Jag suckar varje gång jag hör hur ett mångkulturellt problem skildras som att det endast finns i Sverige och då naturligtvis beror på vår egen undermåliga integrationspolitik och bristande insatser. I verkligheten förekommer exakt samma problem i hela Västeuropa, oavsett hur landet ifråga försöker, eller inte försöker, hantera integrationsproblematiken.
Mängden problem verkar endast korrelera med mängden mångkultur, och handlar överallt om krav på mat och slöjor, problem i skolan, kriminalitet och terrorhot. Till och med den nya problematiken på badhus har uppstått i andra länder med stor invandring från Afghanistan, Mellanöstern och Afrikas horn, vilket vi kan se i ett reportage idag från nederländska Den Helder, där ett asylboende ligger bara ett par hundra meter från ett badhus.
Observera dock hur öppet och obekymrat nederländsk media, i detta fall Telegraaf, beskriver situationens orsaker:
Geert Wilders (PVV), Tom Van Grieken (VB), Machteld Zee (forskare) och Chris Janssens (VB).
Igår kväll anordnade Vlaams Belang en sammankomst för frihet, där man även hade bjudit in bland andra Geert Wilders och Machteld Zee från Nederländerna. Den sistnämnda är statsvetare och jurist och har forskat om Storbritanniens shariadomstolar. Detta möte var det tredje i en serie, där tidigare teman har varit självständighet och identitet.
På sin hemsida skriver Vlaams Belang om tilldragelsen:
Försvara våra friheter!
Den europeiska civilisationen omfattar en frihet att tänka, tala och göra som man vill, vilket är unikt i världshistorien. Denna frihet, vars kamp har krävt många offer, är inte bara dyrbar, utan också sårbar.
Fyra hot
I sin inledning presenterade mötesordförande Chris Janssens de fyra hoten mot vår frihet. På första plats kommer konstruktionen Belgien, som begränsar flamländarnas frihet att bestämma över sin egen framtid. Ett andra hot kommer från EU, som utvecklas till en superstat och alltså ett stort Belgien. Det tredje hotet är massinvandringen, och den islamisering som följer av denna, som gör att vissa västerländska principer och och landvinningar sakta men säkert äventyras. Som fjärde och sista hot nämnde Janssens den lättsinniga "bort med oss"-mentaliteten och den politiska korrektheten med sina tanke- och yttrandeförbud.
Ingen rätt, utan orätt
Genom ett praktiskt exempel, framför allt de shariadomstolar varav redan ett åttiotal finns i Storbritannien, visade doktor Machteld Zee hur mångkulturalismen förhindrar kritisk analys. Anhängare av mångkulturalismen har nämligen en tendens att ge en romantiserad bild av sådana shariaråd. Det heter att muslimer måste ha friheten att välja för sin egen "rätt", men denna romantiska syn bortser från de negativa handlingar och den ideologi som gömmer sig bakom denna "rättsform", menar Zee. I praktiken handlar det nämligen om ofrihet och särskilt för kvinnor:
- Medan i Europa civilrätten de senaste decennierna har anpassats för att gynna jämlikhet och frihet, sugs muslimska kvinnor, under ledning av islamister och mångkulturalister, in i ett teokratiskt rättssystem där deras beroende av mannen är centralt.
Gazaremsa i Europas hjärta
Geert Wilders, partiledare för nederländska Partij Voor de Vrijheid och gästtalare denna kväll, kallade framgångarna för partier som PVV och Front National, samt Vlaams Belangs återuppståndelse, ett tidens tecken:
- Etablissemanget klarar sig inte längre. De har slut på bensin, deras tank är tom.
Han menade att vi lever i en historisk tid:
- Det handlar inte längre om ett ekonomiskt problem. Ett hål i budgeten kan man täppa till. Detta handlar om existentiella frågor. Kommer Nederländerna och Flandern finnas, som vi nu känner dem, om tio år? Kommer våra döttrar här fortfarande leva i frihet?
Wilders sade vidare att vaksamhet nu krävs:
- Islam erövrar och förtrycker. Det står för motsatsen till den frihet vi värderar. Gör man inte motstånd, då får man Molenbeek, er egen Gazaremsa i Västeuropas hjärta.
Uppnå, återvinna och försvara friheten
I sitt avslutande tal påpekade Vlaams Belangs partiledare Tom Van Grieken att dessa tre sammankomsters teman - identitet, självständighet och frihet - inte har valts godtyckligt. Tvärtom är detta de teman som de kommande åren kommer att dominera den politiska debatten och är sammanbundna med varandra:
- Precis som frihet är en ofrånkomlig del av vår identitet, måste ett folk ha friheten att sätta gränser för att säkra sin identitet, för att säkerställa sina friheter och landvinningar. Varje folk har en ofrånkomlig rätt till ett eget hem, en plats där det är tryggt och verkligen kan känna sig hemma. Detta hem är, särskilt i tider av accelererande globalisering, nationalstaten.
