söndag 24 mars 2013

Lite lättsam söndagsläsning


Som mina flitiga läsare vet, brukar jag utgå från, eller inspireras av om man så vill, händelser eller yttringar i nyhetsflödet. Det gör att jag ibland står inför ett dilemma; är identiska pressmeddelande nummer 24 från Erik Ullenhag, självförhärligande nummer 47 från Jan Helin, eller högerextrema observation nummer 64 från Lisa Bjurwald, värda att kommentera? Kan man svara någonting spirituellt på en totalt meningslös krönika?

Då kan man tycka att jag gör det bekvämt för mig; istället för att klaga på bristande nivå hos motståndarna, borde jag inte istället först vara den som skapar något briljant, och låta motståndarna bemöta det? Nja, tyvärr fungerar det ju inte riktigt så. Oavsett vad jag skriver här, förblir jag alltför obetydlig för att det skulle noteras av Åsa Linderborg eller Oisin Cantwell, än mindre skulle de gå i polemik. Det blir alltså de som får kasta ur sig vad de känner för, och jag som får bemöta det.

Denna lilla inledning bjöd jag på som en ursäkt för ett eventuellt mindre läsvärt inlägg. Låt oss istället se det som lite förströelse så här på söndagseftermiddagen. Jag tänkte nämligen i korthet samla ihop ett antal av dagens poseringar, som egentligen inte förtjänar att lyftas fram överhuvudtaget. De har alla bestämt sig för att på sina egna sätt spinna vidare på två rader från Tobias Billström. Jag hoppas att det kanske åtminstone kan ge något fniss och inte alltför många tårar.


I Metro finner vi ytterligare en krönika av Alexandra Pascalidou. Ja, det handlar om rasism, och ja, det handlar om Grekland. Jag vågar även sätta en slant på att krönikan, som så ofta, utgår från en ren lögn.

"En grekisk journalist frågar en flicka i första klass: ”Hur många pakistanier, romer och albaner har ni i klassen?” ”Inga. Vi har bara barn i klassen” svarar sexåringen snabbt.

Det är fint. Det är till och med så fint att det troligen aldrig hänt. Vad är oddsen för att en klass skolbarn skulle ge de exakta meningarna till en typisk Pascalidou-krönika? Från denna lilla historia går texten sedan förstås vidare till hur det kan komma sig att en högavlönad minister kan ha mindre vett än dessa härliga fördomsfria skolbarn. Det är kanske så här vi ska försöka förstå multikultivurmarna? De föreställer sig kanske på allvar mångkultursexperimentets klimax som en lycklig regnbågsfamilj av sexåringar?


I Expressen är det självaste Leif GW Persson som får stå för Billström-tramset. Han är ju på många sätt en skön figur, och givetvis är hans krönika åtskilliga intellektuella snäpp över Pascalidous, men för att hamna där behöver man ju knappast vara professor. Dock är det tämligen oklart vart han egentligen vill komma med sitt inlägg; det blir lite trött muttrande fram och tillbaka, och någonstans mitt i ett fullständigt magplask, med utvandringen till USA på 1800-talet och, vilket alltid verkar höra till, de fiktiva figurerna Kristina och Karl-Oskar:

"Sökt sig hit av samma orsaker som gjorde att en fjärdedel av Sveriges befolkning valde att utvandra till USA för hundra år sedan. Som våra egna ekonomiska flyktingar, Kristina och Karl-Oskar, vanligtvis rent patrask i sammanhang som detta men samtidigt fredade från alla jämförelser med Sahra och Hassan i den tid där vi nu lever. Skälen till detta är inte alldeles enkla att förstå."








Låt oss då grandiost avsluta med folkbildningsguden Jan Helin, som ju får dra till med vad som helst i sin egen tidning. Till att börja med skriver han vad Billström sade i hans eget huvud, vad Billström borde ha menat, eller vad Helin borde sagt till honom att säga:

"Han menade kanske att visa på att det finns en skuggvärld där människor utan papper utnyttjas hänsynslöst. Så är det. Men det var inte det han sa."

Nej, Jan Helin, det var definitivt inte det han sade. Som jag funderade kring i ett tidigare inlägg finns det lite olika teorier om vad Billström och Reinfeldt egentligen håller på med, men Jan Helins tolkning är det verkligen ingen som kommit i närheten av. Nästa avsnitt tycker jag är märkligt ur vilken vinkel jag än försöker att läsa det:

"Reinfeldt har hittills hållit en spikrak linje i frågan om alla människors lika värde i ett mångkulturellt samhälle. Hans engagemang har både synts och märkts.
Det har varit viktigt för att inte frågor om rasism och alla människors lika värde ska definieras utifrån en höger- vänsterskala. Det har också varit viktigt som tydlig gränsdragning mot de intoleranta politiska strömmar som syns i hela Europa och här hemma lyfter Sverigedemokraterna."


Visst, att Helin bara inte kan låta bli att trycka en fras som "alla människors lika värde i ett mångkulturellt samhälle" vet jag. Men hur har Reinfeldt här hållit en spikrak linje? Nästa mening blir än mer absurd; har någon, anhängare eller motståndare, märkt eller sett ett engagemang? I något?

Det finns naturligtvis många fler bisarra små stycken i Helins text, men låt oss runda av så som Jan Helin själv gör; med en ordentlig hyllning till honom själv:

"Det påminner om genomslaget för Aftonbladets manifestation för mångfalden i kampanjen ”Vi gillar olika” efter valet. Över en halv miljon människor uttryckte sitt stöd för kampanjen på facebook.
Det finns något här som kan bli en lång het sommar."


Det är när man får sådana här perspektiv man till fullo inser Jan Helins storhet. Vi har hört talas om Jesus, Gandhi och Wallenberg...men någon halv miljon tryckningar på Facebook fick de inte!

4 kommentarer:

  1. Det finns starka belägg för att den stora svenska utvandringen till Amerika drevs av lika måtto äventyrslusta och frihetslängtan (ekonomisk såväl som andlig) som nöd. Sverige var nämligen vid denna tid ett relativt välbeställt land. Tino Sanandaji har tagit upp detta i sin kritik av Johan Norberg.

    "I många orter påminner tillståndet om det, som rådde efter Karl XII:s krig, lyckligtvis icke i ekonomiskt avseende, men i fråga om befolkningens åldersklasser. Man ser nästan endast gamla och tidig ungdom. Män och kvinnor i mannaåldern har försvunnit till främmande land... Och dock lida vi här i landet icke av överbefolkning, utan av folkbrist, icke blodöverfyllnad, utan blodfattigdom."

    Citatet är från Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 3 juli 1893.

    SvaraRadera
  2. Nu är det inte säkert att det Pascalidou som fabulerar,utan det kan vara någon av hennes spökskrivare:

    Resumé

    Expressen

    SvaraRadera
  3. hmmm. det blir lägre % av gillande, än vad SD har i väljarstöd. fantastiskt

    SvaraRadera
  4. Vi Gillar Olika blev en flopp, man är fortfarande inte uppe i 19.000 undertecknare, vi pratar alltså ett par promille av befolkningen. Kanske det är dessa undertecknare som är den egentliga PK-maffian, de som hatar, ljuger och talar om hur vi skall tänka...? Bra sida, förresten!

    SvaraRadera