tisdag 13 augusti 2019

Flocken, ansvaret och bilden av Sverige





Sydsvenskans bildsättning ovan är rätt rolig. Förutsatt förstås att man inte direkt visste att det handlar om en "vit gärningsman", och att skaran bakom statsminister Erna Solberg aldrig skulle kallas "flock". 

Nu har det här blivit ett par inlägg som på något sätt berör lördagens händelse, men det är å andra sidan inte mitt fel att medier vältrar sig i en förberedelse till terrorbrott i Norge, samtidigt som skjutningar i vårt eget land numera blir notiser. För övrigt sprang en man i går runt på Sydneys gator, knivhögg en kvinna och försökte skada fler, men eftersom han ska ha ropat "Allahu akbar" kommer vi inte se några uppfordrande ledarsidor om den händelsen.

Redan Sydsvenskans inledning är avslöjande:

"En vecka efter masskjutningarna i USA var Norge nära att uppleva sin första massaker efter Anders Behring Breiviks attacker mot det norska regeringskvarteret och det socialdemokratiska ungdomslägret på Utöya."
Ja, det måste ju vara oerhört skönt för er, även om ni lyckats hålla rätt bra liv i just den massakern under de senaste åtta åren. I ledarartikeln kopplas förstås den norske mannen till "den högerextrema och främlingsfientliga svenska nätmiljön", men sedan blir det desto festligare:
"Sverige framställs som ett internationellt varningsexempel i den rörelse som vill sprida bilden att land efter land i väst invaderas av invandrare, skriver New York Times. Och även i det en gång progressiva Sverige tycks många nu acceptera denna bildsättning, menar tidningen: Att invandringen har fört med sig kriminalitet och revor i välfärden. Att den hotar svensk kultur och svenska traditioner."
Ovanstående stycke avslutas med, och håll i er nu:
"Hur har det blivit så?"
Endast för en liberal svensk tidning kan det verka obegripligt. Sydsvenskans ledarredaktion har dock svar på hur i hela friden Sverige kan vara ett varningsexempel, och kan förklara att det beror på "en noga genomförd kampanj, understödd och gödd av bland annat ryska krafter" och förstås på att "desinformation strömmar ut från de främlingsfientliga svenska nätsajter som tycks ha blivit allt mer rumsrena".
Varför vill då Ryssland genomföra denna kampanj? Sydsvenskan vet:
"Den ryska inblandningen passar förstås som handen i handsken i den redan kända gråzonsdoktrin som handlar om att påverka utan militär konflikt. Det är påverkan via proxy: andra får uträtta det man själv vill förmedla och uppnå."
Alltså: Ryska uppgifter om att svensk invandringspolitik är destruktiv påverkar i en sådan grad att man inte behöver anfalla Sverige militärt, medan en faktisk tillströmning av hundratusentals personer från andra kontinenter inte påverkar oss alls. 
Avslutningen riktas till oss alla:
"Men strax bakom ensamvargen finns flocken. Det är allas ansvar att inte vara en del av den."
I klartext betyder det som vanligt att folk ska sluta kritisera stora delar av politik och samhällsutveckling, ty då ingår man i en flock. Till skillnad från personerna bakom Norges statsminister, som inte har någonting med något att göra. Och svenska ledarredaktioner, som aldrig skulle uppvisa ett flockbeteende.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar