tisdag 16 december 2014

Märkliga analyser från Novus




I ett inlägg på SvDs "Brännpunkt" vill Novus VD Torbjörn Sjöström förklara varför Sverigedemokraterna har gått fram så pass kraftigt mellan valen, men hans slutsatser verkar vara mer präglade av hans egna funderingar och fördomar, snarare än på opinionsundersökningar:

"Det är lätt att se invandringen som en fråga jämförbar med övriga frågor som vård, skola och jobben. Men det är ett misstag att behandla frågan som en sådan, då förenklas komplexiteten till en nivå som gör det omöjligt att hantera, något som syns på den polariserade debatten idag. Invandringsfrågan har en annan karaktär."

På vilket sätt är invandringsfrågan helt väsensskild från vård, skola och jobb, och på vilket sätt är de tre sistnämnda likartade? Just detta resonemang används ofta för att tysta debatten, då invandringsfrågan är så oerhört komplex att all kritik blir "enkla svar på svåra frågor". Jag skulle snarare säga att invandringsfrågan tillhör de enklare politiska frågorna, då det är uppenbart att Sverige tar emot många gånger fler asyl- och anhöriginvandrare än vi kan hantera och att det är nödvändigt att drastiskt minska volymerna. Man kan naturligtvis förstöra och fördunkla debatten hur mycket som helst genom att blanda in "alla människors lika värde" och "människosyn", samt påstå att Sverige är helt bundet av internationella avtal och att det därför inte finns någonting att diskutera. Slutligen skulle man kunna tillägga att inte heller vård, skola och arbetsmarknad saknar komplexitet. De påverkas dessutom i högsta grad av invandringspolitiken.

Sjöström tar upp vissa av den förda invandringspolitikens aspekter:

"Vi har en väldigt stor kostnadspost som också syns i påfrestningar på samhället på flera olika håll. Samtidigt som vi saknar pengar på många andra ställen. Till det har vi bilden att våra grannar har en mer restriktiv syn på invandringen.

Effekten av finanskrisen sammanföll med Socialdemokraternas partiledarbyte och debatten kring vinsten i välfärden. För många blev då Sverigedemokraterna det enda oppositionspartiet och som erbjöd en lösning på ett mycket stort komplext problem som många såg - ett samhälle som saknar pengar och inte har förmåga att skapa jobb åt de som bor här, samtidigt som invandringen upplevdes ta för mycket resurser."

Ovanstående verklighetsbild kommenteras inte närmare än att SD har lyckats fånga upp denna opinion. Ytterligare ett oförklarat stycke följer:

"Viktigt är att inte blanda ihop parti och väljare. Det gäller alla partier, men nog lite extra viktigt vad gäller Sverigedemokraterna. Det politiska intresset bland svenska folket är relativt lågt, drygt hälften anser sig vara politiskt intresserade, av dessa är bara cirka 15 procent mycket intresserade (SOM och Novus). Med andra ord baseras beslut om vilket parti man skall rösta på primärt på vad som sägs i valrörelsen, inte partiernas historia."

Varför Sjöström anser att det är extra viktigt att inte blanda ihop SD med dess väljare utvecklas inte, men vi vet att Sjuklöverns politiker gärna säger detta, eftersom de vill ta avstånd från partiet, men inte längre anser sig ha råd att demonisera 800 000 väljare. I verkligheten röstar naturligtvis väljarna på partiet eftersom de stödjer dess politik och vill se dess företrädare ha inflytande. Jag är osäker på hur det ser ut internationellt, men att drygt hälften ser sig som politiskt intresserade känns inte som en förvånansvärt låg siffra. Möjligen kan styckets poäng anas i kommentaren om partiernas historia, där vi ständigt påminns om hur SD har "nazistiska rötter", men jag skulle nog säga att vad som framförs i valrörelsen är mer relevant än vad som skedde för 25 år sedan. De svepande personliga slutsatserna fortsätter:

"18 procent av de som röstade på SD gjorde det som en taktikröst. Bara KD (20 procent) och Fi (36 procent) hade högre andel. En taktikröst på SD skall ses som en missnöjesröst."

Ovanstående stycke är närmast obegripligt. Hur kan en röst på SD vara en taktikröst? Det finns moderater som taktikröstar på KD, eftersom de vill hålla allianspartnern över spärren, men en sådan problematik finns inte när det gäller SD. Sedan tycker jag att begreppet "missnöjesröst" är idiotiskt, eftersom varje röst på ett parti som inte sitter i regeringsställning i någon mån är en missnöjesröst med den förda politiken. Ytterligare än tveksam analys dyker upp:

"Att SD tog flest väljare från Alliansen är då också logiskt. Ett parti som går till val på en tydlig problembeskrivning som grundar sig i ett missnöje vinner flest väljare från regeringspartierna. Vi ser idag tendenser på att SD tar fler väljare från S efter valet. Missnöjet riktar sig främst mot regeringen."

Här verkar Sjöström mena att SD-väljaren vänder sig mot varje regering som ett utslag av sitt allmänna missnöje. I själva verket är det inte alls märkligt att exempelvis moderater har tröttnat på sitt gamla parti. Massinvandringslinjen är tämligen ny och har sannolikt aldrig haft något större stöd bland väljare eller lokala företrädare. Jag gissar att ytterst få moderater upplevde migrationsuppgörelsen med Miljöpartiet som på något sätt naturlig eller önskvärd. På samma sätt är det inte heller särskilt förvånande att gamla socialdemokrater inte längre känner igen sitt parti, som nu till och med bildar regering med det verklighetsfrånvända Miljöpartiet.

Torbjörn Sjöströms debattinlägg är både spretigt och intetsägande, men förefaller mynna ut i någon sorts slutsats att SD har växt genom någon form av "missnöje". Med sju partier som förespråkar massinvandring, och två block som båda glatt anammar Miljöpartiets huvudlösa migrationspolitik, är det emellertid inte särskilt konstigt att missnöje, frustration och stödet för ett alternativ växer.





3 kommentarer:

  1. Vad är det som får en VD för ett opinionsinstitut att vilja förklara bort en undersökning som de själva nyss presenteras? Är han rädd att bli struken på Facebook? Att ungarna ska bli mobbade? Att frun tar ut skilsmässa? Det är bara ett symptom på hur sjukt Sveriga har blivit.

    Och, vem eller vilka skulle "taktikrösta" på SD? Jag kan hålla med om att de andra partierna ändrar tillslag när nationella partier får stora väljarandelar men jag tror inte att väljaren i gemen tänker på det.

    SvaraRadera
  2. Jag har hittills alltid hållit Tobbes analyser för mycket vettiga men här hugger han rejält i sten. Torbjörn Sjöströms artikel i SvD är enligt min mening mycket positiv för oss som är förfärade över den extrema asylinvandringspolitiken.Migrationsfrågor är mycket komplexare än andra frågor eftersom de är direkt relaterade till många stora samhällsproblem som till exempel arbetslöshet, kriminalitet, bostadsbrist,skolresultat, vårdköer etc. Just därför är debatten om asylinvandringspolitiken så mycket viktigare än dessa frågor var för sig och det är väl det som Sjöström försöker säga. Eller är det någon som hört sjuklöverpolitiker ens nämna asylinvandringen som ett problem när man debatterar arbetslösheten, kriminaliteten, bostadsbristen eller skolresultaten? Nej, nyckelmeningen i Sjöströms artikel är den avslutande: <<Jag har kallat 2014 års val ett val om verklighetsbilden, och det vi ser nu är effekter av detta.<<
    Vad är detta om inte ett klockrent konstaterande? Den verklighetsbild av invandringen och dess konsekvenser som sprids i DN, SvD, Aftonbladet, Expressen och alla andra dags- och kvällstidningar, i SR och SVT och TV4 etc är nästan alltid gravt vinklad och retuscherad till oigenkännlighet. Detta faktum är ett minst lika stort skäl (för mig och för många, många andra) att rösta på SD. Sjöström ska ha heder och inte skit för att han vågat skriva denna artikel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, jag tycker framför allt att den är intetsägande, men det gör ju å andra sidan att man kan tolka den som man vill. Meningen om verklighetsbilden betyder ju ingenting - är inte alla val i någon mån påverkade av verklighetsbilden? Han utvecklar till exempel inte varför invandringsfrågan är "av en annan karaktär", vilket jag tolkade som den vanliga hållningen att den inte kan diskuteras likt andra frågor, medan du verkar mena att han påpekar att den påverkar alla andra frågor. I min mening var hans alster meningslöst, med här och var egna antaganden inflikade.

      Radera