lördag 15 mars 2014

Dagens nazisthistorier


Aftonbladet Kultur...

Aftonbladet Sport...
...och så lite vanlig Aftonbladet
En läsare frågade mig nyligen om jag hade känslan av att fulmedia började bättra sig, det vill säga rapportera nyheter och det på ett rentav neutralt sätt. Jag har snarare känslan av att utvecklingen nu är den omvända. Jag följer en hel del etablerad svensk media och förundras fortfarande över den låga nivån och den enorma mängden rena kampanjer och regelrätta lögner.

Låt oss börja med lite humor. Tydligen har jag fortfarande kvar en hel del naivitet, för när jag såg rubriken "Sanningen om naziattacken" blev jag faktiskt först intresserad, för de där knivskärningarna i Malmö har sannerligen blivit omskrivna, men jag har fortfarande ingen aning om vad som egentligen hänt. Tänk att äntligen få veta sanningen om vad som hände!

Tre sekunder senare insåg jag att jag befann mig på Aftonbladet Kultur, den kommunistiska hatbloggen, som av någon anledning ingår i vad som ska vara en socialdemokratisk skvallertidning. Redan på andra stycket blir det sedan fullständigt uppenbart att vad vi nu än kommer att få serverat, så inte är det sanningen:

"De grävande journalisterna i Researchgruppen..."

Som de flesta vet, är det som kallas Researchgruppen en del av demokraturens alla vänsterorgan, befolkat av dömda våldsverkare, och tillhörande samma kretsar som Robert Aschbergs Piscatus, Expo, AFA och alla de övriga grupperingarna som ska övervaka och förfölja oliktänkande. Det var ju just Researchgruppen som Expressens Thomas Mattsson använde sig av, när han ville kartlägga och leta upp anonyma kommentatorer. Tragikomiken blir slutligen total, när vi ser undertecknarna av "artikeln":

Gustav Ingman
Mathias Wåg
Researchgruppen

Mathias Wåg till höger
Robert Aschberg tillsammans med Jacques
Henri Wallner, som numera förstås är journalist,
men även känd för att ha mördat en person han
ansåg vara "nazist"

Det är möjligt att det som hände i Malmö gick till precis så som det beskrivs i inlägget, men det är inte min poäng. Det fantastiska med Sverige är att vi har rent kriminella organisationer, som på heltid sysslar med att registrera och förfölja oliktänkande. Det mest fantastiska är dock att dessa individer behandlas som auktoriteter och som sådana får hur mycket utrymme de vill, var de vill.

Även Expressen bjuder på en liten nazisthistoria. De kan nämligen avslöja att SD-riksdagsledamoten Stellan Bojerud 2009 hade pratat med nazister på ett forum! Forumet ifråga är Nordisk.nu, som jag själv känner till dåligt, men där Expressen kan berätta:

"Det rasistiska forumet Nordisk.nu är ett populärt tillhåll för personer som rör sig inom vit makt-miljön. Tidskriften Expo har till exempel rapporterat att Anders Behring Breivik var medlem på forumet."

Stycket bjuder på två roliga inslag. Det första är att man skriver "Tidskriften Expo", som vanligt alltså som om det handlar om en högst vetenskaplig, neutral och ansedd publikation. Det andra komiska inslaget är vad denna tidskrift kan rapportera, nämligen att självaste Breivik varit medlem på forumet. Jag gissar att forumet åtminstone har hundratals eller tusentals andra medlemmar och framför allt misstänker jag att Breivik var medlem på en hel del forum. Han kanske till och med läste Expressen emellanåt!

Nu blir ni förstås nyfikna på vad det är för nazism Bojerud har hålllit på med tillsammans med alla nazister. Expressen kan berätta lite:

"Det var en trevlig överraskning att se dig delta i diskussionstråden", skriver Friberg och ber om ursäkt för att en annan medlem på forumet varit otrevlig mot Bojerud.
SD-politikern svarar med att förklara sin politiska strategi.
"Vi svenskar måste vara taktiska. Återta delar av det utrymme vi förlorat. Säkra det. Ta ett steg till. Detta kräver bred uppslutning av Sveriges valmanskår", skriver Bojerud.

En annan nazist heter tydligen Andreas Nilsson och han skriver till Bojerud:

"Jag tänkte bara önska dig välkommen samt inflika att det är utomordentligt roligt att du deltar i forumets debatter och tar bladet från munnen", skriver Andreas Nilsson.

Överhuvudtaget verkar det ha förts mycket civiliserade och harmlösa diskussioner med Bojerud. Hans egna kommentarer till sin medverkan på detta forum låter också fullt rimliga:

"Jag visste inte vad det var för några. När jag fick reda på vad de hade för grunduppfattning upphörde jag."

"2009 hade jag ingen som helst uppfattning om vilka fora som var nazistiska eller rasistiska. Jag visste inte vad det var för några. När jag fick reda på vad de hade för grunduppfattning upphörde jag. Jag är en gammal man och det här med internet och internetsajter var för mig en fullständigt okänd värld."

Att fulmedia kampanjar dagligen mot Sverigedemokraterna är ingen nyhet, men det mest anmärkningsvärda är egentligen vad de själva uppfattar som fantastiska avslöjanden. En riksdagsledamot har för fem år sedan pratat med ett par individer på ett forum som tidningen inte tycker om. Nu när svensken fått reda på det, kan de äntligen börja rösta på Folkpartiet igen.

Min egen uppfattning är att partimedlemmar skall få skriva på vilka fora de vill. Det intressanta är vad de skriver. Uttrycker de kontinuerligt uppfattningar som gravt avviker från partiets, exempelvis nationalsocialistiska idéer, är det ett problem. Vem de pratar med, och var de skriver, är det inte. Stellan Bojerud är knappast nationalsocialist, utan verkar vara en högst respektabel individ och övertygad sverigedemokrat. Själv läser jag både Aftonbladet och Svenska Dagbladet, men har inga funderingar på att gå in i vare sig Socialdemokraterna eller Moderaterna för det.

Låt mig för tydlighetens skull understryka att detta inlägg inte var något försvar av nazism, eller knivattacker, utan handlade om det groteska och infantila mediala klimatet i landet.





11 kommentarer:

  1. Kanske finns här nnågon som kan och vill bidra?

    http://motenmedmanniskor.wordpress.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kom igen nu MMM! Jag låter ditt inlägg passera, men tanken med kommentarsfältet är egentligen att kommentera inlägget, inte promota en egen blogg...Har du inget att säga om själva innehållet?

      Radera
    2. Du har rätt. Syftet är dock inte att promota min blogg (vi har inte så många gemensamma läsare, det är nog bara jag själv...), utan att få till en diskussion om möjligt. Det här är dock inte rätt ställe, du kan ta bort kommentaren om du vill. Sorry!

      Nedan kommer en kommentar på innehållet i ditt blogginlägg, eller närbesläktat i alla fall.

      Radera
  2. Jag fick samma tanke som du när jag läste inlägget om nazism och det som hände i Malmö,denne Mattias Wåg dömnd för flera olagligheter skriver om andras våld?

    SvaraRadera
  3. Min kontakt med Nordisk.nu pågick 24 - 28 september 2009. Jag kände inte till vilka som doldes under nicken Legatus och Aurvandil, men det tycker Expressen & Co att jag skulle ha gjort.

    Ja, jag är ingen nazist. Vore jag det skulle det väl inte kunna döljas till mitt 70:e levnadsår.

    Tack Tobbe för din härliga blogg och särskilt dina rapporter om belgisk, fransk och nederländsk politik. De har särskilt värde för mig, eftersom jag har bott i Frankrike och Nederländerna samt - liksom du - talar franska och holländska.

    Hälsar dig
    Stellan Bojerud

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med risk för att det hela ska upplevas som inbördes beundran osv, vill jag då passa på att tacka dig, för att du under ditt 70e levnadsår kämpar för detta lands framtid, samt läser min lilla blogg förstås. Jag hoppas också att du har många kreativa år framför dig. Glöm inte att min store husgud, Jean-Marie Le Pen, är på sitt 86e år och fortfarande kämpar!

      Radera
    2. Du vet säkert att Jean-Marie Le Pen en tid var löjtnant i Främlingslegionen. Där platsade inga halvportioner in.
      Hälsar

      Stellan

      Radera
    3. Visst vet jag det. Kanske har du sett min hyllning till mannen på hans 85-års-dag - där finns en bild från den tiden. Själv är jag endast värnpliktig fänrik (KB), men hoppas att jag genom mina skriverier ändå kan få lite respekt från en överstelöjtnant... ;-)

      Radera
  4. Jag har ett par funderingar kring ditt förhållningssätt till media som det vore intressant att få dina synpunkter på. Du anser att SD är utsatta för en kampanj från fulmedia, vilket jag i vissa delar kan förstå. Dock i floden av all denna ovälkomna granskning och, i era ögon, obefogade kritik, måste det ju även finnas korn av befogad kritik? Hur säkerställer du att du inte hamnar i fällan att bedriva ett skyttegravskrig där alla kritiker avfärdas som illvilliga idioter? Jag ser vissa liknelser med hur retoriken låter bland vissa invandrare som anser sig utsatta för rasisim, vilket de säkert är i viss mån, och därmed bemöter all form av kritik eller motgångar i livet med denna föklaringsmodell.

    Jag är också nyfiken på ditt förhållningssätt till Hanne Kjöller. Du framhåller ofta hur ensam du är i dina strävanden att avslöja hur oetisk journalistiken är och hur läsaren blir systematiskt vilseledd. Fast Hanne Kjöller har ju samma strävan, och har skrivit en ganska avslöjande bok om det hela. Hur blev ni antagonister?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Självklart finns det saker att kritisera hos SD och var och en har full rätt att kritisera partiets politik. Problemet blir att media som en gemensam kraft verkligen för en kampanj mot partiet, och endast mot det partiet. Du måste hålla med om att SD skildras på ett helt annat sätt än Miljöpartiet?
      Jag tror inte att jag avfärdar alla kritiker som illvilliga och framför allt inte som idioter. Jag riktar in mig på de värsta företeelserna. Men visst, i stort ser jag hela journalistkåren som Sveriges fiender, om man ska hårddra det.

      Jag är lite osäker på Hanne Kjöller. Överhuvudtaget försöker jag inte att utmåla enskilda skribenter som antagonister, utan bemöta varje alster för sig. Men visst, det finns personer, som Anders Lindberg exempelvis, där i princip varje alster är idiotiskt och på så sätt är han väl lite av en antagonist. Jag vill dock starkt betona att jag inte hatar någon av dem eller önskar dem något illa. Jag vill bemöta vad de skriver helt enkelt.

      Radera
    2. Till motenmedmanniskor
      Du skriver gentemot Tobbe så här:
      "Du anser att SD är utsatta för en kampanj från fulmedia, vilket jag i vissa delar kan förstå. Dock i floden av all denna ovälkomna granskning och, i era ögon, obefogade kritik, måste det ju även finnas korn av befogad kritik? Hur säkerställer du att du inte hamnar i fällan att bedriva ett skyttegravskrig där alla kritiker avfärdas som illvilliga idioter?"
      Jag måste säga att jag inte förstår vart du vill komma annat än att positionera dig som lite mera förnuftig och balanserad och mindre paranoid än Tobbe. Och där tycker jag att du misslyckats.
      Å ena sida säger du dig "förstå"..."till vissa delar" att Tobbe anser att SD är utsatt för en kampanj från "fulmedia". Å andra sidan menar du att Tobbe anser denna kritik vara "oberättigad". Men det måste du väl också ha menat att den var eftersom du skriver att du "till vissa delar kan förstå" denna reaktion?
      Sedan påstår du att i det denna flod av "oberättigad" kritik "alltid måste finnas korn av befogad kritik". Det måste det väl inte? Vad tänker du då på?
      Om du läst Tobbe noggrannt så skulle du märka att han är mindre bekymrad över det hat som sköljer över SD och Jimmie Åkesson än över Jimmie Åkessons sätt att bemöta det. Och det är även jag.
      Journalistkåren är ett utdöende släkte vars uppgifter undan för undan tas över av fria bloggar som denna. Journalister behövs nämligen inte längre och deras historia är intimt förknippad med behovet av att samlas kring ett fysiskt tryckeri.
      Bloggarna har också tydligare än några andra visat på journalistkårens intellektuella tillkortakommanden. De tillhör inte samhällets A-lag, inte B-laget heller men kanske C- eller D-laget. Därför behöver man inte gräva ner sig i ett skyttegravskrig gentemot dem. Jag har min egen lösning: jag har slutat läsa dem och upphört med alla prenumerationer. Det räcker gott att Tobbe läser och kommenterar.
      /SB


      Radera