Vlaams Belang har som mål att uppnå vår frihet, att återvinna och försvara den:
- Vi väljer en flamländsk stat, fri från Belgien, eftersom endast ett självständigt Flandern kan ge flamländerna det som tillhör dem. Vi väljer också en flamländsk stat därför att vi inte vill bli en minoritet i eget land. Kort sagt, vi väljer ett fritt och flamländskt Flandern i ett fritt Europa!
Vlaams Belang har också publicerat en liten sammanfattning av talen, där man har klippt ihop anföranden av Geert Wilders, Tom Van Grieken och parlamentsledamoten Chris Janssens:
I samband med detta möte gjorde man också en trevlig presentationsfilm, där vi får se våra vänner i gruppen Nationernas och frihetens Europa. Det är också intressant att se att Vlaams Belangs Filip Dewinter tydligen har besökt Ungerns gräns och att partiets ende ledamot i Europaparlamentet Gerolf Annemans har varit på den italienska ön Lampedusa, som genom sin närhet till Nordafrika är en stor destination för migranter:
Att Geert Wilders frihet är kraftigt begränsad på grund av den hotbild han lever under förstår vi alla. Så här ser det ut när han visar sig i offentligheten, där alla andra är livvakter:
Samtidigt är yttrandefriheten under tryck i just Nederländerna, där polis har gjort hembesök hos människor som har yttrat sig kritiskt om asylboenden på sociala medier, något jag skrivit om i Nya Tider.
I det nederländska parlamentet höll Machiel de Graaf, ledamot för PVV, ett tal om asylsökande, terrorister och de massofredanden som har uppmärksammats på senare tid. Även Sverige kom med på ett hörn, givetvis som avskräckande exempel. Det är också lite festligt att han vid ett tillfälle använder ordet "asylkrävande". Mannen som begär replik är den i Turkiet födde Selçuk Öztürk, tidigare ledamot för socialdemokratiska PvdA, men nu del av tvåmannagruppen Denk.
AIVD är Nederländernas "Allmänna underrättelse- och säkerhetstjänst". NCTV är Nederländernas "Nationella koordinator för terrorismbekämpning och säkerhet". Theo van Gogh var en islamkritisk filmskapare som mördades av en marockansk muslim 2004. CDA är ett kristdemokratiskt parti.
Med anledning av händelserna i Köln, och andra städer i Europa, presenterar Geert Wilders ett tillfälligt förslag i väntan på att gränserna äntligen kan stängas.
Som svar på ovanstående meddelande har den i Turkiet födde parlamentsledamoten Selçuk Öztürk spelat in en egen video, som liknar Wilders, där han istället föreslår att manliga nederländare som "attackerar flyktingar" ska låsas in. Öztürk tillhörde ursprungligen socialdemokratiska PvdA, men lämnade tillsammans med en annan turkisk ledamot partiet för att istället skapa det nya tvåmanna-partiet "Denk" (tänk). Avhoppet ska ha varit en protest mot PvdA:s integrationspolitik.
I sin video, som jag inte ska besvära er med, kallar han de som protesterar mot asylboenden för "låtsas-nederländare", som sysslar med "ett rasistiskt korståg mot allt som är annorlunda". Han skyller dessa protester på Wilders: "Överallt där Wilders mobiliserar sina skrämselsoldater för de med sig skräck och terror hos flyktingar. Överallt hotar de lokalpolitiker och underminerar de grunderna för vår demokratiska rättsstat."
Denna retorik påminner om hur svenska medier talar om "SD-svans", Thoralf Alfssons "fotsoldater" och skyller nedbrända asylboenden på Sverigedemokraterna. I Nederländerna har mycket riktigt stora protester ägt rum mot planerade asylboenden, senast i Heesch tidigare i veckan. Händelsen skildrades av RT:
Idag presenterade det nederländska opinionsinstitutet Maurice De Hond sin väljarundersökning, som vanligt angiven i antal mandat som skulle erhållas i ett val vid denna tidpunkt. Eftersom förändringarna är små sedan den förra mätningen, där den största förändringen är att PVV ökar med två mandat, jämför min graf istället med den nuvarande mandatfördelningen, efter parlamentsvalet 2012.
