tisdag 13 augusti 2013

"Glastaket otroligt lågt för muslimska kvinnor"


 

The Guardian beskriver idag hur, med deras egen formulering, "fördomar baserade på muslimska kvinnors klädsel och tro skapar extra barriärer för löntagare i Storbritannien". Nu handlar artikeln egentligen inte om diskriminering mot alla muslimska kvinnor, eller ens fördomar, utan om det faktiska bärandet av exempelvis hijab:

Muneera, a 19-year-old art student from London, wants to set up her own business selling her paintings. But she wears a headscarf, and she is concerned that it might be difficult. "I don't know if it'll be a real problem, or if it's all in my head. I want to know how to deal with it if people in the business world act differently towards me because of my scarf." Muneera's friend Nour, meanwhile, wants to be a doctor. "I don't really get career advice at college," she says. "So talking to other Muslim women helps. When I see them doing their own thing and getting on with their careers, it's really motivating."

Självklart blir man mindre attraktiv på arbetsmarknaden om man insisterar på att så starkt markera sin religion, särskilt när det handlar om, i västerländska ögon, den värsta religionen. Jag skulle aldrig anställa någon som bar hijab, men inte heller någon som kom till en anställningsintervju naken, i kycklingdräkt eller med ett tatuerat hakkors i pannan. För det är vad det handlar om. Dessa kvinnor vill alltså ha ett arbete, men viktigast av allt är att ständigt påminna omgivningen om sin ideologi, en ideologi som också ofta medför andra problem på en arbetsplats, till exempel när det gäller umgänge mellan män och kvinnor och handskakningar.

På en arbetsplats finns det helt enkelt en mängd regler man bör anpassa sig till, inte minst när det gäller just klädsel. När jag själv går på anställningsintervju bär jag kostym, även om jag inte gör det i vardagen, eftersom det förväntas av mig. Av samma anledning skakar jag även hand med intervjuaren, alldeles oavsett dennes kön.

Observera att detta inte på något sätt handlar om etnicitet, utan om en besvärlig ideologi och olämpligt beteende. Att det inte handlar om rasism, bekräftas intressant nog indirekt av en av de tillfrågade muslimska kvinnorna:

Others, including second-generation, highly-educated graduates, said job offers only materialised after they removed their hijabs; many felt written off by recruitment companies.

Eftersom dessa kvinnor i vanlig ordning inte vill anpassa sig, blir lösningen att även på detta område skapa ett parallellsamhälle:

Many Muslim women, like Muneera and Nour, are looking elsewhere for career advice. Initiatives like the Muslim Women's Network, which offers training schemes and highlights female role models, and the Urban Muslim Woman Show are proving popular.

En kvinna inom bankväsendet bekräftar ännu en gång att det inte handlar om etnisk diskriminering, men menar att man bör eftersträva "en koncentration av likasinnade muslimska kvinnor på arbetsplatsen" och att det kan vara en fördel att "samla kvinnor som delar samma tro":

Nuna, a 38-year-old banker, says she has never encountered discrimination in her career (she does not wear a headscarf). But she feels it is important for Muslim women to support each other: "What's missing for me is simply having a concentration of like-minded Muslim women in the workplace. So surely it can only be a good thing to bring women who share similar beliefs together."

Vad gör de egentligen här?


9 kommentarer:

  1. Torbjörn/Tobbe13 augusti 2013 18:51

    Hej Tobbe! Khaddafi hade rätt, det behövs inte vapen, det räcker med god muslimsk fertilitet för att ta över världen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr verkar det så...

      /M

      Radera
  2. Tack Tobbe!

    Tidig indoktrinering verkar onekligen leda till dålig självkänsla och oförmåga att tänka utanför boxen (sjalen). Hur faan ska detta kunna vändas?

    /M

    SvaraRadera
  3. Tack Tobbe! Från en från början inte avog man till slöjan på muslimska flickor ock kvinnor,de var ju förtryckta av mannen familjen Islam,men numera ser jag med största avog på de beslöjade!Ävem om jag är till åren,är det trevligt med ett leende från en kvinna, männen törs man inte titta på,men från damerna med slöja,bara blicken rakt fram ett stramt ansikte,som säger till mig du har inget lika värde för mig.

    SvaraRadera
  4. Svaret på frågan är kort och gott: -Tar över

    Såg ett reportage om en kvinnlig läkare i Syrien - med sjal (hijab?), långärmat och hellång kjol. Men hygienen är väl deras minsta problem just nu.. Manliga läkare bar kortärmat!

    SvaraRadera
  5. Men snälla rara. Har f.ö. börjat dyka upp en större mängd städerskor iförda chador på jobbet. Jag tänker att om de får göra det ställningstagandet är det väl fritt fram för mig att gå i Burzum-tischa?

    ./Högerspöket

    SvaraRadera
    Svar
    1. Chador - persiska för "tält" (enl Wikipedia). Då hade Gardell inte så fel ändå :)

      Radera
  6. En psykologisk förklaring till varför unga kvinnor underkastar sig regler som kringskär deras personliga frihet så kraftigt som islam gör vore intressant att se men någon sådan forskning är väl omöjlig att få anslag till. Svaret finns kanske i tidigare forskning kring andra sekter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det (ska) börjas tidigt. Jag tror det är en del av förklaringen...

      http://www.islamguiden.com/ovrigt/barnuppfostran-khutba.html

      Radera