Dagens citat: Ulla Andersson (V)

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson funderar kring politik och personlighet. Citatet ovan betyder inte särskilt mycket, och någon kanske undrar varför jag ens lyfter det, men, för att parafrasera ovanstående inlägg, menar jag att det säger en del om hur mången vänstermänniska resonerar.

Observera hur oblygt Ulla Andersson ställer sin egen upprördhet, som gäller fina och viktiga saker, mot andras helt oviktiga och rentav förkastliga tankar. I verkligheten motsätter sig nog en hel del andra människor det som räknas upp, och jag har aldrig sett någon som verkligen varit upprörd över elcyklar.

Tweetens mest intressanta del är förstås slutklämmen, där åsikters roll främst är att skapa sig en positiv självbild. Tanken är inte mer avancerad än att Ulla Andersson är en god person för att hon upprörs av rätt företeelser, vilket följaktligen gör att de flesta övriga på samma sätt är usla människor. Det är egentligen oerhört tragiskt att så mycket av politik och utspel helt verkar skapas med denna utgångspunkt. Detta är också skälet till att vi talar om "godhetsapostlar", eftersom vissa människor endast verkar vilja signalera sin egen godhet, likt Andersson ovan, istället för att göra egna och förbehållslösa analyser.

"Se mig, hylla mig!". Elin Ersson fick stor uppmärksamhet när hon poserade vid en
flygning som skulle föra tillbaka en afghansk man. Att han var dömd för bland annat hustrumisshandel och saknade asylskäl var helt irrelevant, för aktionen handlade
egentligen om Elin Ersson och viktigast var att filma sig själv.

Många av oss är alltför bekanta med detta tankesätts omvända sida, där inte minst en viss hållning i migrationsfrågan omedelbart stämplar en som ondskefull. Inte sällan medföljer andra attribut, som att den ene eller andre invandringskritikern också är dum i huvudet, troligen lever på någon bruksort där tågen slutat gå och firar semester på Ullared. Här ser vi också varför migrationsfrågan är betydligt känsligare än, säg, utbildningsfrågan. Den förstnämnda frågan säger tydligen särskilt mycket "om vilka vi är", vilket också förklarar varför exempelvis artister gärna intar den ena hållningen, men inte kan uttala sig i motsatt riktning.

Ingen tror att Malena Ernman, Henrik Schyffert eller Fiona Fitzpatrick är experter på någon samhällsfråga, men det spelar ingen roll. Det handlar om vilka de själva är, eller snarare vilken bild av den egna personen som leder till framgång. För övrigt rymmer Ulla Anderssons inlägg en hel del hyckleri, då vi i dessa dagar ser hur Ung Vänster i vanlig ordning hatar och på olika sätt försöker sabotera valrörelsen. Som så ofta med dagens vänster uppstår ett särskilt hyckleri, dubbeltänk eller vad man nu vill kalla det, när en person som säger sig vara emot kvinnodiskriminering och för hbtq-personers rättigheter, samtidigt välkomnar islams expansion. Så blir det när allt handlar om hur man vill se sig själv, snarare än hur samhället utvecklas.