fredag 20 juni 2014

Lite morgondebatt om rasism...




Idag är det som bekant midsommar, vilket innebär att våra etablerade medier är ännu lite tröttare än vanligt. TV4s morgonprogram ville dock göra en seriös insats mitt i flamset och samlade till ett par minuters samtal om rasismen, som tydligen ökar i vanlig ordning. Festligt nog valde man till och med att kalla det för en "debatt".

Till att börja med är naturligtvis Alexandra Pascalidou inbjuden, eftersom mediemänniskor har dålig fantasi och ser till att hålla sina vänner om ryggen. Nästa gäst, inte heller alldeles oväntad, är Aftonbladets "samhällschef" Hanna Olsson, vars hela uppenbarelse vittnar om hennes önskan att få tillhöra Södermalm med själ och hjärta. Slutligen kommer då mediefiguren och moderaten Claes de Faire. Ni kan själva föreställa er hur intensiv debatten kommer att bli, med olika perspektiv och intressanta infallsvinklar.




Mest patetisk torde Claes de Faire vara, och det är inte illa i denna skara. Till att börja med mäter han ökande rasism i hur många som stödjer Sverigedemokraterna, men den kopplingen börjar vi å andra sidan vänja oss vid nu. Än mer löjeväckande är att han alltså sitter på sitt Östermalm och förskräckt noterar att till och med där har partiet fått röster! Här betalar han dyrt för att slippa både mångfald och mindre bemedlade svenskar och så är lik förbannat inte alla moderater ens i hans eget område. 

Det är också märkligt att panelen inte upplever att det finns någon bred uppslutning i samhället mot rasism och sverigedemokrater, som de uppenbarligen ser som exakt samma sak. Hanna Olsson anser alltså på fullt allvar att det förekommer "löjligt lite" av liknande kampanjer.

Själva klimax i Claes de Faires förnedring måste bli när han presenterar någonting alldeles nytt han har upptäckt, nämligen vardagsrasism och människor som inleder varje mening med "Jag är inte rasist, men...". Han måste i så fall vara den enda människa som inte hört den frasen som en hånfull beskrivning av invandringskritiker, åtminstone de senaste 15 åren. Det finns ju till och med en tafatt hemsida mot SD som kallar sig just så. 

Låt oss nu bara invänta den första traditionella krönikan som måste berätta att midsommar, likt alla andra högtider, egentligen kommer utifrån.




4 kommentarer:

  1. Islamofilin är mer utbredd än islamofobin.

    SvaraRadera
  2. Är en politik som begränsar massinvandring på grund av hög arbetslöshet och fattigdom på landet, rasism? Ni får ge er! Använd lexikon!!!

    SvaraRadera
  3. Intressant notering:"... mer löjeväckande är att han alltså sitter på sitt Östermalm och förskräckt noterar att till och med där har partiet fått röster!" I Stockholm har SD betydligt mindre stöd än övriga landet. Där fick de i EU-valet 2014 6,64% och i stadsdelen Norrmalm-Östermalm-Gamla Stan fick SD 4,73 % (i EU-valet 2014) av rösterna. Lite mindre än genomsnittet, och detta i en stadsdel med mer bemedlade personer. Positiv trend tycker jag. Men Stockholm har antagligen svårt att vakna eftersom pk-hysterin har näste i staden och att det går att köpa sig loss från mångkulturen - fortfarande. Fast nog är det svårt och dyrt att få tag i bostad.

    // Magne

    SvaraRadera
  4. Det är ingen islamofobi, motståndet är grundad i verkligheten. Islam är en erövrarreligion, det har historien visat. Muhammed var krigare och strax efter hans död vidtog den arabiska erövringen av hela mellanöstern, Nordafrika och större delen av Spanien vilka arabiserades. Kalifatet härskade i 600 år och krossades av den mongolska invasionen. Muslimernas expansion västerut/norrut stoppades av Karl Martell i slaget vid Poitiers 732. Sedan var det ett uppehåll fram till 1300-talet då osmanerna började erövra mellanöstern och Östeuropa vars välde krossades under WW1.
    Idag behöver muslimerna inte ta till svärdet, de kan invadera Västeuropa och genom sitt antal och stora barnafödande (Arafat sa engång att livmodern var deras bästa vapen) och få makt genom våra demokratisaka system.
    Ina Höst

    SvaraRadera