söndag 27 april 2014

Dagens finaste posör




Vi är vana vid att en viss typ av människor lyfts fram av medierna, ofta som krönikörer i etablerad media. De har inga nya budskap, inga argument, men de har en mycket fin värdegrund och människosyn, och dessa är viktiga att få exponerade, dels så att man får behålla sin plats i värmen, dels för att det levererar kramar från de andra i värmen. De skriver gärna om hur mycket värme de känner för romer och hur många fler flyktingar Sverige bör ta emot, men då de själva alltid väljer att undvika mångkulturen, och enbart vill exponera sitt ego, kallar jag dem posörer.

I dagens Sydsvenskan dyker en svårslagen posering upp, i form av en liten krönika, kallad "Anständigheten kräver fler flyktingar". Den är författad av en Andreas Ekström, vars bild ovan inte avslöjar så mycket av hans fina människosyn, men kanske lite mer av hans syn på sig själv. Redan rubriken, tillsammans med bilden, säger oss att invandringsfrågan inte handlar om ekonomi, samhälle eller framtid, utan helt om vem som är god och vem som inte är det. Andreas Ekström är god och anständig och kräver därför fler flyktingar till Sverige.

"Mänskligheten ska inte låta sig hindras av att något verkar svårt. Vissa saker ska vi göra ändå.
Jag älskar ordet anständighet.
Det är motvalls, krävande, antipopulistiskt och uppfordrande."

Visst är det bra att försöka besegra utmaningar, men frågan är om det är en framgångsrik strategi för en stat att försöka ackumulera så många utmaningar som möjligt, som man sedan bevisligen inte kan besegra. Ekström menar att det inte ska stå i vägen:

"Men ska man verkligen fokusera på problem? En del personer som inte gillar flyktingar brukar ju göra precis så, och sedan använda dessa problem som en hävstång. Ni känner igen modellen:
Titta, vi har inga bostäder! Alltså kan vi inte ta emot några flyktingar.
Titta, det är svårt med integrationen! Alltså kan vi inte ta emot några flyktingar."

Själv skulle jag nog säga att brist på bostäder och havererande integration är ganska tunga skäl att begränsa invandringen. Som vanligt insisterar Ekström på att diskutera denna ödesfråga på lägsta möjliga nivå, och fortsätter följaktligen:

"Vill ni höra fler saker som är svåra?
Att bota cancer.
Att uppfostra barn.
Att bygga en bro.
Att flyga.
Att gå upp på Mount Everest.
Att älska någon utan förbehåll."

Jämförelserna är förstås extremt barnsliga, men låt oss ändå använda ett par av exemplen. Med Sveriges nuvarande invandringspolitik blir integrationen inte som att försöka bota cancer, utan som att försöka bota cancer, medan man samtidigt försöker ge så många människor som möjligt sjukdomen. Eller att vid problem med uppfostran av sina barn, skaffa tio till. Och så vidare.

Ekström ska dock ha en eloge för att han inte, likt många andra, låtsas som att massinvandringen är ett lönsamt projekt, även om han använder kostnaden för att ytterligare exponera sin storsinthet:

"Vi kan bli konkreta om ni vill: Jag kan tänka mig färre rondeller. Jag kan tänka mig att vänta en vecka till på mitt återbesök till sjukhuset. Jag kan tänka mig att låta gatstenarna här och där förbli lite ojämna, att snöröjningen blir lite sämre, att vi släcker gatlyktorna lite tidigare på morgonen och massor av andra saker – om det betyder att några av de mest utsatta människorna i världen får det lite mindre jävligt."

Låt oss anta att denne synbarligen välmående man menar allvar med att han accepterar att allt ska bli sämre, även för honom själv. Hur långt är han beredd att gå och hur mycket vill han offra? Om den nuvarande massinvandringen fortsätter i ett par decennier, kommer samhällsförsämringarna nämligen inte att begränsas till ojämna gatstenar och gör det inte ens idag. Kommer han att acceptera dagliga skottlossningar i sin stad? Att hans barn går i klasser där majoriteten inte talar svenska och undervisningen följaktligen är usel? Att han själv eller anhöriga blir rånade? Att även hans eget område förvandlas till ett utanförskapsområde och hans villa blir värdelös?

Problemet är inte att enskilda krönikörer skriver dessa alster för att posera, få en lön och en plats i värmen. Det stora problemet är att hela det offentliga samtalet kring invandringspolitiken ser ut så här. Alla vill tala om sin egen värdegrund och fina människosyn, men alltför få bjuder på riktiga argument, analyser eller visioner för framtiden. Därför kan vansinnet fortsätta, år efter år, medan debatten aldrig mognar förbi vem som är god och vem som är ond.




11 kommentarer:

  1. Jag brukar roa mig med att kolla var dessa godhetsapostlar och mångfaldsivrare själva bor. Om det exempelvis handlar om en journalist på någon Stockholmstidning så kan man nästan ge sig katten på att vederbörande bor på Söder.

