Den 28 februari släpptes officiellt den första delen av Jean-Marie Le Pens memoarer, som avhandlar åren mellan födelsen 1928 och bildandet av Front National 1972. Jag har förstås beställt den, men en trevlig bieffekt av publiceringen är att han de senaste dagarna varit inbjuden till en mängd olika radio- och tv-studior.
Varje intervjuare har fastnat för sina egna bitar, och denne programledare fokuserar av någon anledning på att Daniel Cohn-Bendit, i dag ledamot i Europaparlamentet för De Gröna, inte nämns i samband med protesterna 1968. Möjligen tycker han att det är spännande för att Le Pen attackerades av denne i Europaparlamentet, vilket ledde till en konfrontation för några år sedan.
Desto mer intressant, ur min synvinkel, är att författaren Renaud Camus och hans begrepp "Det stora utbytet" dyker upp. För något år sedan fick jag Camus att skriva en artikel i Nya Tider, just under rubriken "Folkutbytet och det tragiska fallet Sverige".
Cohn-Bendit har vill jag minnas anklagats för pedofila böjelser. Cohn-Bendit har författat en bok där sexuella kontakter mellan minderåriga och vuxna bör accepteras. Från Wikipedia: "I boken förespråkar han legalisering av sexuella kontakter mellan vuxna och barn, och beskriver sexuella kontakter han själv haft med barn under sin tid som anställd på ett "anti-auktoritärt dagis". Cohn-Bendit bemötte utredningen med att förneka att händelserna han skildrar i boken ägt rum, och menade att syftet var att chocka det "borgerliga samhället".
SvaraRaderaSnyggt sällskap åt miljöpartiet.