torsdag 9 oktober 2014

Guldkorn ur partiledardebatten


Löfven talar medan några av de andra stjärnorna lyssnar


Igår hölls då den nya riksdagens första partiledardebatt. Det blev en delvis intressant tillställning, inte minst eftersom det var Stefan Löfvens debut i sammanhanget. Som vi har kunnat konstatera tidigare, är han en förvånansvärt usel talare och debattör. Det var också Fredrik Reinfeldts sista debatt i kammaren, som han pliktskyldigt närvarade vid, men där engagemanget inte räckte till för att besvara frågor. Istället använde han tillfället för bjuda på några storslagna sammanfattningar och visdomsord till ledamöterna. Eftersom Reinfeldt de senaste månaderna har fokuserat på att skapa någon sorts humanistiskt eftermäle, blev det förstås också en passus om "öppenhet", "tolerans" och "främlingsfientlighet":






Föga förvånande innehöll de högtravande fraserna en mängd nonsens. Att resa och vara öppen för andra kulturer är inte samma sak som att förespråka massinvandring. Det är inte heller så att dessa nya kulturer nödvändigtvis är öppna för andra, inte ens den svenska, vilket vi ser i form av bland annat religiös klädsel och en fixering vid vad som sker i Mellanöstern.

Det är fullt möjligt att Fredrik Reinfeldt verkligen är stolt över landets etniska utveckling, men det är en ren lögn att det skulle göra Sverige starkt. Reinfeldt sammanfattar utvecklingen som "allt detta goda", mot vilket det dock finns ett hot och en oroande utveckling, som inte består i ökande kriminalitet eller islams utbredning, utan av de svenskar som motsätter sig den förda invandringspolitiken. Som vanligt kallas detta "främlingsfientlighet", "vi-och-dom-tänkande" och att "se världen i svart och vitt". Dessa begrepp blir ju något av ett självmål, då Reinfeldt och de övriga sjuklövarna sannerligen ser invandringsfrågan och SD i svart och vitt och där inga nyanser eller seriösa diskussioner får förekomma. Vi får följaktligen också höra, inte för första gången, att en annan uppfattning kring invandringspolitiken handlar om "okunskap", "rädsla" och "distans". Det är i så fall märkligt att de som ivrigast förespråkar mångfald har sett till att distansera sig maximalt från denna, samtidigt som SD skördar störst framgångar i de svenska områden som ligger inbäddade i mångkulturen, som exempelvis Almgården i Malmö eller Rannebergen i Göteborg. I Danderyd, Lidingö och Nacka, röstar endast 5-7% på SD.

Reinfeldts avslutande ord, om att riksdagsledamöterna har ett ansvar för att skapa det samhälle de själva vill leva i, blir i detta sammanhang parodiskt, då ytterst få av dem skulle vilja leva i den verklighet som formas av massinvandringen.


Låt oss sedan hoppa till Jimmie Åkessons replik på Stefan Löfven:




I det avslutande svaret till Jimmie Åkesson brister det hos Löfven, men det är som vanligt svårt att avgöra hur mycket som har planterats in av staben, och hur mycket han själv tvingas formulera. Redan svarets inledning är patetisk, då han radar upp dagens vanliga taktik, genom att skilja på partiet och dess väljare, samt kalla kritik mot invandringspolitiken för att "utse syndabockar". Det är Reinfeldts gamla fula knep; att förflytta skulden från sig själv till "invandrarna".

Löfvens sista meningar är särskilt pinsamma, då han vill tala om för sverigedemokratiska väljare att "Jag förstår. Jag ser hur ni har det". Han syftar här på den vanliga vänsteranalysen, där människor röstar på SD för att de har blivit marginaliserade av Alliansens ekonomiska politik, och nu måste upplysas om att det egentligen är socialism de behöver. Det är en teori som inte bara dumförklarar dessa väljare, utan som dessutom inte heller förklarar varför det även finns högutbildade och högavlönade sverigedemokrater. När slutligen en usel talare och okarismatisk person som Löfven försöker få in lite glöd, genom att upprepa "alltid, alltid" med emfas, faller det så platt att det blir smärtsamt att beskåda. Något svar på frågan hur regeringen ska få igenom någon politik fick Jimmie Åkesson dock inte.

Även i sitt eget anförande fokuserade Jimmie Åkesson på Löfvens svagheter som statsminister:




När Stefan Löfven ska bemöta detta, inleder han istället med att tala om "SD historia", där både "hakkors", "rasism" och givetvis "människosyn" plockas in:




En stor poäng görs alltså av att Åkesson skulle ha skrivit att "muslimer är vårt största utländska hot sedan andra världskriget", trots att meningen kommer från en rubrik som Aftonbladet själva formulerade. Det är också något komiskt att Löfven understryker att han respekterar alla väljare och är statsminister för hela Sverige, trots att var åttonde väljares åsikter helt ska ignoreras och demoniseras. Försöken att skilja mellan SD och partiets väljare förblir patetiska. Ännu en gång riktade Löfven sig till dessa väljare för att förklara att han både ser och hör dem, men tanken att dessa egentligen vill ha socialdemokrati med Miljöpartiets migrationspolitik är idiotisk.

Låt oss avsluta med Åkessons replik mot Åsa Romson, där han förgäves försöker få henne att tänka i realistiska och ekonomiska termer:





Partiledardebatten bjöd på fler intressanta replikväxlingar, där även alliansledarna attackerade den vilsne Stefan Löfven på ett utmärkt sätt, men det skulle här bli ohanterligt att kommentera hela den fyra timmar långa sessionen. Det är dock tydligare än någonsin att Sverige har fått en svag regering med mycket svaga företrädare.





8 kommentarer:

  1. -Vi får följaktligen också höra...att en annan uppfattning kring invandringspolitiken handlar om "okunskap", "rädsla" och "distans".-

    Men snälla nån, Halafeldt & co! Tänk om det inte handlar om "rädslan för det okända". Tänk om det handlar om rädslan för det alltför välbekanta. Folket kanske inte vill ha tillbaka 'spanska inkvisitionen', i en annan och betydligt värre ISIS-form! Sign: Västsvenska lantmän

    SvaraRadera
  2. Jag blir mörkrädd när jag tänker på makten de har och de månadslöner dessa svagbegåvade/hjärntvättade människor erhåller varje månad....

    SvaraRadera
  3. En mycket bra analys av den första partiledardebatten med Stefan Löfven som statsminister. Som Tobbe mycket riktigt skriver, ser vi en debatt med en historiskt svag regering, tillika svag debattör i Stefan Löfven. Att inte Stefan Löfven kan svara på bättre på frågor och ge hederliga utläggningar om S+MP kommande regeringspolitik är skrämmande. Men jag är i alla fall inte förvånad, men de som har röstat på S eller MP borde vara det, eller skämmas.
    Jag vet inte vem som var bedrövligast - Åsa Romson eller Stefan Löfven.

    Åsa Romson visade sin galna vision om att Sverige min massinvandringspolitik och öppna gränser, det må kosta vad det kosta vill, för kostnader är inget Åsa Romson tänker på.

    Stefan Löfven fick högst relevanta frågor från Jimmie Åkesson men blev så pass talträngd att han tog till Reinfeldts gamla taktik att säga att SD "skyller på invandrarna". Suck, ohederligt är bara förnamnet. Men bedrövligast i Stefan Löfvens anföranden var då han utan argument och med en mobbares ohederliga blick beskyllde SD för att stå för rasism, nazism bla bla.

    Jimmie Åkesson såg uppriktigt trött och arg ut över Stefan Löfvens fula påhopp, men trots imbecilla påhopp från Stefan så argumenterade Jimmie som enda debattör med sakliga logiska argument utan floskler. Den som inte håller med kanske säger, lätt för dig att säga som sympatiserar med SD. Men då säger jag, lyssna själv på debatten och säg mig var Stefan Löfven och Åsa Romson är konkreta och logiska i sina floskel-tyngda utläggningar.

    Jag blir bedrövad av att se debatten, bedrövad av att se hur odemokratiskt sjuklövern fortsätter att bete sig.

    Det känns högst osäkert både för Sverige, med fortsatt noll koll över invandring, och med denna svaga ointelligenta för att inte säga farliga regeringskonstellation S+MP.

    SvaraRadera
  4. Svamlet från svetsarlärlingen, och hans båt-miljöbrottsling är så uselt, att ett fyllosnack från valfri parkbänk i Svedala, hade varit mer intressant att lyssna på.

    SvaraRadera
  5. Det är inget fel på att vara svetsare, det är mycket hedervärt yrke, men någonstans förstår man att inte riktigt kommer att hänga med i den intellektuella spelet framöver. Det verkar ju som att han till och med tror på flosklerna och inte förstår att dessa bara går att använda en viss tid innan de inte verkar längre.
    Han verkar sätta sitt hopp till den svenska enigheten där då SD ska utmålas som hotet mot Sveriges folk och stat.
    Hans förmåga att skapa nya floskler gör att han kommer vara ett svagt kort framöver.
    Pelle

    SvaraRadera
  6. Kommer det bli omval? Att Alliansen ska rösta ja till regeringen Löfvens budget enkom för att utestänga SD, kommer aldrig hålla ytterligare ett val. Då tröttnar folk och inser att SD är enda oppositionen. Jag undrar om Alliansen kommer rösta i genom regeringen Löfvens budget, det kan inte gynna något parti förutom SD. Omval vore det bästa efter att ha sett Sveriges statsminister Stefan Löfven och dennes regeringspartner Åsa Romson.

    / Magne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själv tror jag att det bästa är att låta den nya regeringen hålla på några månader iallafall. Efter en viss tid med Löfven som statsminister, MPs migrationspolitik och allmän oreda i kammaren kan SD bara öka.

      Radera
    2. Jag tror däremot det bästa är om budgetpropositionen den 17 november fälls, Stefan Löfven avgår som statsminister, regeringskris uppstår (inget parti tycks kunna regera Sverige), och nyval uppstår. Då hämtar SD nya röster.

      Ditt scenario är också intressant: det skulle ju inte heller sitta fel :-).

      / Magne

      Radera