måndag 27 oktober 2014

Journalistens klagan


Niclas Vent

Det går som bekant inte alldeles lysande för etablerad media, som tvingas lägga ned lokalredaktioner, avskeda personal, samt täcka sina webbsidor med allt större och allt mer påträngande annonser. Med anledning av denna situation skriver Niclas Vent, som tydligen är ordförande för Aftonbladets journalistklubb, en klagosång till landets politiker:

"Expressen ska spara. 62,5 tjänster ryker. Det är självklart att Expressen blir en sämre tidning. Självklart att bli upprörd. Självklart att varje journalist som får lämna jobbet är en personlig tragedi.
Men den verkliga tragedin skymtar bakom rubrikerna: Vi har inte ens sett slutet på början av den svenska journalistikens kris."

Den svenska journalistikens kris har vi sett länge, och en person som arbetar för Aftonbladet, eller för all del Expressen, är den siste som ska tala om god journalistik. Dessa 62,5 tjänsters avskaffande skulle alltså innebära att Expressen blir en sämre tidning, men hur mycket sämre kan den egentligen bli? Vents storslagna varningar fortsätter:

"De tryckta tidningarnas upplaga fortsätter rasa – och med dem ett av demokratins fundament."

Med dessa tidningars valbevakning i färskt i minne, är det svårt att se hur de skulle utgöra ett "demokratins fundament". Att dagligen höja Feministiskt Initiativ och Gudrun Schyman till skyarna, medan man samtidigt för enorma kampanjer mot Sverigedemokraterna, är varken god journalistik eller en demokratisk hållning. Självgodheten är obegränsad:

"Att branscher går under är oftast inget att sörja. Vi är alla gladare och rikare för att kittelflickare, sadelmakare och skrivmaskinstillverkare i stort sett försvunnit från arbetsmarknaden.
Men journalistik är inte vilken vara som helst. När den försvinner skadas hela samhället – och det är nu det händer."

Man skulle också kunna se det som att den svenska journalistiken idag är lika relevant som kittelflickaren, varför det är logiskt att de förljugna tidningarna drabbas. Jag är ytterst tveksam till att hela samhället skulle skadas om Aftonbladet och Expressen försvann imorgon.




Den norske debattören Bjørn Stærk skriver med jämna mellanrum om åsiktsklimatet i Sverige och hur våra medier agerar för att undanhålla sanningar. Trots att han är något av en expert på den offentliga debatten i Sverige, och trots att han levererar klockren kritik, ogillar han exempelvis Avpixlat och dess "totala förakt för etablerade medier". Kanske måste man leva i Sverige för att fullt ut förstå hur det föraktet har uppkommit.

Niclas Vents klagosång publicerades för några dagar sedan, men jag väljer att lyfta fram den nu, eftersom den har mottagit en stor mängd kommenterar, varav knappt en enda är positiv. Totalt har inlägget kommenterats 138 gånger, men vi kan nöja oss med de fyra översta:

"Ni sysslar ju inte ens med riktig journalistisk? Ni förvränger ju nyheter, startar häxjakter, kampanjer och annat diverse skit som inte hör hemma på en seriös tidning. Räcker inte era reklambanners som täcker halva sidan eller era klipp med rubriker som inte stämmer överens med klippet för att ni ska dra in pengar för att gå in och kolla ändå? Finns väl ingen vettig människa som tycker att ni för en seriös journalistisk eller att ni och Expressen ska få nån slags hjälp för att fortsätta?"

"Att Sveriges journalister enligt alla studier är den yrkesgrupp som har lägst trovärdighet av alla yrkesgrupper är rätt talande. Jag har försökt föra en dialog med både SVT direkt och via journalister i diverse facebook-grupper, men att försöka föra en dialog med den mest insynsskyddade verksamheten vi har här i landet är lika givande som att prata med växterna här hemma." 

"Fel rubrik, "Dags att vakna journalister - ni håller på att göra er själva arbetslösa" Dags att börja rapportera nyheter på ett objektivt sätt."

"Ni på Aftonbladet är ju bland de tidningar som censurerar och propagerar efter eget behag mest. Ingen skulle gråta om er tidning gick under. Exempelvis har ni skrivit kilometervis om SD, men inte en enda liten notis om Åsa Romsons båtskandal där hon använt både giftig färg och olaglig grön diesel. Så länge tidningar väljer att rapportera efter eget behag, så är ni inte bättre än de censurer ni påstår er vara emot."

På samma sätt fortsätter det, i kommentar efter kommentar. Att fältet ännu inte är raderat måste ses som något av ett under.





12 kommentarer:

  1. Man behöver nog gå tillbaka ca hundra år för att se dagstidningarnas roll som demokratins delfundament. När den typ av socialliberal parlamentarism vi har idag började formas.
    Dagens dagstidningar driver nästan alltid en gravt vinklad kampanj journalistik. Oftast politisk men annars dramaturgiskt vinklad för att presentera redaktionens på förhand överenskomna perspektiv. Snusk rakt av.

    Men annars kan man ju förstås sörja den brist på bra seriösa dagstidningar med en informationsplikt och omutlig känsla för neutral upplysning som skulle kunna utgöra en demokratisk ingrediens i samhällsdiskussionerna. Något sådant skulle kunna finnas. Och då vara värdefullt. Men det finns inte. Bara ytterst tillfälligt i sällsynta fall. Som ett olycksfall i arbetet ungefär. Nu gör man mer skada än nytta pga av den stora mängden desiformation och förljugenhet som blir den övergripande uppfattningen. Lite trist är det allt.

    Den kritik som mediekritikerna får vore ju berättigad om bara de vanliga medierna gjorde sitt jobb. I klassisk bemärkelse kompetent journalistik. Nu är det istället en lekstuga för amatörtyckare i reporterförklädnad. Om inte journalisterna själva är klåpare så är det redaktionscheferna. Som styr sin personal fördomsfullt och förutsägbart. Bort från neutralitet och informationsplikt.

    Arnstberg

    SvaraRadera
  2. Var hittar Aftonbladet alla sina hycklande och förljugna syltkrukor? Daniel
    Swedin, Anders Lindberg, Åsa Linderborg, och nu kommer en till, Niclas
    Vent, som pompöst låter meddela; "De tryckta tidningarnas upplaga fort-
    'sätter att rasa - och med dem ett av demokratins fundament."

    Jaha du, Niclas Vent, demokratins fundament har rasat i snart 30 år, rakt
    framför ögonen på dig, och just Aftonbladet har hjälpt till att rasera demo-
    kratin....tänka sig, du märkte inte dugg, fy för den lede vilken inkompetent
    tönt du är. Ni behövs helt enkelt inte mer, det jobb som ni så kapitalt miss-
    lyckats med, alltså grävande och granskande journalistik, görs i dag av de
    fria och oberoende nätmedierna. Jag ska med välbehag dricka en gravöl
    och fira er undergång.

    SvaraRadera
  3. Redan för 4 år sedan började jag att regelbundet bojkotta AB och Expressen. Jag var ganska ensam på den tiden. Jag är ingen ungdom längre. Jag ser vad som händer och vågar ta egna beslut. Jag har inte tid att lägga den på skräp. De båda tidningarna förvandlades sakta men säkert till någonting förljuget onödigt skräp, utan trovärdighet. Saknar inte tidningarna ett dugg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo jag saknar kvällstidningarna som de var på sextiotalet, då de stod på allmänhetens sida.
      Rune

      Radera
  4. Det är i sanning fantastiskt stora ord den här mannen tar i sin mun, fast han inte ens är torr bakom öronen. Typiskt obildade människor, som inte har en aning om vad deras tidningsredaktioner står för... Lite grävande journalistik inom den egna redaktionen, skulle måhända vara upplysande för en dylik gröngöling. Att aftonblaskorna inte gör annat än förstorar TTs rubriker och spånar resten, vet redan läsarna. Att deras fantasi dessutom är begränsad till politisk ideologi och skygglappar större än elefantöron gör att deras hånfulla anfallsstrategi och nedskrivningar verkligen blir farsartade. Då hänvisar journalisten till demokratins eventuella död. Den har varit död länge. Folk som vill tala...tystas med gemensam konsensus. Folk som vill agera, stigmatiseras och bereds svårigheter att få arbete....Folk som läcker sanning hamnar i honungsfällor och bli ofrivilligt inlåsta på en bananrepubliks ambassad i London. I åratal. Till bananrepublikens fördel talar det faktum att inte maktspråk kan ändra läget. Att reportrar i Sverige inte ens kan gräva i det fallet, visar bara att alla journalister är mutkolvar och Quislingar. I deras Dagis gör alla som fröken säger. Så är det bara. Är det svårt att förstå att förtroendet för alla murvlar är långt nere på världshavets botten. Åtminstone hos alla som har en hjärna kvar....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sorry, gömde namnet. Kristian Grönqvist

      Radera
  5. Helt enig med deg Kristian G. Svenske journalister er så førljugna at de fortjener å miste jobbet. Ingen vil savne dem, og slett ikke demokratiet!

    SvaraRadera
  6. Äntligen.....
    Gunnar Edlund

    SvaraRadera
  7. Slutade läsa AB och Expressen 1972. Intressanta rubriker som sedan bara rann ut i intet... Som student förstod jag att jag kunde använda studielånet och studiebidraget på ett betydligt mer givande sätt.

    SvaraRadera
  8. Reportrarna är förljugna, och jag kan bara välkomna när den sista reportern omskolar sig till parkeringsvakt. Nu gäller det att se till att inte våra statliga pengar går till att ge tidningarna konstgjord andning. Det är vår nästa uppgift; att göra så mycket larm och bråk att politikerna inte ger mer pengar till ljugarskrået.

    SvaraRadera
  9. Jag slutade själv att prenumerera på SvD för cirka två år sedan. Orsaken var att undertecknad inte ville vara med om att betala för att få sig hårt vinklade, förljugna oc propagandistiska nyheter sig serverade.

    Gällande kvällstidningarna, i detta fall (Aftonbladet,) så slutade jag med denna 2006 och har till dags dato
    sparat cirka 30.000 sek på detta sätt. Orsaken var den påhittade kvinnohistorien kring f.d. arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin.

    När jag ringde upp redaktionschefen och konfronterade denne med fakta blev han helt galen och slängde luren i örat på mig....

    Svensk media håller på att gräva sin egen grav. Den kris vi ser i tidningsbranschen idag tror jag är bara en början

    SvaraRadera
  10. "Hur mycket är ditt porslin värt?"
    "GW:s senaste mirakelbantning"

    Ett par exempel på löpsedlar från demokratins fundament

    SvaraRadera