torsdag 31 mars 2016

Vulgärt trams och åldershån i Aftonbladet




Dagens krönika av Malin Wollin är så usel, både stilistiskt och intellektuellt, att man förvånas över att den kunde publiceras ens i Aftonbladet. Egentligen finns det inte så mycket att uppmärksamma eller kommentera, då dess innehåll talar för sig självt, men eftersom den sent omsider vill säga någonting om Björn af Kleens intervju med paret Adelsohn, som ju har diskuterats en hel del, kanske den förtjänar ett omnämnande. Om inte annat för att den visar den nivå som Aftonbladet tycker är acceptabel. Eftersom paret vågade hävda att media döljer vissa sanningar, samt att de dessutom erkände att de läser Avpixlat, ska de attackeras ännu en gång och analysens kvalitet överensstämmer med språkets:

"Ulf Adelsohn har ju alltid haft en självklar air av 'Fuck you jag är överklass, hallå jag har det till och med i mitt efternamn och jag gör vad jag vill' men nu har han blommat ut till en 'Fuck alles' av oanade proportioner. Och Lena, hon var nyssens minister i regeringen men sedan gick förflyttningen till kränkt fyrtiotalist fort (Lena är född 1955)."

Även om Malin Wollin här fick in klassperspektivet, kretsar hennes tyngsta argument kring ålder. Om vi nu ska hålla oss på den nivån, kan man undra varför Malin, som trots allt är 37 år gammal, använder ett språk som möjligen kunde ursäktas hos en 17-årig Zara Larsson. Det ska bli lite mer vulgärt:

"Det händer något med människor när de blir äldre, det behöver inte ens handla om mycket äldre. Ibland kan det räcka med så lite som en smula äldre.
[...]
Plötsligt växer ett fuck you-finger ut från en av liktornarna ackompanjerad av en känsla av här kommer jag och jag säger vad jag vill, när jag vill, en känsla sprungen ur år av inbillat (i männens fall) och reellt (i kvinnornas fall) förtryck."

Det är alltid populärt att avfärda äldre människors åsikter med att de förstås är dementa. Detta skriver Malin Wollin nu inte i klartext, men att antyda att invandringskritik kommer av hög ålder, till skillnad från ungdomars självklara öppenhet och klarsynthet, är imbecillt. I själva verket är just läsningen av det förhållandevis nya forumet Avpixlat, med tanke på att Ulf Adelsohn annars prenumererar på SvD:s pappersupplaga, snarare ett tecken på ett vaket och ungdomligt sinne. Vad man möjligen kan kritisera i detta fall, är att paret har haft ordentliga maktpositioner utan att ha lyft problematiken kring exempelvis mediernas likformighet och agenda. Lena Adelsohn Liljeroth må vara kvinna, men jag har svårt att tro att hon någonsin har varit särskilt förtryckt. Efter att också Elisabeth Höglund har hånats för att hon har tagit upp frågan om tiggeriets organisering, givetvis med hänvisning till hennes ålder, blir det dags att på något sätt närma sig den egentliga frågan:

"Och nu kommer Adelsohns ut ur de anrika skuggorna. De läser Avpixlat 'för att se vad folk tycker', till ­skillnad från andra som läser ­Av­pixlat för att de inte vet var man ­köper böcker.
De anser att media mörkar. Lite oklart vad."

Ja, vänner, det är sådant där som ses som fyndigheter i vänsterkretsar.



Nu är ju inte Avpixlat ett komplement till böcker, utan till de gamla etablerade medierna, men vi förstår att meningsmotståndarna för enkelhetens skull som vanligt ska stämplas som obildade. Vad medierna mörkar, är för oss som följer både dem och deras alternativ tämligen uppenbart och det handlar inte främst om gärningsmäns etnicitet. Ofta blir krönikors avslutning en sorts vansinnets klimax, men här sammanfaller den rätt väl med textens övriga innehåll:

"Alla gamla är inte smårassiga. En del är jätterassiga.
Jag är inte ålders­fascist. Några av mina bästa vänner är över 40."

Även detta tyckte säkert mången vänstermänniska var mycket begåvad satir, och särskilt då referensen till hur rasister antas säga att de inte kan vara rasister eftersom de känner många utlandsfödda.

Malin Wollins inlägg är som sagt främst intressant för att det ännu en gång visar hur lite som krävs för att skriva i exempelvis Aftonbladet eller Metro, där det enda kravet är att man på något sätt ska omfamna den påbjudna värdegrunden. Dessa krönikor blir också ofta ett självmål, eftersom de om och om igen visar varför alternativ media i Sverige är absolut nödvändig.




12 kommentarer:

  1. En person jag inte skulle vilja stöta på en mörk natt.

    SvaraRadera
  2. Knallkorkarna växer upp, som svampar efter regn !

    SvaraRadera
  3. Ja du, publicerar man en artikel av denna kvalitet i sin tidning, förstår alla hur illa ställt det är.

    Perre

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr inte alla. Om ens många.

      Radera
  4. Hur orkar du störa dig på folk som är uppenbart förståndshandikappade?

    SvaraRadera
  5. Får hon verkligen betalt för att skriva detta absoluta nonsens?

    Vem är så bortom vettet att denne ens tillåter henne att ödsla tid på sig ingenting?

    SvaraRadera
  6. Tänk så lustigt det kan bli; då jag har en fil.mag. i litteraturvetenskap och franska har jag förmodligen både köpt och läst fler böcker än Malin Wollin någonsin sett på vykort och dessutom läser jag också Avpixlat!

    SvaraRadera
  7. Malin Wollin är ett levande bevis på att bara för att en person skriver för en stor tidning så behöver inte dennes texter ha något värde. Malin Wollin, Fredrik Virtanen och många andra journalister och kolumnister i Sverige saknar helt de analytiska och stilistiska förmågor som kännetecknar en professionell skribent.

    Föraktet mot traditionella medier och dess medarbetare bottnar i mycket i detta. Miljontals svenskar kan inte annat än fnysa åt oförmågan hos svenska tidningar att förmedla välformulerade texter med innehållsliga kvalitéer till sina läsare.

    Aftonbladet och Expressen är är dock givetvis inte seriösa tidningar. Det är frågan om rent skräp som produkter betraktade. Inom marknadsföring är det väl känt att om en produkt inte kan konkurrera på grunder som överlägsen kvalité gäller det att istället sänka priset och satsa sin energi på massiva påverkansinsatser.

    Påflugna säljare som hoppar på dig för att sälja ett nytt telefonabonnemang som inte är bättre än det du redan har existerar av en anledning. När den produkt du säljer inte är bättre än konkurrenternas återstår bara att påverka konsumenterna att köpa genom tjatig reklam och påflugna säljare.

    Den som leder en tidning som Aftonbladet eller Expressen vet såklart att den produkt som utbjuds till försäljning är ren skit. Det är svårt att ändra på detta förhållande. Större delen av medarbetarstyrkan måste sparkas och arbetssättet ändras i grunden för att ändra detta förhållande. Eftersom man inte vill vidta dessa åtgärder säljer man istället sin skitprodukt genom braskande rubriker. Ett annat säljknep är att hetsa de mediokra medarbetare att skriva kolumner som i kraft av sitt idiotiska innehåll genererar reaktioner. Detta är de tricks som återstår för en tidning på fallrepet som inte kan locka till läsning på annat sätt.

    Malin Wollin är ett offer i denna mening. Då hon inte är en god skribent är hennes enda chans att hanka sig fram som skribent att istället skapa reaktioner genom att skriva dumheter. Linda Skugge ser jag som det emblematiska exemplet på denna tendens hos svenska skribenter. Istället för att vinna läsare genom sin stilistiska och analytiska förmåga blev hon ett namn genom att i text efter text demonstrera sin enorma dumhet.

    SvaraRadera
  8. "Det händer något med människor när de blir äldre... Plötsligt växer ett fuck you-finger ut från en av liktornarna ackompanjerad av en känsla av här kommer jag och jag säger vad jag vill..."

    Ja vad är det som händer med gamla uvar som paret Adelssohn, Expressens krönikör Ulf Nilsson och stundtals Herman Linqvist? Jo, deras karriär är över och de behöver inte som Malin Wollin slicka någon chefredaktör i arslet längre och posera med någon inbillad godhet för att få patetiska journalistpriser från journalistklubben för inbördes beundran.

    SvaraRadera
  9. Man kan nog misstänka att det bland annat finns orsaker bakom krönikörens sätt att uttrycka sig. Tittar man på bilder av henne finns indikationer på att hennes uppväxt möjligen inte kan ha var så bra som den borde.

    http://www.riktlinjerivast.se/Dokumentationer/Ihsan%20Sarman.pdf



    SvaraRadera
  10. Språket påminner inte om en 17-årig Zara Larsson utan om 12-årig gangstarappare. Googlar man hennes alster ser man att denna drapa ingalunda var bottennappet i hennes produktion.

    SvaraRadera
  11. Hennes försök till krönika ger en omedelbar bild av omognad, som om den varit författad av en högstadieelev, exempelvis.
    Publicerad i aftonb. dessutom, en av vårt lands mest sålda dagstidningar.

    Jag tycker att denna omognad gör sig mer och mer påmind i medierna och ute i det svenska samhället. Debatterna har ofta en rätt barnslig karaktär vilket är mycket illa då vi har ett Sverige i en svår situation.
    Nu behöver vi sannerligen diskutera hur vi ska ta vårt land ur mardrömmen. Inte käfta med småungar eller omogna äldre.

    Alternativmedia, ljuset i den kolsvarta tunneln. Det är allt som behöver sägas.

    SvaraRadera