Geert Wilders PVV stärker alltså sin ställning som landets största parti och skulle idag få långt fler mandat än regeringspartierna socialdemokratiska PvdA och högerliberala VVD tillsammans, då de båda partierna har straffats rejält av väljarna. VVD har mer än halverats och PvdA är nästan utplånat jämfört med de 38 mandat partiet erhöll i det senaste valet. Motsvarigheten till det svenska Miljöpartiet, Groenlinks, har också ökat kraftigt, då de sannolikt har fångat upp en del missnöjda PvdA-sympatisanter.
D66 är liberalt, CDA kristdemokratiskt, medan CU är ett kristet parti. Av utrymmesskäl har jag utelämnat det än mer konservativt kristna partiet SGP (3), djurrättspartiet Partij voor de Dieren (4) och pensionärspartiet 50PLUS (4). I Nederländerna är man van vid koalitionsregeringar, men även i Sverige kan snart Moderaterna och Socialdemokraterna tvingas att styra tillsammans. I så fall kan Sverigedemokraterna på sikt mycket väl få en ställning likt den PVV har.
Angreppen i Köln har vid det här laget fått genomslag i hela Europa. Jag tänkte att vi kunde göra ett litet nedslag i Nederländerna och först titta på vad Dilan Yesilgöz, som själv har turkiska rötter och sitter i Amsterdams kommunfullmäktige för högerliberala VVD, säger om saken i public service-kanalen NPO1:s morgonsoffa. Fru Yesilgöz är liberal och säger egentligen ingenting särskilt chockerande, men jag tror faktiskt inte att samma diskussion hade kunnat föras i SVT.
Naturligtvis finns det inga kurser i världen som kan förändra de kulturella mönster som har präglat en person sedan barnsben. Ofta överförs många kulturella aspekter och tankemönster dessutom från en generation till nästa. De marockanska ungdomar som i Nederländerna begår brott, och också angriper till exempel homosexuella, är födda i landet.
De rån och ofredanden vi bevittnade i Köln är helt enkelt en ofrånkomlig konsekvens av massinvandringen, då vi inte bara får ett stycke Mellanöstern i vårt samhälle, utan där detta stycke också konfronteras med den öppnare västerländska kulturen. Att någon integrationspolitik ska överbrygga denna klyfta förblir verklighetsfrämmande nonsens.
Geert Wilders är förstås den nederländske politiker som har talat mest klarspråk. På Twitter kommenterade han till exempel den "uppförandekod" som Kölns borgmästare Henriette Reker verkade föreslå på en presskonferens:
"En uppförandekod för kvinnor? Helt vansinnigt. Kvinnorna är offer och inte gärningsmän. Plocka in gärningsmännen och utvisa dem fort."
Angående en gruppvåldtäkt i Tyskland, som inte hade med händelserna i Köln att göra, men begicks av fyra syrier, varav en med nederländskt medborgarskap, twittrar han också:
"Stäng gränserna och ut med packet!"
Till parlamentet har Geert Wilders lämnat in ett antal frågor ställda till premiärminister Mark Rutte (VVD):
1. Har ni tagit del av rapporterna om att grupper av framför allt arabiska män på nyårsafton attackerade, rånade och våldtog tiotals kvinnor i flera tyska städer?
2. Har ni också hört talas om de kvinnliga offer som berättade "De omringade oss och började tafsa på oss. De hade sina händer överallt. Jag hade fingrar i alla kroppsöppningar."?
3. Håller ni med Kölns poliskommissarie Wolfgang Albers om att det här rör sig om en helt ny dimension av våld? Om inte, varför?
4. Håller ni med oss om att denna nya dimension av våld är följden av importen av migranter med en våldsam, islamisk kultur, där kvinnor och unga flickor ofta ses som mindre värda? Om inte, varför?
5. Tycker ni fortfarande att ordet "testosteronbomber" är ett fruktansvärt uttryck, som ni sade till den förste undertecknaren av dessa frågor vid parlamentsdebatten den 17 september förra året, eller inser ni äntligen att insläppandet av tiotusentals arabiska män i Nederländerna sätter våra medborgares säkerhet på spel?
6. Kommer ni ihåg debatten om mottagande av asylsökande den 14 oktober 2015, där den förste undertecknaren av denna fråga läste upp flera anmälningar från kvinnor som hade trakasserats av asylsökande i Nederländerna? Om ja, varför fortsätter ni att utsätta nederländska kvinnor för fara genom det massiva mottagandet av asylsökande?
7. Inser ni att om ni låter gränserna vara öppna det bara är en fråga om tid innan omfattande rån och sexuella attacker, som de i Tyskland, också kommer att äga rum i Nederländerna i denna stora skala? Vill ni ha det på ert samvete, eller är ni äntligen beredd att stänga de nederländska gränserna för islamiska testosteronbomber?
I nederländska Geldermalsen, med 27 000 invånare, hölls igår kväll ett kommunmöte för att besluta om att placera ett boende för 1 500 asylsökande på orten. Detta möte fick dock avbrytas, då ett antal demonstranter trängde sig in i lokalerna. Borgmästare Miranda de Vries, från socialdemokratiska PvdA, fick fly från möteslokalen och meddelade senare att inga fler möten skulle hållas. Totalt tog 2 000 personer till gatorna för att demonstrera mot asylboendet.
Protesterna blev våldsamma:
Det intressanta med denna händelse är att placeringen av ett stort asylboende verkar ha gått till ungefär som det gör i Sverige; med kort varsel och mot befolkningens vilja. Vi har dock ännu lite arbete kvar för att uppnå ett civilkurage där ett par tusen människor öppet gör motstånd. Tidningen De Telegraafs webb-tv har detta att berätta:
Med anledning av det avtal som slöts mellan EU och Turkiet för några dagar sedan, som bland annat vill ge ny fart till Turkiets ansökningsprocess och avskaffa visumtvånget för turkiska resenärer till Europa, publicerade Geert Wilders idag ett budskap till landet.
Klippet är ursprungligen textat på turkiska, vilket jag har täckt över med en svart remsa för bättre läsbarhet.
I den senaste nederländska väljarundersökningen framgår att Geert Wilders Partij Voor de Vrijheid skulle erövra 39 mandat, av totalt 150, om val hölls idag. Detta resultat skulle göra PVV till landets största parti, och klart större än regeringskoalitionen mellan högerliberala VVD och socialdemokratiska PvdA, som tillsammans endast samlar 30 mandat. VVD har mer än halverats sedan senaste valet 2012, medan PvdA nästan har tappat tre av fyra väljare.
Tunahan Kuzu tillhörde tidigare socialdemokratiska PvdA, men bildade förra året parlamentsgruppen "Denk", tillsammans med en annan turkisk socialdemokrat, Selçuk Öztürk. Skälet till deras avhopp uppgavs vara missnöje med partiets integrationspolitik.
Det är inte bara i Sverige som kontrollen av asylsökande är bristfällig. Terrordåden har också fått politiker i Nederländerna att ifrågasätta systemet. I klippet nedan ser vi, förutom Geert Wilders från PVV, också en politiker från kristdemokratiska CDA och en från högerliberala VVD.
I nederländska opinionsinstitutet Maurice de Honds senaste mätning, som idag publiceras iDe Telegraaf, får Geert Wilders PVV ett stöd som motsvarar 38 mandat av 150, vilket ska jämföras med partiets nuvarande 12 ledamöter. Värt att notera är också att de båda regeringspartierna, högerliberala VVD och socialdemokratiska PvdA, tillsammans endast skulle erhålla 29 mandat, jämfört med 79 i valet 2012.
I Sverige är vi vana vid att efterlysta brottslingars signalement aldrig anges, annat än möjligen i form av referenser till kläder av typen "bar svarta byxor". Inte ens när förrymda fångar bedöms vara farliga anses allmänheten ha något intresse av vilka de är eller hur de ser ut. Så här ser det idag ut i Nederländernas största dagstidning De Telegraaf:
Rubriken lyder "Farlig kriminell har rymt". Man tvekar inte heller att i texten ange etnicitet:
"Det handlar om den 23-årige marockanske nederländaren Ali Benhadi."
I en generös bakgrundsbeskrivning får vi bland annat veta:
"Benhadi dömdes i september förra året till tre års fängelse, eftersom han tillsammans med två andra var på väg till Arnhem i en stulen Volkswagen, med automatvapen, förklädnader och hammare. Polisen tvingade dem av vägen efter att ett konkret tips inkommit om att trion planerade att genomföra en likvidering på uppdrag av ökända Amsterdam-kriminella, bland annat Gwenette Martha.
Ett officiellt signalement publiceras också: - Nordafrikanskt utseende - 1,63 lång - Hans hår var under fängelsetiden något längre än på ovanstående polisfoto, men möjligen har han klippt sig sedan dess. Ibland har han ett begynnande skägg. - Ali Benhadi var vid tiden för rymningen klädd i en svart träningsoverall med vita ränder från Adidas. Han bar också påfallande vita Nike-löparskor.
Den nederländska regeringen, sammansatt av högerliberala VVD och socialdemokratiska PvdA, förbereder nu enligt källor i Haag ett förbud mot ansiktstäckande klädsel, som burqa och niqab, i offentliga miljöer.
Förbudet lades fram redan i regeringsförklaringen, men det är först nu som ett lagförslag verkar ta form. I den förra regeringen, som leddes av VVD och kristdemokratiska CDA, diskuterades ett totalt förbud mot heltäckande klädsel, men då detta har setts som alltför långtgående av PvdA kommer förbudet nu att omfatta skolväsende, hälsovård, kollektivtrafik och myndighetsbyggnader.
För en vecka sedan såg vi hur Geert Wilders, under ett besök i den södra provinsen Zeeland, bland annat träffade Caroline Kooman, PVV-kandidat i det kommande provinsvalet, vars engagemang lett till att hon hade fått en sten kastad mot sitt fönster.
I nedanstående inslag råkar en sådan attack filmas, då PVV-kandidaten Jake Owen Raats från Noord-Brabant intervjuas om de attacker han utsatts för. Det är intressant att notera det mod som dessa kandidater uppvisar genom att hänga valaffischer i sina egna fönster.
I en debatt igår inför de kommande provinsvalen i Nederländerna den 18 mars, dök frågan om jihadister och deras eventuella återkomst upp. Premiärminister Mark Rutte, från högerliberala VVD, sade då att det är bättre att den som åker som jihadist till Syrien eller Irak stupar där, än att denne kommer tillbaka till Nederländerna. Samtliga av debattens övriga deltagare, från socialdemokraten Diederik Samsom (PvdA) till kristdemokraten Sybrand Buma (CDA), vände sig mot uttalandet.
Rutte förklarade vidare att jihadister åker iväg för att utföra de mest fruktansvärda attentat, och vill fortsätta med det om de återvänder till Nederländerna. Detta vill han göra allt för att förhindra, men om han får välja ser han hellre att de stupar i Syrien eller Irak. Föga förvånande bemöttes uttalandet direkt, bland annat av liberalen Alexander Pechtold (D66), med att Rutte tog över Geert Wilders tankegods. Rutte svarade då att större delen av landet höll med honom. Pechtold menade att en rättstat måste se till återvändande jihadister ställs inför rätta, och tog regissören Theo van Goghs mördare Mohammed Bouyeri som exempel, då han sitter i fängelse. Mark Rutte svarade:
- Men Theo van Gogh är död. Jag vill inte ha ytterligare en Theo.
Den 18 mars går Nederländerna till val, denna gång för att i varje provins välja representanter till de olika Provinciale Staten, varje provins parlament. Detta val har också nationell betydelse, då ledamöterna sedan kommer att välja medlemmarna i det nationella parlamentets överhus.
I det korta inslaget nedan ser vi hur Geert Wilders besöker sina partikamrater i provinsen Zeeland. Vi får också träffa en ung PVV-kvinna, som just har fått en gatsten genom rutan.
Dagens opinionsundersökning från institutet Maurice De Hond visar att Geert Wilders Partij Voor de Vrijheid i opinionen fortfarande är dubbelt så stort som det är i parlamentet, vilket också gör det till landets största parti. Sedan valet 2012 går alla partier framåt något, utan just de två som regerar; socialdemokratiska PvdA och högerliberala VVD. Dessa två regeringspartier har tillsammans mer än halverats, från de 79 mandat man erhöll 2012, till den nuvarande opinionens 32. Starka framgångar noteras även för kristdemokratiska CDA och liberala D66.
Kommande ordinarie val sker 2017, även om regeringens svaga stöd skulle kunna motivera och utlösa ett nyval före dess.
Nederländerna har kommit ganska långt i sin islamiseringsprocess, med en mängd islamiska skolor och naturligtvis ett antal attentat och försök till sådana. Det sker också demonstrationer till stöd för IS, inte minst i Haag, som av islamisterna själva kallas för "Jihad City".
En sådan demonstration genomfördes i juli förra året, vilket vi tittade på här. En av talarna, som kallar sig "Abu Hanif" och ses på bilden ovan, ska igår ha genomfört ett självmordsdåd i Fallujah i Irak. Det är okänt vad målet var, eller hur många som omkom, men vi får väl iallafall tacka för att han inte längre vandrar på Europas gator.
"Abu Hanif" kom från Amsterdam och var aktiv inom omvändarrörelsen "Straat Dawah" (ungefär "gatukonvertering"), men han är inte den förste nederländske medborgaren som genomfört självmordsattentat i Irak. I november förra året sprängde sig 19-årige Sultan Berzel från Maastricht sig vid ett polishus i Bagdad, med ett antal döda och skadade som följd. Samtidigt som "Abu Hanif" avreste ytterligare ett antal personer från Amsterdam.