    Andreas Ekström bör vara samma person som bor mitt i Lunds centrum, där en bra trerumslägenhet på säg 80 kvm kostar 2.5 - 3 miljoner. Och ja: en hastig titt på namnen i samma uppgång och uppgångarna bredvid visar att det pursvenska inslaget är mycket stort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även jag brukar kolla var resp journalist har sin "dygnsvila".
      Något som vanligen utspelas i ett etniskt helt rent område, dvs enbart fyllt med etniska svenskar..
      Lite OT, men någon gjorde en undersökning på "boendesituationen" på 2-300 av mer kända journalister med karta och allt.
      Någon som vet var denna kan återfinnas? Resuiltatet presenterades på en svenskvänlig sida.

      Radera
    2. Affes statistikblog:

      http://affes.wordpress.com/2013/10/29/hur-mangkulturellt-bor-de-toleranta/

      Radera
  2. Jonas Sundström27 april 2014 kl. 19:53

    För dem som sitter på makten så är de olösbara problemen utmärkta politiska verktyg. De är en outsinlig källa att ösa ur för den som vill driva politik och sätta sig själv och sin politik i centrum. Som Ullenhag och hans pärlband av misslyckade reformer.

    Det är därför som euro-ziganism har så stor dragningskraft på liberaler, jämlikhet/rättvisa sådan dragningskraft på socialister och global uppvärmning motsvarande effekt på de gröna.

    Sisyfos som pyramidspel.

    SvaraRadera
  3. Denne godhjärtade man vill tydligen inte att anständigheten skall omfatta den egna bostadssituationen.

    Ett liknande sök som Anonym27 april 2014 19:24 också gjort ger vid handen att Bankgatan i Lund är tämligen förskonad från anständighet.

    Jag har en word-fil med godhjärtade journalister och politiker som uttalat sig i hårda ordalag om SD eller brinner för mångkultur. Filen är nu 40 sidor och innehåller ca:170-180 namn. Det är gräddan av svensk godhet som paradoxalt nog bor extremt etniskt rent.

    Det hela startade (ca: 2 år sedan) med att jag var nyfiken på var och hur Maria Sveland bodde. Sedan har det nästan blivit ett projekt Behöver jag påpeka att slutsatsen hittills är att hyckleriet i Sverige förkrossande uppenbart.

    OBS! All min info finns tillgänglig för vem som helst att hitta och sammanställa på sidor som ratsit, google maps, wikipedia m.m. Det är alltså inga hemligheter.

    SvaraRadera
  4. En liten uppdatering!

    Listan kompletterades med ännu ett namn i kväll. Andreas Ekström fick följe av den tolerante och godhjärtade Fredric Karén på Svd. I Saltsjöö-Boo lyser precis som på Bankgatan ”anständigheten” med sin frånvaro :-)

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/intolerans-leder-inte-till-tillvaxt_3502206.svd

    SvaraRadera
  5. Denna fina och omtänksamma människa kunde ju bjuda in sig själv på fika hos Margit...
    http://www.svt.se/nyheter/val2014/hon-maste-klara-sig-pa-under-8-000-i-manaden
    ...eller besöka alla de som inte har råd med tandläkarbesök, alla de som förtvivlat söker jobb men hamnar allt längre från arbetsmarknaden, eller varför helt enkelt inte göra ett besök hos någon av alla familjer som lever under gränsen för den nyfattigdom vänstern talar om.

    SvaraRadera
  6. När man läser stycket:
    "Vi kan bli konkreta om ni vill: Jag kan tänka mig färre rondeller. Jag kan tänka mig att vänta en vecka till på mitt återbesök till sjukhuset. Jag kan tänka mig att låta gatstenarna här och där förbli lite ojämna, att snöröjningen blir lite sämre, att vi släcker gatlyktorna lite tidigare på morgonen och massor av andra saker – om det betyder att några av de mest utsatta människorna i världen får det lite mindre jävligt."

    Är detta ett erkännande av att flykting/invandring slukar mer pengar från vår välfärd.
    Frågan är hur länge vi kan hålla på med detta innan gemenen man börjar se.
    Frågan "Hur mycket invandring tål Sverige?" blir mer och mer relevant.
    Andreas Ekström väcker i varje fall frågan.
    /Vicke Brant

    SvaraRadera
  7. Ring till dessa "posörer". Säg att du representerar en grupp som hjälper gömda flyktingar. Säg att du uppskattar dennes åsikter och nu undrar du om han/hon har möjlighet att ta emot en person som behöver skydd tills utvisningen omprövas. Jag tror det blir NOLL som säger ja.

    SvaraRadera
  8. Jag märker att han pratar om flyktingar - inte invandrare - som många i det goda laget gör. Han tycker att Lund kan ta emot 500 st. Storstilat! 2013 fick 9833 flyktingar asyl i Sverige, konventions- plus kvotflyktingar. Fem procent av dem kan han tänka sig i Lund. Vilken uppoffring!

    SvaraRadera
  9. Andreas Ekström har redan betalat ett högt pris.
    Det består dock inte av färre rondeller eller sämre snöröjning utan att offentligt ha avslöjat sitt intellektuella haveri.

    SvaraRadera