Peter Kadhammar och SD

Peter Kadhammar är en av Aftonbladets alla krönikörer. Liksom de övriga är han förstås fullständigt PK, men han verkar dessutom ha en fixering vid SD som inte är helt frisk. I många av hans krönikor dyker partiet upp, även när det inte finns någon som helst uppenbar koppling.

Idag skriver han om den nya Palme-filmen, som han tydligen inte är riktigt nöjd med. Mot slutet kommer följande stycke:

"Filmen är välgjord. Boken är välskriven. Ändå lämnar de hos mig en skavande känsla av att de speglar och möjligen förstärker en obehaglig strömning i vår tid, samma strömning som ger Sverigedemokraterna deras framgång:

Saknaden efter folkhemmet, lyckoriket där Sverige var litet och behändigt och samtidigt en moralisk stormakt, ett Sverige där vi alla var vänner och där samtidigt striderna var frejdigare, kanske för att de i grunden inte betydde så mycket."

Att sympatier för Sverigedemokraterna beskrivs som "en obehaglig strömning" kan vi kanske förvänta oss. I det andra stycket råkar han dock omedvetet själv komma något på spåret. Att säga att Sverige för några decennier sedan var ett lyckorike är kanske att ta i, men det var garanterat ett bättre land än det vi är på väg mot. Det framtida Sverige kommer definitivt inte vara ett land där alla är vänner och striderna är frejdiga.

En tidigare krönika handlar egentligen om en man vid namn Arthur Koestler, som bland annat lyckades undvika att bli inkallad till engelska armén under andra världskriget. Mot slutet kan Kadhammar inte hålla sig längre:

"Hans godmodiga humor (och goda omdöme – Koestler var usel med spaden) är en triumf för civilisation och vidsynthet. Jag läser den meningen ibland när jag vill bli på gott humör. Som i morse. Sverigedemokraterna går framåt i senaste opinionsmätningen. Frågan är alltid aktuell. Vilka vill vi vara?"

Ovanstående stycke är relativt obegripligt. Om jag ändå gör ett försök att tolka det - och jag har ju viss erfarenhet av att plöja och försöka förstå PK-skriverier - antar jag att han menar: Vill vi vara goda människor, eller onda sverigedemokrater? I PK-världen är nämligen frågan inte svårare än så.