Somal Al Naher gnäller vidare

På den fåniga sidan Politism skriver idag ökända Somar Al Naher om "sveket mot syrierna". Det blir fel tämligen omgående:

"Barn, kvinnor och män som flytt kriget i Syrien och extremismen i Irak möttes plötsligt av batonger och tårgas i Europa. Hur kunde det bli såhär?"

Nej, de möttes inte plötsligt av tårgas. Polisen såg sig nödgad att använda tårgas när den aggressiva hopen med tillhyggen försökte forcera gränsbarriären vid Makedonien. Många kom från Afghanistan, eftersom syrier och irakier med giltiga ID-handlingar släpptes igenom. Afghanerna saknar helt enkelt asylskäl och sannolikt strävar många av dem efter att komma till Sverige och här registreras som minderåriga. Allt är förstås Europas fel i vanlig ordning:

"Den som trodde att migrationsminister Morgan Johansson (S) skulle leverera ett begripligt svar fick nog tänka om. När Aktuellt ställde en fråga till Johansson​ om vad han anser bör göras svarade han att 'det första är att man kontrollerar gränsen mellan Turkiet och Grekland så att det inte kan fortsätta den här utvecklingen där fler och fler kommer till Grekland'."

Det var väl begripligt? Att man vill skydda just Grekland, och inte Turkiet, i detta sammanhang beror naturligtvis på att Grekland befinner sig i EU. Somar al Nahers syfte är det vanliga:

"Om man ska titta på läget utifrån humanitär hänsyn kombinerat med säkerhetsaspekten så måste människor få ta sig vidare – till det trygga rika Europa."

Ju fler migranter från Mellanöstern som kommer till Europa, desto mindre trygg och rik blir kontinenten, och skulle personer som Al Naher få som de vill, vilket vi kan gissa är fri inströmning, skulle all civilisation raderas på ett par år.

Kvinnorna och barnen som plötsligt möttes av tårgas.

Det avslutande stycket är mystiskt:

"Om EU fortsätter att pressa Turkiet att inte släppa igenom flyktingar till Europa är risken stor att vi bäddar för framtida problem som kommer att få dagens kris att framstå som lätthanterlig."

Jag har frågat Somar Al Naher vilka dessa framtida problem skulle vara, men inte fått något svar. Samtidigt vet vi att massinvandringen till Europa och Sverige definitivt bäddar för, och redan nu skapar, enorma problem. När hon nu klagar på att alltför få syrier kommer till Europa, ska vi komma ihåg hennes budskap till svenskarna inför nationaldagen 2015, där hon deklarerade att hon ville ha en ursäkt från Sverige, för att asylansökan tog för lång tid för hennes familj, och definitivt inte någon medborgarskapsceremoni:

"Året var 1989 och vi hade just anlänt till Sverige som politiska flyktingar för att söka asyl. Vi var i mål. Trodde vi. Men nej, i det nya landet var vi inte alls välkomna. Ett utvisningsbeslut satte i gång ett nytt helvete. 18 månader av våra liv gick åt väntan på en flyktingförläggning och långa förhör."

Då skulle hennes familj förstås också ha utvisats, men i Sverige går det som bekant att överklaga och bita sig fast iallafall. Inbjudan till en välkomstceremoni föll inte i god jord:

"Vilket hån, ärligt talat. Grattis du fick ett svenskt medborgarskap. Du klarade eldprovet och helvetesprocessen och förnedringen som asylprocessen många gånger innebär, som den gången när du tvingades röntga tänderna för att bli åldersbedömd." 

Somar Al Naher är själv född i just Syrien, skriver i sin Twitter-profil att hon har hjärtat där och använder följande bild:

Hon är naturligtvis en av de första som ska repatrieras.