Bokmässan får åter fart på vrålvänstern

Ni känner till historien och idag blev den ännu lite mer surrealistisk. Efter att för flera månader sedan ha låtit Nya Tiders förlag AlternaMedia hyra en monter, för att sedan slänga ut utställaren efter påtryckningar, har nu VD Maria Källsson deklarerat att förlaget är välkommet trots allt. På mässans hemsida hänvisar hon till både "en egen juridisk prövning" och "en närmare juridisk granskning", eftersom det här med raka och ärliga besked verkar vara besvärligt. Lika lite som mässan gjorde en djupare analys av värdegrund för att ge efter för vrålvänstern, krävdes det någon närmare juridisk granskning för att inse att ett kontraktsbrott skulle kosta mer än gnäll från kulturvänstern. Nu återstår det att se om serietecknarna med fin värdegrund drar sig ur igen. Bokmässan har också ett fortsatt komplicerat förhållande till just yttrandefrihet och väljer att fokusera på juridiken i dagens meddelande:

"Det här är en komplex fråga. Att det finns vitt skilda uppfattningar om vad som är rätt och fel har de senaste veckornas debatt tydligt visat. Årets tema yttrandefrihet har ställts på sin spets. Det finns många parametrar att ta hänsyn till men nu måste vi förhålla oss till den strikt juridiska i den här frågan. Vi ser fram emot fortsatta samtal om yttrandefrihet på årets mässa och har nu fullt fokus också på alla andra program, aktiviteter och utställare på Bokmässan 2016."

Några har spekulerat i att det skulle ha varit starka krafter som utövade påtryckningar, och då framför allt Bonnier. Det tror dock inte jag, eftersom stora aktörer inte skulle ha någonting att förlora på att AlternaMedia har en monter. Jag lutar snarare åt att det är just de vanliga vänsterreaktionerna, som sannolikt innehöll en hel del hot Bokmässan och Maria Källsson, ett scenario som åtminstone Researchgruppens Mathias Wåg utgår ifrån i ett inlägg:

"Det är svårt att komma från känslan att den antirasistiska vänstern är som ett självspelande piano. Lägg bara i en krona och se den spela precis den melodi du beställt. Ryggmärgsreflexen tar alltid överhand, protesten sker spontant och snabbt."

Han menar att någon form av "motstånd" fortfarande ska göras, eftersom det är en lockelse svår att motstå, men att vänstern måste vara "smartare":

"Vi måste göra något. men vi måste göra något som inte stärker dem, där vi inte spelar den roll de tilldelat oss. Vi måste vara smartare, tänka ett steg längre, inte agera i affekt."

Jag tror att det blir svårt, eftersom deras själva livsluft verkar vara att förstöra för andra och attackera dem. Det är ingen slump att de kallar sig "antirasister", i stället för "mångkulturalister", eller vad som helst som åtminstone skulle signalera en vilja att vara för någonting. Jag måste också motsäga den bild som vänstern de senaste veckorna har försökt prångla ut, där Nya Tider aldrig skulle ha menat allvar med sin medverkan, utan endast ville provocera dumvänstern för att få reaktioner. I verkligheten var planen inte mer avancerad än att ha en monter för att i den presentera böcker, deras författare och själva tidningen. Att en liten monter bland hundratals andra skulle få så mycket uppmärksamhet, och att Bokmässan dessutom skulle böja sig för antidemokraterna, hade vi förstås inte kunnat föreställa oss.

Att vänstern har svårt att ignorera sina impulser såg vi även efter dagens svängning. När Åsa Linderborg tog del av nyheten blev hennes omedelbara reaktion:

Varför måste man hitta på "bus", bara för att det finns en aktör man inte sympatiserar med? Jag kommer nog aldrig att helt förstå detta behov. Det finns en mängd aktörer på Bokmässan vars åsikter skiljer sig från mina, men jag ser ingen som helst poäng i att försöka stoppa dem eller protestera när de väl är på plats. Kanske är det trots allt så, vilket vi ju gärna misstänker, att de helt enkelt saknar argument och att vi är desto lugnare därför att vi känner oss trygga i vår "värdegrund". Linderborg fick en hel del svar, bland annat dessa:

En vänstermänniska som också reagerade snabbt på dagens nyhet var förstås Politisms Eric Rosén, som vi senast noterade genom hans pinsamma insats i Opinion Live, där han själv tyckte att kravet för att få vara med på en bokmässa var att man skulle "stå i den värdegrund där man bottnar". Direkt efter Bokmässans pressmeddelande satte han ihop ett litet inlägg på den egna, svårt subventionerade, sajten:

"Nya Tider, tidningen som är förankrad i den rasideologiska miljön och har nära band till nazismen, kommer trots allt att kunna medverka på bokmässan. Detta trots att protesterna var många och kom från flera håll, vilket fick bokmässan att inse sitt misstag och säga nej till Nya Tider."

Det roliga är att passagen om förankring verkligen är länkad till Expo:s sida, själva ursprunget till det där tramset om "nära band till nazismen". Vi vet sedan tidigare att Rosén har en speciell syn på yttrandefrihet, där den endast ska omfatta åsikter som han själv godkänner. Festligt nog hade ett av hans andra inlägg idag rubriken "Nej, det är inte fel att stänga dörren till Sverigedemokraterna".

Själv tycker jag att både Oktoberförlaget och Politism kan få ha en monter, där Eric Rosén kan plädera för socialismens förträfflighet och vikten av att kontrollera all debatt. Han kan rentav ta med sig sin bisittare Margret Atladottir, som i sin tur kan pladdra lite om Kim Kardashian och Ariana Grande, eller vad som nu fascinerar henne för tillfället. Det är också värt att notera att Politisms personalkostnader för dessa två individer uppgår till 1,7 miljoner kronor per år, i ett företag som alltså går med förlust och hålls under armarna av bland annat LO. Jag kan försäkra er om att Nya Tiders skribenter inte kommer i närheten av sådana pengar, vilket gör att man i sanning kan tala om en uppstickare mot ett resursstarkt etablissemang.

En annan passage i inlägget är lika avslöjande:

"Men en positiv del med hur offentlig diskussionen varit är kanske ändå att något fler insett vilka Nya Tider är – och vad de står för. Kanske kommer vi se färre som delar och sprider material därifrån av misstag framöver."

Detta är en mycket typisk vänstersyn på saker och ting. Människor som läser alternativ media antas göra det av misstag, men när de inser att dessa har fel värdegrund kommer de genast till insikt och hittar tillbaka till Politism och Metro. Tyvärr, Eric, det är inte riktigt vad som har hänt i verkligheten. I stället gör uppmärksamheten att alla får höra talas om tidningens namn och de lite nyfiknare tar då givetvis själva reda på vad som verkligen skrivs där. De finner då en uppenbar brist på nazism och många av dem blir nya prenumeranter. Dessutom har just Politism redan skickat ut sin lista på förbjudna källor och man kan fråga sig om den gjorde någon större nytta.

DN:s kulturchef Björn Wiman känner sig också skickad att ge oss några rader, där den intressantaste meningen kanske är:

"Men den här tidskriften står för en vedervärdig ideologi som man med gott samvete kan hålla borta från anständiga sammanhang."

Jag undrar fortfarande vilken ideologi det är och jag ställer frågan till alla som yttrar sig så här vilka artiklar de tänker på som uttrycker en särskilt tråkig värdegrund eller människosyn. Hittills har jag inte fått något svar, mer än från den upprörda serietecknaren Nina Hemmingsson som åtminstone kunde precisera att värdegrunden var "mer än tråkig". Alltså, vi talar här om en nyhetstidning med ett antal olika skribenter. Vad jag själv tycker om det ena eller det andra har vid det här laget framgått ganska väl genom denna blogg, men det är åsikter som endast gäller mig själv och inte nödvändigtvis andra medlemmar av redaktionen. Nya Tider har dock en ledarsida och det går utmärkt att bemöta de åsikter som framförs där.

Vi kommer att fortsätta att kritiskt granska vad som sker i Sverige och övriga världen, och ni är alla välkomna att läsa!