Dagens PK-krönika: Stefan Wahlberg

Vi är vid det här laget tämligen vana vid vilka krombukter etablissemangets apostlar tar till för att vara politiskt korrekta. I Dagens Juridik dyker det idag upp en ledarkrönika i samma anda. Under rubriken "Om det handlar om att ta seden dit man kommer så har hon hamnat rätt med sin muslimska sjal". Själva texten är inte mindre absurd.

"Den snart färdiga juristen Nadia Sultana tar upp frågan i en krönika i Dagens Juridik. Här visar hon inte bara upp sin muslimska sjal som är lika prydlig som vilken blus eller slips som helst som sitter på någon av hennes mer traditionellt klädda svenska kolleger. Hon framhåller också att hon är stolt över sin sjal och att den är en del av hennes personlighet och religion."

Problemet är dock att en jurist inte befinner sig i domstolen för att visa upp sin personlighet, och än mindre sin religion. På många arbetsplatser förväntas man bära exempelvis kostym eller uniform, då detta är en del av ens yrkesutövning. Vad denna Nadia visar är istället att religionen kommer först, och den skall dessutom manifesteras med specifik klädsel.

"Så om det handlar om att ta seden dit man kommer – vilket flera personer som har kommenterat krönikan på Dagens Juridik menar – så har Nadia Sultana hamnat rätt med sin muslimska sjal; i toleransens, vidsynthetens och religionsfrihetens land."

Ja, Stefan, självklart tycker du det. Det absolut viktigaste för en god människa i offentligheten verkar idag vara att böja sig framåt för islam. Att sedan ideologin islam inte direkt står för tolerans och vidsynthet skall man inte fundera över.

Slutligen spårar han ur fullständigt i sin iver att omfamna islams roll i Sverige:

"I själva verket handlar nog detta mest om sådant som ska vara ”svenskt” – vad nu det är för någonting i en ständigt föränderlig värld? Lagstiftaren Jimmie Åkesson tillhör ju knappast den svenska urbefolkningen och inte ens det svenskaste av det svenska, våra tre numera giftasvuxna kungabarn, är mer än 25 procent svenska."

Detta har vi också hört förut - det finns ingenting som är svenskt. Utom möjligen då islam, en liten färgklick vi alla kan lära oss något av. Angreppet mot Jimmie Åkesson antar jag syftar på att han har mörkt hår. När det gäller att angripa SD går det plötsligt bra att plocka fram rasbaserade argument.

Vi lever sannerligen i en uppochnervänd värld.