Gårdagens Opinion Live

Hässleholms SD-ordförande Hanna Nilsson och
Skånes allt gulare kommuner.

Gårdagens upplaga av Opinion Live hade tre egentligen intressanta ämnen, där man inledde med SVT:s märkliga avståndstagande från vad Jimmie Åkesson i en debatt hade sagt om utlandsföddas underrepresentation på arbetsmarknaden. Aftonbladets gamle chefredaktör Jan Helin representerade SVT och bjöd på ett något oklart resonemang. Att Aftonbladets ledarskribent Jonna Sima var på plats gjorde, som ni förstår, inte saken bättre.







Det är något ohederligt att avfärda all kritik med att människor inte förstår, i detta fall att man inte tog ställning mot Sverigedemokraterna, utan endast stödde sig på den "demokratiparagraf" som ska styra innehållet. Ärligt talat förstår jag dock inte riktigt hur den paragrafen ska tillämpas, eftersom människor uttalar sig hela tiden och vi sällan ser sådana markeringar från SVT. Om nu någon partiledare skulle uttrycka sig demokratifientligt är det väl utmärkt att väljarna får se det? Varför skulle programledarna bryta in med pekpinnar och avståndstagande?

Så snart Jonna Sima får ordet blir det precis så infantilt som vi förväntade oss, när hon ställer frågan om det ska gå bra att "heila" i SVT:s program, som någon sorts exempel på hur långt det kan gå om Jimmie Åkesson får tala om asylinvandrare och arbetsmarknaden. Ska Anders Lindberg, Jonna Sima och Göran Greider få uttala sig precis som de vill? Som vanligt handlar vänstermänniskors syn på demokrati och yttrandefrihet inte om principer, utan om vad de själva vill se och höra.

Därefter ska SD:s strålande siffror i Skåne avhandlas, en frammarsch som jag för övrigt skildrar på två sidor i kommande nummer av Nya Tider. Till skillnad från SVT har jag även fått svar från sverigedemokrater i Hörby. Miljöpartisten Per Gahrton deltar av någon anledning, vilket motiveras med att han bor i närheten. Hans analys av SD:s särskilt starka närvaro i Skåne består huvudsakligen av de vanliga teorierna om närhet till det mer frispråkiga Danmark och en lång historia av "främlingsfientlighet", men Gahrton är en av få vänstermänniskor som faktiskt nämner den enorma asylinvandringen, där Skåne i mångt och mycket ligger i frontlinjen.







Teodor Stig-Matz skriver vanligen på skräpsidan Nyheter 24, och när han uttalar sig i tv blir det precis med det dumdryga flin som verkar sväva över hans texter. Logiken i att ett antal väljare är rasister för att han själv säger, som om det var en objektiv sanning, att partiet är det, är lika debilt som vanligt och det är inte direkt den första gången Teodor framför det resonemanget:

Sant är dock att sverigedemokratiska väljare inte nödvändigtvis har lurats till partiet, eller har lämnats kvar av det nya och spännande, utan helt enkelt tycker att partiet har det mest tilltalande programmet.

Föga insiktsfull är beskrivningen att SD har haft "en rasistskandal i veckan". Att det för personer av Stig-Matz snitt verkar så beror förstås på att de håller sig till sina vänstersidor och tror att mediernas ständiga tirader om "alla skandaler i SD" ger en representativ bild av verkligheten. Å andra sidan vet Stig-Matz tydligen inte hur ordet "snuttifierad" ska användas.

En viktig anledning till att just detta parti förses med en skandal i veckan är förekomsten av grupper som Expo och IRM, som på heltid plöjer igenom sverigedemokraters aktiviteter på sociala medier för att hitta någonting som de ser som graverande. Att deras definition av "rasism" är tämligen generös gör givetvis att även egentligen harmlösa uttalanden sätts upp på det kontot.

Kvällens tredje och sista ämne handlar om regeringsbildningen, och valet av huvudgäster i detta segment bäddar inte för en spänstig debatt. Och ja, Jonna Sima kommer ännu en gång hänvisa till Donald Trump.







Den lilla ordväxlingen sammanfattar rätt väl hur tjafset mellan "blocken" nu ser ut. Alliansen menar att de är det största, eftersom de jämför med de två regeringspartierna, medan Socialdemokraterna framhåller att de minsann har även Vänsterpartiet på sin sida. Roligast av allt är här kanske att alla de vänsterfigurer som vecka efter vecka har hävdat att SD mer eller mindre ingår i Alliansen nu inte alls räknar på detta sätt. Ett rejält hyckleri uppstår också när Jonna Sima verkligen säger:

"Vänsterpartiet är inte samma parti som det var förut. De heter inte ens Vänsterpartiet kommunisterna. Det var länge sedan." 

Nja, det var 1990 som man strök det tillägget ur namnet. Sverigedemokraterna har aldrig kallat sig nationalsocialister, men ändå anses "nazistiska rötter" vara högst relevant i dag. Självklart lyckas Sima inte reda ut varför Vänsterpartiet är hundra procent rumsrent och SD någonting helt annat. Patetiskt är också att ett mandat i riksdagen framställs som en stor seger, samtidigt som man låtsas som att de 63 i mitten inte finns.

Förbered er för veckor och månader med exakt dessa skyttegravar, förljugna beskrivningar och ohederlig argumentation.