"Årets eldsjäl"

I en sedvanligt tramsig artikel listar Nyheter24 ett antal politiker och hur deras år ska sammanfattas. Vi får veta att Stefan Löfven har gjort "årets insats", medan hela fyra negativa omdömen handlar om sverigedemokrater. En person var dock så viktig att man bortsåg från att hon inte är politiker i strikt mening:

"Om det så är i tv-debatter, långa intervjuer eller livesändningar på Facebook så visar Ung i Sveriges Fatameh Khavari att hennes engagemang aldrig sinar. Med sin glöd har hon lyckats påverka politiker, makthavare och hela svenska folket."

Har hon verkligen det? Att hela svenska folket skulle vilja se en amnesti för alla afghanska män kan vi direkt avfärda, men frågan är om den där "glöden" ens har påverkat särskilt många politiker. Förvisso har figurer som Jonas Sjöstedt, Rossana Dinamarca och Gudrun Schyman poserat vid ockupationen av Medborgarplatsen, men de och deras partier hade redan denna inställning.

Tanken att Fatemeh Khavari, i folkmun kallad "chefsigeln", står för ett särskilt fint engagemang är intressant. I själva verket kämpar hon endast för sin egen etnicitet och för att alla ur just den gruppen ska kunna komma till Sverige. När exempelvis Svenskarnas parti gjorde samma sak, sågs det inte alls på detta sätt. Man kan dessutom undra i vilken mån Khavari verkligen bryr sig om huruvida hazarer får stanna eller ej, då hon framför allt verkar söka rampljuset.

Hon hittar gärna också på historier för sakens skull:

Ovanstående anekdot bär inte trovärdighetens prägel. Varför sov han just utanför ett tomt HVB-hem? Hur visste Fatemeh att det var dagen efter att han fyllde 18 år? Sådana frågor ställdes, utan något svar, men mer intressant är hur de vanliga "medmänniskorna" fungerar:

Tråden ifråga är kommentarerna under Fatemehs tweet ovan, varav de flesta helt enkelt ifrågasatte sanningshalten i historien. Varför ska hon fredas från all kritik? Svaret handlar sannolikt om den syn på asylsökande som Lotta, och andra tillskyndare, har. De ser inte Fatemeh som en aktivist, utan som ännu en person att ömka. Det är inte synd om Fatemeh. Hon växte upp med sin familj i Iran, och efter att en äldre broder skickats hit som ankarbarn, och givetvis fått uppehållstillstånd, kunde resten av familjen komma hit som anhöriga. Precis som många andra ur gruppen, har hon lärt sig att manipulera naiva svenskar och det får resultat. Den nisch hon har hittat har rentav fört henne ut i världen, som här, bredvid asylfanatikern Malin Björk (V):

Fatemehs yttranden på sociala medier kan delas upp i två kategorier; de om hur hemskt det är i Afghanistan, där hon sannolikt inte har varit, och de om hur hemskt det är i Sverige:

Ett av de fall där Fatemeh slirade på sanningen har fått en viss spridning på nätet. Journalisten Janne Josefsson gjorde sitt jobb och ifrågasatte ett vanligt påstående:

"Jag måste fråga om det här som du sagt, och även andra säger: Att skulle de här skickas tillbaka så skickas de till döden?
– Säkert till döden, säger Fatemeh Khavari.
Säkert till döden – hur många av dem som har sänts tillbaka har dött?
– Ska jag ge dig statistik?
Ja, eftersom du säger att det är säkert att de kommer att dö.
– Jamen, är döden bara fysisk? Som jag ser det är det inte bara fysiskt, det är psykiskt också.
Så det är inte döden i den bemärkelsen att de dör?
– Alla dör psykiskt. Alla, alla, det spelar ingen roll. Alla dör psykiskt, säger Fatemeh Khavari."

Detta resonemang resulterade i en lite rolig "meme", som Fatemeh säkert uppskattar själv som ett bevis för hennes betydelse: