tisdag 7 oktober 2014

Den förljugna eftervalsdebatten




Efter att ha bedrivit exempellösa kampanjer mot Sverigedemokraterna under veckorna som ledde fram till valet, fick medierna dagen efter se facit på denna ansträngning. Det kom att visa sig att väljarna hade gjort alldeles egna val, utan att bry sig nämnvärt om smutskastning och uppmaningar från den mediala eliten. Inom etablissemanget var förvåningen och upprördheten stor, då de kände att de verkligen hade gjort allt för att upplysa och tillrättavisa allmogen. Eftersom dessa journalister dessutom endast umgås med likasinnade och utvecklar en blindhet inför vad som sker utanför redaktioner och Stockholms innerstad, upplevde de en ”vänstervåg” och förväntade sig en stor framgång för Feministiskt Initiativ. På samma sätt kunde stora framgångar för Sverigedemokraterna nästan uteslutas, då man inte kände någon som sade sig stödja partiet.

När valnatten sedan visade att SD mer än fördubblat sitt stöd, skulle de oförstående och förfärade analyserna ta vid. Varför röstade människor på detta parti? Vad hade medierna gjort för fel? Dessa analyser blev desto mer verklighetsfrånvända, då mediemänniskorna nöjde sig med att fundera själva och diskutera med varandra. Man skulle ha kunnat tala med sverigedemokratiska väljare, eller följa alternativa nyhetssidor på nätet, men detta uppfattades sannolikt som ovärdigt och man hade som vanligt större tilltro till den egna kretsen. Resultatet av dessa grubblerier blev därefter, särskilt då det var oerhört viktigt att inte beröra den förbjudna frågan.

Politiker och debattörer ur vänstern bjuder på den närmast obligatoriska förklaringen att SDs väljare är drabbade av Alliansens politik, som har skapat ekonomiska klyftor som gör dessa utslagna människor på landsbygden bittra och på jakt efter syndabockar. Om dessa väljare vore lite intelligentare och lite mer insiktsfulla, som debattörerna själva, skulle de istället hitta till just vänstern. Därmed säger man att SD-väljaren inte vet vad denne röstar på, till skillnad från de som söker sig till andra partier efter genomtänkta val och logiska analyser. I verkligheten är det troligare att den väljare som vill ha vänsterpolitik kombinerat med massinvandring, redan har hittat till V eller MP. Att det sedan faktiskt är omöjligt att kombinera en välfärdsstat med en stor flykting- och anhöriginvandring är någonting som vänstern bör fundera över. Dessutom kommer en stor del av SDs nya väljare från Moderaterna, som knappast är besvikna över Alliansens brist på vänsterpolitik.

En annan förklaringsmodell kretsar kring förhållandet mellan stad och landsbygd. Återigen utmålas sverigedemokraten som den arbetslöse unge mannen från den döende bruksorten som, till skillnad från storstadens upplysta elit, har lämnats bakom av utvecklingen och inte förmår ta till sig den nya och spännande mångkulturen. Man lyckas då bortse från att partiet får röster i alla kommuner och faktiskt har fördubblat sitt stöd även i Stockholms kommun.

En tredje variant riktar in sig på den så kallade trianguleringen, där Moderaterna och Socialdemokraterna ligger för nära varandra, så att folk inte ser skillnad på dem, varför de väljer att rösta på ett parti som sticker ut.

Det finns ytterligare ett par ständigt återkommande förklaringar till SDs framgångar, men det intressanta är att ingen av dem berör Sveriges invandring, det faktum att alla övriga partier står bakom denna extrema politik, eller att den sverigedemokratiske väljaren kanske helt enkelt tycker att partiets program är det mest tilltalande valet. I de undantagsfall politiker eller debattörer vågar närma sig frågan, väljer man att tala om att vi måste förbättra integrationen. Nivån på invandringen förblir ett förbjudet område.  Tanken är att om bara denna integration på ett magiskt sätt kunde fungera, så skulle invandringen bli icke-fråga. Problemet är att allt fler svenskar inser att det finns ett direkt samband mellan invandringsvolym och integration, och att inga åtgärder i världen kan hantera Sveriges nuvarande inflöde.

Detta famlande efter förklaringar håller i sig, och så sent som idag bjöd Göteborgs-Postens evigt oförstående och politiskt korrekte Gert Gelotte på ännu ett alster i serien, denna gång på temat att det handlar om integration. Förra gången han var i farten på detta tema lyfte han upp det gamla glesbygdsargumentet, där syrierna och somalierna skulle få avfolkningsbygderna att blomstra, samtidigt som SD-väljare på dessa orter skulle inse sitt snedsteg när de själva fick se ljuset.




Under den något komiska rubriken "Integrationen kan bli bättre", skriver Gelotte exakt enligt det mönster jag beskriver ovan:

"En rimlig slutsats av valresultatet att många väljare är oroliga för en dåligt fungerande integration
Många pannor har efter valet lagts i djupa veck inför frågan vad som fick 12,9 procent av väljarna att rösta på Sverigedemokraterna. Ett parti med djupa och väl synliga rötter ner till svensk nynazism och med ledande företrädare som uttrycker sig grovt rasistiskt på nätet eller bär armbindel med hakkors när de tror att ingen kommer på dem."

Att journalister fortfarande sitter med djupa veck i pannan är inte samma sak som att Sverigedemokraternas framgångar är obegripliga. Det är inte heller en rimlig slutsats, utan snarare en feg bortförklaring, att oron enbart handlar om integration och skulle falla bort när de magiska integrationsåtgärderna väl kom på plats. Så länge som volymerna på inflödet förblir fullständigt groteska, kommer naturligtvis allt fler svenskar ifrågasätta just rimligheten i den förda politiken.

Gelotte lyfter sedan upp ett par exempel på väljare, som troligen inte är särskilt representativa, men som platsar väl i mediebilden:

"Väljarnas logik är inte alltid alldeles glasklar. En ung man, intervjuad i GP, röstade på Sverigedemokraterna därför att han tycker illa om stockholmare. En äldre kvinna, intervjuad i tv, var upprörd över avfolkningens följder och ville därför slippa invandrare."

Som vi förstår är formuleringarna ovan Gelottes egna, och inte något som en väljare har sagt. De flesta sverigedemokraters logik är långt klarare än dessa journalisters.

"Samtidigt är en rimlig slutsats av valresultatet att många väljare är oroliga för en dåligt fungerande integration. De väljarna måste få ett bättre alternativ än Sverigedemokraternas stängda gränser."

Jag vågar påstå att det inte finns något alternativ till ett stoppat inflöde, vilket fortfarande inte heller betyder "stängda gränser". Gelotte skulle själv kunna pröva att åka till Finland eller Danmark, eller vilket annat EU-land som helst, för att se om gränsen går att passera eller inte. Förutom förändringar i anställningsvillkor och "ekonomiska frizoner" för invandrare, sätter han sitt hopp till spridning av massan genom olika tvångsåtgärder:

"Sprid ut asylmottagandet rättvist över Sveriges kommuner – om nödvändigt med lagtvång."

"Tillåt inte bidragsberoende asylsökande att bo var som helst under introduktionstiden. Ingen tjänar på att hela stadsdelar förvandlas till ghetton."

Till att börja med är alltså Migrationsverkets prognos för antal asylsökande i år 80 000 personer, en siffra som blir 92 000 om nuvarande takt står sig året ut. Det motsvarar över 300 personer till varje kommun, varje år, om dessa spreds jämnt. Det är också svårt att se hur stödet för Sverigedemokraterna skulle minska i en kommun om den tvingades till denna inflyttning. Slutligen är det tveksamt om Gert Gelotte själv skulle bo kvar i sitt isolat i Eriksberg i Göteborg, om det fick en rejäl dos mångfald.

Det mest patetiska med dessa krönikörers insatser är att jag själv skulle kunna skriva deras alster vilken dag som helst. Om Jan Helin, Thomas Matssson eller Peter Hjörne skulle be mig att förklara SDs framgångar, givetvis enligt mediernas normer, behöver jag bara fråga vilken linje vi ska gå på idag; desillusionerade utslagna människor på gamla bruksorter, att de större partierna inte är tillräckligt olika, eller varför inte någonting om hur rasismen breder ut sig i samhället? Nåväl, dessa herrar har ännu inte hört av sig, så jag fortsätter istället att här skriva sanningen.






18 kommentarer:

  1. Social konstruktion7 oktober 2014 kl. 11:29

    Till skillnad från de flesta analytiker anser jag att MSM:s och Gramscivänsterns propaganda har varit extremt framgångsrik. Sverigedemokraterna fick inte mer än ca 13 % i valet vilket är avsevärt lägre än det hade blivit i en normalt fungerande demokrati. SD:s potential torde ligga någonstans mellan 20 - 35%, detta med hänsyn till att 1,5 - 2 milj väljare med invandrarbakgrund till 90% röstar vänster.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst kan det finnas en sådan effekt, men den lär i så fall inte hålla i evighet. Mediernas kampanjer var så överdrivna och infantila att det inte borde fungera en gång till. Samtidigt borde allt fler hitta till alternativa nyhetskällor på nätet.

      Radera
    2. Samma tanke här. Nu har de dock bränt smutskastningskortet i denna valrörelse och det blir obrukbart i näsa, speciellt som verkligheten blir allt svårare att dölja och folk i ilska när blåsningen går upp för dem kommer att öka sina röster på SD och även SvP och eventuella nya svenskvänliga partier lavinartat i nästa val.

      Radera
    3. Jag upplevde mobiliseringen som mer skräckinjagande 2010 än 2014. Det här valet så gjorde media sitt yttersta, det är sant. Men valet innan hade hela samhället mobiliserats mot SD. Till och med hembygdsförbundet politiserades, för att inte tala om facket, kommunerna, kyrkan, hjälporganisationerna, idrottsrörelsen, föreningslivet, ja, allt och alla. Det här valet kändes deras engagemang mer pliktskyldigt. Och media var gällare och mer hysteriska. Det var ju inte så att det publicerades någon ny lista med toppidrottsmän som skämde ut sig det här valet?
      /martin

      PS, här är listan igen på de förbannade översittarna.
      Peter Forsberg, Börje Salming, Markus Näslund, Carolina Klüft, Pontus Wernbloom, fotbollslandslaget, Staffan Olsson, Pär Mårts, Björn Ferry, Challe Berglund, Heidi Andersson, Helena Ekholm, Anette Norberg, Eva Lund, Cathrine Lindahl, Anna Svärd, Stefan Lund, Gustav Larsson, Jonas Claesson, Per Svartvadet, Niklas Sundström, Mattias Timander, Andreas Johansson, Jimmie Ölvestad, Christoffer Edlund, Stefan Schwarz, Jörgen Kruth

      Radera
  2. Medierna tycks helt ha kört fast i sin blinda tro på att det bara är flykting-
    och integrationsfiaskot som drar röster till SD. Det finns en mängd andra
    frågor som är minst lika viktiga för SD:s framgång:

    1/ Sjuklöverns totala brist på en vettig EU-politik!
    2/ Sjuklöverns genomruttna kriminalpolitik!
    3/ Sjuklöverns ovilja att ta itu med korruptionen!
    4/ Ett polis- och rättsväsende i djupt förfall!
    5/ En skola som alltmer liknar U-ländernas!
    6/ Förorter som förvandlas till kriminella flyktingghetton!
    7/ PK-medias uppenbara brist på logik och sunt förnuft!

    Till detta kan läggas PK-medias lögner, som totalt kolliderar med den verk-
    lighet som en normalbegåvad väljare ser varje dag. För övrigt, så struntar
    jag, och många med mig, totalt i Gert Gelottes skriverier, och jag skulle in-
    te fälla en tår om GP och Stampen gick i graven.

    SvaraRadera
  3. Vi har fortfarande en prenumeration på GP i min familj, eftersom hustrun gärna vill ha något att bläddra i på morgonfikat innan hon går till jobbet. Jag har dock inte ens bläddrat eller läst i den på 15 år. Så fort jag ser den på bordet (efter att hustrun läst den) så åker den i papperskorgen. Skulle aldrig få för mig att läsa någon artikel om någonting i GP. Jag mår faktiskt fysiskt illa av den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ni matar alltså de vedervärdiga? March iväg att teckna en prenumeration på Nya Tider som kompensation!

      Radera
    2. Frugan vill ha tidning till morgonfikat sedan blir DN tidigare Na omgående braständare, vägrar själv läsa dessa alster.
      Under mitt yrkesverksamma liv inom gammelmedia var jag beroende, i dag tål jag inte dessa trycksaker, detta inbegriper även Public service, sistnämnda är ju svårt att tända kaminen med.
      Jag ser detsamma som Sandelin och Arnstberg i dag skriver på sin blogg "Mörkläggning" - I Sverige finns det inga......

      Radera
  4. Tycker att de asylsökande ska spridas, bland annat till Eriksberg i Göteborg, ett område som hade gjort de sydafrikanska apartheidanhängarna gröna av avund.

    SvaraRadera
  5. Instämmer i att kampanjen mot SD rimligen varit framgångsrik. Vad skulle det inte vara värt för ett politiskt parti att se sin motståndare smutskastas systematiskt av media och samhällsorganisationer, inklusive näringsliv och public service.

    Om SD hade behandlats lika jämfört med andra partier, om SD:s ståndpunkter i t ex invandrarfrågan hade varit legitima och helt ok i varje debatt, om skolan, kyrkan, facket, brandmännen etc hade varit partipolitiskt så neutrala som man har rätt att förvänta sig - hur hade SD:s valresultat sett ut då. Min gissning är också att det hade varit ungefär dubbelt upp.

    Men jag tror också att effekten är tillfällig. Å andra sidan har den politiska arenan smutsats ner för alltid, när man nu har visat att den partipolitiska neutralitet som tidigare var självklar i många sammanhang inte längre är det.

    SvaraRadera
  6. Det behövs ingen särskild "integration" om invandringen ligger på rimliga nivåer.

    SvaraRadera
  7. Sverige ska vara ett öppet land för det som kan bidra och försörja sig själva. Sunt förnuft. Vi ger 1% av vår BNP i bistånd. Det är en gräns vi satt och den kan sedan styras till där behoven är störst. Behöver inte vara mer komplicerat än så.

    SvaraRadera
  8. Det finns bara två sorters SD-väljare. Alla andra "analyser" är bara tragiskt trams.

    1. De som bor i det mångkulturella helvetet och blivit/blir drabbade med full kraft.

    2. De som har förmågan/modet att fundera över hur Sverige ser ut om 10 år om detta elände fortsätter.

    Det är inte svårare att göra en korrekt analys om man vågar :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men hallå!

      Vi är faktiskt ett gäng banjospelare med snuset rinnande i gomspalten som känner oss socialt osäkra när epatraktorn når sin maximala räckvidd.

      Vem bryr sig om oss?

      Radera
  9. Tack Tobbe för att du orkar fortsätta sätta dina strålande alster på pränt! /Micke

    SvaraRadera
  10. Tobbe! Du klär av PK-adeln totalt med briljant formuleringskonst och knivskarp analysförmåga. Tack! Jag kan omöjligt begripa hur någon, bortsett från djupt troende vänstermänniskor, kan instämma i vad pajasfigurer likt Gelotte (och såna finns det dessvärre gott om i svensk massmedia) tramsar om. Etablerad media fullkomligt svämmar över av hysteriska SD-alarmister som tramsar om allt från "stängda gränser" till "nazister". Det enda som saknas är nån pappskalle med alldeles för mycket medieutrymme som skyller SD:s framgångar på den globala uppvärmningen, men det är nog bara en tidsfråga. Att framgångarna kan tänkas bero på den huvudlösa invandringspolitiken är naturligtvis otänkbart för dessa privilegierade folkuppfostrare som i sin kulturellt homogena vardag lever ett förhållandevis bekymmerslöst liv, såväl ekonomiskt som socialt. Konsekvenserna av den huvudlösa invandringspolitiken och därmed SD:s ständiga tillväxt kan jämföras med ett fartyg som tar in vatten. Tredjeklass-passagerarna i det grundstötta fartyget Sverige är de som först drabbas av blöta fötter. Därefter börjar så sakteliga även passagerarna i andraklass märka att någonting är på tok. Inte ens högmodiga Gelotte och övriga förstaklass-passagerare lär slippa undan. Det tar förvisso längre tid innan vattnet når förstaklass, men ett skeppsbrott drabbar faktiskt ALLA passagerare. Inte ens Gelottes fartygsorkester kan förhindra skeppsbrottet om inte hålen tätas. Och det börjar bli bråttom!

    SvaraRadera
  11. Tack Tobbe för att du orkar läsa och kommentera allt vad skräpmedia och journalister/politiker/andra PK-människor vräker ur sig för dumheter. Du gör ett toppenjobb. Har följt din blogg ett tag nu men har inte kommenterat förrän nu. Jag hoppas du fortsätter med ditt bloggande, det är alltid lika intressant att läsa (även om jag förstås blir rätt upprörd ibland över människor som Gelotte)!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är SD-väljare,men inser att det är försent att få tillbaka det Sverige som jag vill ha.
      Jag undrar hur det skulle gå till att stänga gränserna,vilket skulle behövas i minst 15 år efter dessa otroliga invandringsmängder som förstör stad efter stad.
      Ska det sättas upp stängsel och bevakas med kulsprutor ?
      Jag är 65 år och är tacksam att jag inte behöver se eländet som bara kommer att bli värre och värre i så många år till.
      Jag tror att det kommer att sluta med inbördeskrig om 15.20 år.

      Radera