Av någon anledning kunde Gustav Fridolin hålla sig kvar som språkrör för Miljöpartiet, medan Åsa Romson fick gå. Han är nu 35 år gammal, men verkar fortfarande ses som det där "underbarnet" som gjorde entré för många år sedan. Lyssnar man dock på honom, och inte fastnar vid att det är fantastiskt att ett barn kan tala så väl, är det undanflykter, slingrande och snömos värdigt vilken politiker som helst.
Han var i morse inbjuden till TV4:s Nyhetsmorgon, för att resonera kring bland annat landsbygdens förutsättningar, men jag tänker här förstås fokusera på de minuter som berörde migration.
Till att börja med är det intressant hur Miljöpartiet fortfarande lyckas ta avstånd från de beslut de själva är med och fattar i regeringskoalitionen. Andra partier skulle utan vidare få ta ansvar för dessa, medan MP istället är offer för att de tvingas till "smärtsamma kompromisser". De är egentligen goda, men hamnar i olycksaliga situationer. En sådan kompromiss var "gymnasielagen", där man istället för öppna gränser åtminstone lyckades klämma in 9 000 afghanska män enligt ett antal märkliga parametrar.
Att "familjeåterförening", alltså anhöriginvandring, skulle vara en grundläggande rättighet är tveksamt. Framför allt är det märkligt att den oftast lyfts som avgörande för asylinvandrarens integration, vilket innebär att varje asylsökande också behöver ytterligare ett antal personer från hemlandet för att ens klara av att befinna sig här.
Sedan är jag mycket skeptisk till hur Fridolin här genomgående talar om att "göra mer", där den enda handlingen värd någonting tydligen är att underlätta för ett asylinflöde. Likt de flesta asylvurmare utgår Fridolin inte från hur det ser ut i världen, och hur man skulle kunna hjälpa till där, utan fokuserar enbart på att människor ska kunna bosätta sig i just Sverige. Rejält ohederligt är det också att i detta sammanhang lyfta fram Ungern, för att det är dessa vänsterliberalers främsta hatobjekt, när Sverige i själva verket "gjorde mer" än något annat EU-land.
Fridolins tankar om en framtida regeringsbildning är spännande och inte så lite arroganta. Hans parti samlar nu runt 5 procent av väljarna, och varken miljöpartister eller socialdemokrater är särskilt nöjda med samarbetet under denna mandatperiod. Dessutom är de i högsta grad ansvariga för de senaste årens enorma inflöde, inklusive den totalt urspårade situationen 2015. Ändå verkar han föreställa sig att Miljöpartiet ska forma asylpolitiken även nästa mandatperiod, genom att han då ska ta tag i alla de där socialdemokraterna som egentligen står på hans sida. Han slingrar sig också lite förljuget när han talar om 2015 som någon sorts extremt undantag, eftersom det blir bra många fler asylsökande om nu MP skulle få fria händer.
Konflikten i Syrien har skapat miljoner flyktingar, både inom landet och i grannländerna, men Fridolin beklagar på fullt allvar att de inte alla har kunnat bosätta sig i Europa. Vi får också veta att han gärna involverar Liberalerna och Centerpartiet i nästa regerings kamp för maximerat inflöde. Som vanligt får vi också begreppet "demokratiska partier", vilket alltså endast utesluter SD, men tydligen inte Vänsterpartiet.
Vi bör nog inte oroa oss alltför mycket för vad Gustav Fridolin säger, då det är mindre sannolikt än någonsin att hans parti kommer att få avgöra detta politiska område. I nuläget är det nog bara FI som ser MP som en attraktiv samarbetspartner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar