Regeringens plötsliga beslut om gränskontroll blev traumatiskt för många goda liberaler och vänstermänniskor, som gärna talade om "stängda gränser". Gårdagens Rapport-sändning gav emellertid en annan bild.
De anländande utan identitetshandlingar får alltså direkt frågan om vilka av dem som vill stanna i Sverige. Observera också hur reportern på perrongen kan berätta att alla som där tas åt sidan vill stanna i Sverige. Genom reportaget får vi också en påminnelse om hur många som faktiskt kommer till landet för att söka asyl, då varje ankomst vid varje gränsövergång och station omfattar ett antal asylsökande. En festlig bonus i inslaget är jordaniern som tycker att asyltrycket på Sverige verkar vara för stort, trots att han alltså kommer från ett av de länder som alltid framhålls för att visa att Sverige inte alls tar emot många flyktingar.
Min poäng med att lägga upp detta nyhetsinslag är att det ger en bra bild av hur de nya gränskontrollerna inte verkar ha någon större inverkan på de berömda volymerna. Det är snarare smått otroligt att människor tidigare har kunnat glida in i Sverige utan kontroll eller registrering. De som i detta sammanhang är ute och viftar med rasistkortet vet i vanlig ordning inte vad de talar om. När jag själv besökte exempelvis Turkmenistan fick jag snällt söka visum månader i förväg och visa upp både detta och passet vid ankomst. Så ser världen ut och det är alldeles logiskt.
Det är inte gränskontroller som är avgörande, även om de är helt nödvändiga, utan hur asylansökningar sedan hanteras. Den dag vi börjar med att ge avslag på samtliga kommer också trycket på perronger och färjor att minska dramatiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar