Ungern har blivit lite av ett hatobjekt för liberala skribenter. Det handlar dels om att det "högerextrema" Jobbik blivit tredje största parti, dels om en medielag som innebär att journalister kan bötfällas om de inte skriver opartiskt.
Eric Erfors skriver i Expressen:
"På vägen mot den demokratiska enpartistaten ser Orbán till att använda sig av ett beprövat verktyg: utnämningsmakten. Premiärministern placerar sina förtrogna partivänner på centrala poster i statsförvaltningen. De sitter också i ledningen för den förfärliga mediemyndighet som har inrättats.
Yttrandefrihet råder fortfarande i Ungern. Men journalister jag talar med vittnar om en allt mer utbredd självcensur. "Nu är de i statstelevisionen lika devota mot makten som man var under kommuniståren", konstaterar en ungersk journalist."
Är det någon som inte tycker att detta påminner väldigt mycket om Sverige? Utnämningsmakten har i decennier använts för att ge partivänner jobb som ambassadörer, landshövdingar och generaldirektörer. Är det någon som tror att Mona Sahlin var den mest kompetenta bland en mängd sökanden till Systembolagets styrelse?
Och journalisters självcensur i Sverige behöver vi väl knappt nämna? Det är ju på grund av den strypta och vinklade debatten som våra "djungeltrummor" behövs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar