"Under två månader har vi nu diskuterat vem av två kandidater som ska bli Sveriges nya statsminister. Uppenbarligen har den vägen för diskussionerna inte varit framkomlig."
Partiledaren som har blockerat de två kandidaterna förklarar nuvarande läge. Även om vi talar om politiker, som instinktivt hellre tar till förljugna svar än uppriktiga, är Annie Lööfs falskspel i en helt egen division.
Det talas ofta om att man inte ska ge SD något inflytande, men samtidigt kretsar hela politiken kring partiet. Desto färre talar om hur Annie Lööf, vars parti fick 8,6 procent av rösterna, av de andra tillåts manipulera hela fältet. Är det verkligen rimligt att hela landet ska vänta, och hela befolkningen nonchaleras, för att en person nu ser en möjlighet att bli statsminister? En sådan ambition är i sig inte märklig, men att ljuga om det vittnar om ett enormt förakt för medborgarna. Vi ser ju också hur mandatfördelningen ser ut och även vi noterar att det vecka efter vecka pågår ett spel som inte sker i folkets intresse.
När Lööf på Facebook talar om sitt sonderingsuppdrag är det egentligen en kampanj för att få statsministerposten, och formuleringarna blir mot slutet av inlägget närmast groteska:
"Ödmjukhet, seriositet och resultat kommer att vara mina ledord under detta sonderingsuppdrag. Men, ingen partiledare kan lösa det här själv. Vi har alla ett ansvar. Jag vill ta processen kring regeringsbildningen framåt. Om det är möjligt beror däremot helt på hur andra partiledare ställer sig till konstruktiva politiska samtal."
Passagen är fantastisk. Ingen tror väl att Annie Lööf ens nu agerar med ödmjukhet och seriositet, men hon har uppenbarligen inte följt dessa "ledord" under de senaste två månaderna. Observera hur hon rentav menar att allt nu hänger på alla andra, som om hon själv skulle vara en konstruktiv aktör.
Det finns förstås ytterligare en bromskloss i denna process, vars insats är än mer obegriplig. Han säger detta:
Norlén, den talman SD enhälligt valde, sägs ha varit en av Moderaternas arkitekter bakom D.Ö. Och eftersom C är det enda vågmästarpartiet (om man räknar mandaten så får de rödgröna majoritet om C röstar med dem, t.s. från L vars röstande nu efter valdagen helt saknar effekt), så är det ju uppenbart för alla att Annie Lööf får en ministerpost, om hon vill. Frågan är bara huruvida som statsminister eller som utrikesminister (möjligen justitieminister).
SvaraRadera