"Islossning i asylfrågan en seger för EU"

I sista delen av GPs artikelserie "Vi och dom" har turen idag kommit till Cecilia Malmström,
EU-kommissionär med ansvar för bland annat asyl- och migrationsfrågor. Hon skriver ungefär vad kan förvänta sig av en EU-byråkrat med bakgrund i Folkpartiet. Hennes huvudpoäng är att Europa behöver ett gemensamt system för flyktingmottagning, och att ett sådant nu är på väg att formas. Jag tror att Cecilia Malmström är en intelligent person, men hon förfaller ändå till de typiska, svepande formuleringar vi har vant oss vid i det svenska debattklimatet.

"De senaste åren har vi sett regeringar i flera europeiska länder nästintill hållas som gisslan av extrempartier på hemmaplan. Partier som drar sin näring ur rädslan för det okända, ur turbulensen och den sociala misär som följer i den ekonomiska krisens spår."

Med "extrempartier" menar hon förstås partier som är kritiska mot sina länders invandringspolitik. När hon säger att regeringar "hålls som gisslan" av dessa partier skymtar elitens demokratisyn återigen fram. Att en regering kritiseras och måste ta hänsyn till en opposition är helt normalt, och att det finns ett motstånd mot Europas etniska förfall är inte särskilt märkligt.

Att tala om "rädslan för det okända" blir alltmer löjeväckande. Det är ingenting okänt som folket reser sig mot - det är tvärtom en fullständigt naturlig reaktion mot mycket välkända följder av massinvandringen; brottslighet, splittring och islam.

"Som en direkt följd av de främlingsfientliga krafternas inflytande blev EU:s reaktion på den arabiska våren till en början avvisande. Inställningen gentemot dem som just slängt sina tyranner överbord var närmast: ”Visst, det är roligt att ni gör revolution, men kom inte hit.”

Som vanligt anses invandringskritik inte vara någon åsikt eller insikt, utan "krafter" och "strömningar". Hon skulle också kunna lagt till att det är "ekon från 30-talet" och att "stöveltramp åter hörs". Lite till av samma slag får hon dock med:

"Dessa unkna stämningar i Europa är långt ifrån utvädrade."

Där hör ni hur er egen kommissionär ser på er - det ni trodde var era åsikter, är i själva verket bara unkna stämningar som behöver vädras ut.

"Vi står också inför en annan utmaning, och det kanske svåraste argumentet att driva i tider av kris och arbetslöshet: Vårt snart skriande behov av arbetskraftsinvandring. Befolkningsmängden i Europa sjunker samtidigt som allt färre ska försörja allt fler äldre. Många företag i Europa varnar i dag för att de inte hittar kvalificerad arbetskraft, och samtidigt söker sig arbetskraftsmigranter till andra ställen än Europa. Entreprenörer och högutbildade åker oftare till Brasilien, Sydafrika, Kanada, Indonesien eller Kina."

Ja, jag förstår att det kan bli svårt att driva på arbetskraftsinvandring när det råder hög arbetslöshet. Det stämmer att allt färre får försörja allt fler, vilket är en av alla anledningar till att vi inte skall ta emot flyktingar utan relevant kompetens, som direkt blir ytterligare en försörjningsbörda. Som det nu ser ut är det inte märkligt att högutbildade söker sig till ovan nämnda länder, istället för till det döende Europa. Kvar blir då de individer som söker Europas generösa välfärdssystem, den enda dragningskraft vi har kvar.