. För övrigt var det också pengar som gjorde att man förra året slutligen släppte in förlaget, eftersom man bedömde att ett kontraktsbrott skulle bli för dyrt. För Rosén är frågan förstås inte svår, eftersom det han ogillar ska stoppas, men mer seriösa tänkare ser ett antal principer i detta sammanhang. Roligast är kanske "självförhärligande", där vi anar att han själv möjligen ser sig som kraften bakom beslutet eller förnuftet förkroppsligad. Nåväl, jag svarade honom, och många vänsterfigurers oförmåga att hålla en röd tråd eller argumentera logiskt visade sig återigen:

Eftersom Politism hör till min dagliga läsning hade jag redan gjort det, men jag förtydligar:

Det blir förstås något motsägelsefullt:

Absolut, men vi fick ju just lära oss att en privat aktör får göra som de vill? Att det inte handlar om yttrandefrihet i formell mening kan jag hålla med om, men självklart begränsas röster om den intoleranta vänstern ska sätta agendan. I texten blir argumenten allt märkligare:

"Något de också gör hela tiden. Till exempel släpper de inte in de utställare som inte har råd att köpa plats. De har också sagt nej till exempelvis ”Granskning Sverige” och förlaget Runeskrift, som är kopplat till sajten Avpixlat."

Att den som inte betalar inte kan hyra monter känns något självklart, men vi har redan sett att inget argument eller jämförelse är alltför långsökt. På samma sätt är det tämligen irrelevant vilka andra utställare som av olika skäl inte deltar. Helt kan Rosén förstås inte dölja att det handlar om hans helt egna preferenser:

"Nya Tider är en obehaglig liten tidning med direkta kopplingar till den rasideologiska miljön."

Och Politism är en fånig liten sida, med tvivelaktig kvalitet, få läsare, pengar från fackförbundsmedlemmar och överbetalda redaktörer. Så kan man hålla på, men för min del får både Eric och hans bisittare Margret, vars eventuella insats för mig är oklar, delta på Bokmässan. Av naturliga skäl har jag någorlunda god insikt i Nya Tiders innehåll, och särskilt mycket om raser eller hur de ska bedömas ideologiskt har jag inte sett. Avslutningen blir också märklig:

"Kanske ser vi äntligen en tillnyktrad debatt i frågan."

För att beslutet, inte debatten, faller Rosén i smaken. Samma hållning intar förstås DN Kulturs Björn Wiman, som vid förra årets vrål från kulturvänstern lyckades säga "nazism" och "nazister" hela sju gånger i morgonsoffan.

Björn Wiman när han frossar
i sina favorituttryck.

Inte heller han lyckas dölja att det endast handlar om egna preferenser:

"Några veckor senare skulle teorin prövas igen, på världens största bokmässa i Frankfurt, där närvaron av högerextremistiska förlag ledde till protester, tumult och polisingripanden. En bokmässa behöver inte nödvändigtvis vara en trivsam tebjudning. Men den kan heller inte förvandlas till en tummelplats för våldsbejakande extremister. Då blir den i förlängningen inte intressant för någon."

Jag är övertygad om att ni, kära läsare, direkt ser igenom förljugenheten. Vi noterar att endast "högerextremistiska" nämns, trots att både islamister och kommunister deltagit i många år. Hur en enda liten monter gör mässan till "tummelplats" för "extremister", som dessutom skulle vara våldsbejakande är oklart. En bild kanske kan illustrera verkligheten:

Chefredaktör Vávra Suk

Även de direkta lögnerna känner vi igen, eftersom dessa människor ser Expo som oberoende experter:

"Nya Tider är inte en grupp stollar eller fryntliga populister, utan en tidning med djup förankring i den rasideologiska miljön och med kopplingar till Nordiska motståndsrörelsen."

Nya Tider är inte ett politiskt parti och det är därför svårt att se hur man ens skulle kunna vara populister. Vi talar alltså om en nyhetstidning. De där "kopplingarna" verkar bestå i ett par reportage om NMR, samt något foto där en medarbetare ses äta lunch med en aktivist i samband med ett sådant reportage. Aftonbladet hade ett reportage grundat på "ett år på insidan i NMR", vilket är betydligt mer än Nya Tider kan stoltsera med. En passage blir komisk i sin förljugenhet:

"Nu har Bokmässan äntligen gjort sin egen bedömning. Synd bara att vändningen kom under galgen."

Bedömningen var alltså inte egen när Nya Tider kunde delta, men blir det paradoxalt nog när den följer Wimans linje. Det var ju också just under galgen som de ville att Bokmässan skulle agera, genom bojkotthot och alternativa mässor.

På sätt och vis hade Eric Rosén rätt i sitt påstående att frågan är enkel, om än inte på det sätt han själv tror. En oberoende nyhetstidning som bland annat skriver om negativa konsekvenser av asylinvandring, eller innehåller neutrala reportage om nationalistiska rörelser, förfärar ett kulturetablissemang, vilket så småningom leder till ekonomiska följder för en bokmässa. Bokmässan viker sig, förlaget får inte delta, men kan tacka för den fantastiska marknadsföringen och arbeta vidare med allt högre kvalitet och fler prenumeranter.